18,2 miljoner i forskningsanslag om graviditetsdiabetes

Helena Fadl kommer ursprungligen från Finland där hon gick sin läkarutbildning i Åbo. Hon var då egentligen mycket intresserad av allmän medicin, så av jobbrist fick hon ta ett vikariat på en kvinnoklinik.

- Det var egentligen slumpen att jag började där, men samtidigt var det spännande, säger Helena.

År 2001 kom hon och hennes man, som också är läkare, till Universitetssjukhuset i Örebro. Deras krav var att de åtminstone skulle hamn i samma stad, men det blev lyckligtvis till och med på samma sjukhus. Under åren har hon jobbat som mödrahälsovårdsöverläkare inom Region Örebro Län samt inom specialistvården och 2012 disputerade hon i graviditetsdiabetes.

I dag jobbar hon på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Örebro och sitter som projektledare och ansvarig för ett projekt om graviditetsdiabetes som har fått 18,2 miljoner i forskningsanslag från Vetenskapsrådet.  I projektet ska hon studera effekten av nya gränsvärden för graviditetsdiabetes i Sverige. Studien är den första i sitt slag och ett stort nationellt material kommer att utvärderas. Det kommer att ingå cirka 65-70 000 graviditeter i studien, där de gamla riktlinjerna för graviditetsdiabetes kommer att utvärderas mot de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen.

- Det är ett väldigt unikt projekt (CDC4G) där Sverige är det enda land i världen som har fått denna möjlighet att göra en sådan utvärdering tack vare Sveriges register.

11 kliniker runt om i Sverige
Studien CDC4G innefattar 11 stycken kliniker runt om i Sverige, bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro. Helena sitter i styrelsen innehållande en expertgrupp på cirka 15 personer, med representanter från olika kliniker och professioner.

- Jag har jobbat i flera år med grundarbetet att planera studien, där jag bland annat har tittat på vilka blodsockernivåer som har gett de bästa möjliga utfall från mamma och barn i vår population, fortsätter Helena.

I projektet kommer de följa upp mammorna efter graviditeten för att utvärdera risken för diabetes typ 2 efter förlossningen. De ska även titta på hur barnet påverkas och utvärdera det på sikt. Projektet som de nu har fått pengar till började egentligen redan 2018 och kommer väl till pass. I och med att kunskap saknas på långtidsuppföljning så kommer de att utvärdera detta och Helena tror att hon kan komma med den första rapporten 2020-21.

- Jag forskar på hur blodsockret påverkar graviditet och förlossningsutfall. Desto högre blodsockernivå desto fler komplikationer för mamma och barn. Exakt vilken nivå av blodsocker vi behöver behandla för bästa resultat är oklart, men vi hoppas kunna få resultat från studien som hjälper oss att ta fram bättre rutiner i framtiden. Det är ett stort material som kommer ge resultat, förklarar Helena.

Förr i tiden på de gamla klinikerna var det 1-4 procent som fick graviditetsdiabetes, men med de nya kriterierna från Socialstyrelsen och WHO är det 5-10 gånger fler.

- Detta på grund av att antalet patienter har ökat, vilket också kräver mer resurser i form av personal.

Diagnoskriterierna har också ändrats, förut mätte de endast två-timmars- och fastevärdet, där blodsockret skulle ligga på 10 respektive 7. I dag ska de nya blodsockervärdena ligga på 8,5 respektive 5,1.

- Nu tar vi även en-timmes värde som nu ska vara 10 enligt de nya kriterierna.

De försöker se kopplingen med komplikationer vid lägre fastevärden, där komplikationer kan vara till exempel havandeskapsförgiftning.
Helena ställer sig också frågorna; Gör vi nytta? Kommer utfallen att bli bättre? Ser vi någon medicinsk nytta?

Större risk att få graviditetsdiabetes med ett BMI över 25
Oftast så ser de att graviditetsdiabetes bryter ut i vecka 24-28, men kan även göra det tidigare under graviditeten, redan i vecka 21. De gör då en glukosbelastning på kvinnorna som ingår i gruppen. Kriterierna för att vara med i projektet är att du ska ha en släkting som har diabetes, är överviktig eller ha en genetisk orsak.

Ofta ser de att utländska kvinnor drabbas mest, det vill säga de från Nordafrika, Indien, Sydostasien, Kina och från arabländerna.
En tredjedel av normalviktiga får graviditetsdiabetes, medan två tredjedelar får sjukdomen som har ett BMI på över 25. Övervikt är en stor risk för att få graviditetsdiabetes där våra levnadsvanor spelar stor roll.

- Vi skulle kunna förbygga genom att ändra på vår kost, motion och vikt.

Generellt säger de att cirka hälften av kvinnorna får diabetes typ 2 efter tio år.

- Föder du vid 30 så får du oftast diabetes typ 2 vid 40 om du har ett högt BMI, förklarar Helena.

Graviditetsdiabetes har också ökat i Sverige, mycket på grund av invandringen och att vi blir äldre när vi föder barn. Förr låg risken på 1-2 procent, i dag är den 5-6 procent. Efter förlossningen är kvinnans graviditetsdiabetes borta helt för det mesta. Men det finns en ändå underliggande risk för typ 2 diabetes främst vid övervikt.

Kejsarsnitt vanligare vid graviditetsdiabetes
Vad ska de då komma fram till?

- Jag är nyfiken på, med de nya rutinerna, att få ner förlossningskomplikationerna. Och hur ser det ut efter ett, fem och tio år? Förlossningskomplikationer kommer oftast när det är stora barn där det sekundärt blir kejsarsnitt samt vid havandeskapsförgiftning. Med behandling ska vi få ner risken. Vid graviditetsdiabetes är kejsarsnitt vanligare, där det är 16-17 procent i vanliga fall och 20-30 procent vid graviditetsdiabetes, bland annat beroende av BMI.

- Vi kommer att ha en uppföljning av mammor och barn efter ett, fem och tio år.

Man kan göra mycket själv för att förebygga för graviditetsdiabetes, menar Helena. Och menar på att om man har ett lägre BMI, tänker på vad man äter och rör på sig så minskar risken betydligt.

- Se det här som en möjlighet att ta hand om dig själv och din hälsa och se dig själv. Ta vara på ditt liv, avslutar Helena. 

Har du diabetes typ 1 eller typ 2 så handläggs du separat vid din graviditet med fler besök hos barnmorska och läkare med fler kontroller. De får också förlösas innan det egentliga förlossningsdatumet, oftast då med kejsarsnitt (cirka 50 %).
Läs mer om CDC4G Här

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat