Anders grundade företaget Diamyd för att hitta en precisionsmedicin för typ 1-diabetes

Anders Essen-Möller, som är civilingenjör från LTH i Lund, började intressera sig för diabetes när hans dotter som tioåring fick diagnosen typ 1-diabetes.
- Jag ville hitta något som gjorde henne frisk, säger Anders.
Några år senare, 1994, startade han företaget Diamyd.

Anders Essen-Möller, 81 år, utbildade sig till civilingenjör, men gick över till medicin när han fick anställning på Gambro 1968. Under hans tid där var han bland annat med och lanserade konstgjorda njurar. Med en pappa som var professor inom psykiatri och en farfar som var professor inom gynekologi, fanns det en naturlig väg att just välja medicin.
När hans dotter My, vid tio års ålder, fick diagnosen typ 1-diabetes, efter att ha haft sköldkörtelfeber, riktade han istället in sig på diabetes. Med en tids springande på toaletten för My och en ständig törst förstod hon själv att något inte var som det skulle.
- Jag visste inte så mycket om diabetes då, förutom att jag hade haft en arbetskamrat som hamnade i koma för många år sedan, som jag gav mjölk och sen fick bära till sjukhuset. Jag ville så klart bara att hon skulle bli frisk meddetsamma, fortsätter Anders.
Det blev en omställning för familjen, när My fick sin diagnos, med en ständig oro för föräldrarna. Anders kommer ihåg att man turades om att vara uppe varje natt och mäta hennes blodsocker samt ge henne en insulindos.
- Det var ett pyssel.

Vill hitta ett botemedel mot typ 1-diabetes
Efter beskedet om dotterns diagnos reste Anders runt för att hitta ett botemedel mot typ 1-diabetes och kom i kontakt med professor Åke Lernmark, vid Lunds universitet, och fick information om GAD.
- Efter hennes diagnos har jag lagt ner all min tid för att hitta något som skulle få henne att må bra, förklarar Anders.
Hans nyfikenhet med hopp om att hitta ett botemedel mot typ 1-diabetes blev uppstarten till företaget Diamyd, som han grundade 1994. Företaget har i dag kommit långt i sin forskning och har utvecklat diabetesvaccinet Diamyd®, en antigen-baserad terapi baserad på den exklusivt licensierade GAD-molekylen. Så förhoppningsvis kommer detta att bidra till att många kan bli botade från, eller förhindra att få, diabetes i framtiden.
- Stora framsteg har gjorts i vårt kliniska arbete med mer än 1000 patienter behandlade i kliniska studier och en tillverkningsenhet sätts nu upp i Umeå. Vår pågående fas-3 studie, DIAGNODE-3, rekryterar nu nyinsjuknade patienter vid kliniker i Spanien, Sverige, Tjeckien, Polen, Tyskland och Nederländerna, och nyligen har även Ungern tillkommit som land. Målet är att initiera totalt 50 kliniker i studien. Det finns stort intresse från många kliniker i USA att delta i studien, och vi gör vårt bästa att förse FDA med information för att möjliggöra godkännande att starta studien även där. Patienterna får sammanlagt tre doser av Diamyd-vaccinet och följs upp i 24 månader. Och det ser otroligt lovande ut.
Företagets vd Ulf Hannelius tillägger ”Till skillnad från immunosuppressiva läkemedelskandidater för typ 1-diabetes som kan störa immunsystemets förmåga att bekämpa sjukdomar, påverkar vår antigenbaserade läkemedelskandidat Diamyd® endast hur immunsystemet reagerar mot autoantigenet (GAD) som är under autoimmun attack”.

I dag pågår rekrytering av 330 nyinsjuknade patienter till en registreringsgrundande fas-3 studie i sex europeiska länder. Man har hittat en gen, som cirka 40 % av de med typ 1-diabetes bär på, och som svarar på medicinen – en så kallad precisionsmedicin. I studien mäts bland annat blodsockervärden med jämna mellanrum under två års tid. De ska också kolla hur mycket insulin de själva kan producera och hur HbA1c ligger under tiden.

I Sverige drivs studien i Stockholm, Malmö, Linköping och Umeå. Så om du som typ 1-diabetiker vill vara med i studien, ta då kontakt med Diamyd på www.diagnode-3.com.

Läs mer om Diamyd HÄR.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där immunsystemet angriper de insulinproducerande betacellerna. Denna sjukdom är i dag på väg att kunna diagnostiseras redan innan patienten blir i behov av insulininjektioner. Diagnosen sker då genom att påvisa två antikroppar (vanligen mot GAD och Insulin) mot betacellerna innan de är förstörda.

Text och foto: Ann Fogelberg