Antikroppars roll samt immunitet vid Covid-19

Vad är antikroppar?
Immunförsvaret skyddar kroppen mot mikroorganismer såsom bakterier, virus och parasiter. Dessa mikroorganismer kan infektera kroppen, vilket innebär att de invaderar vävnader i kroppen. Vissa infektioner märks knappt av, andra känner man sig sjuk av och ett fåtal kan orsaka allvarliga tillstånd. Kroppens immunförsvar har olika metoder för att skydda sig mot infektioner. En av dessa är att bilda antikroppar eller immunoglobuliner.
Antikroppar är ett slags proteiner som binder sig till ytan på inkräktande mikroorganismer. Man kan likna det vid att antikropparna flaggar eller markerar angriparen. Resten av immunförsvaret kan då eliminera dessa mikroorganismer.

Olika typer av antikroppar, B-celler och T-celler
Antikroppar tillverkas av så kallade B-celler, som kan producera olika typer av antikroppar. När kroppen angrips av mikroorganismer och blir infekterad produceras först Immunglobulin M, IgM. Efter ett tag börjar kroppens B-celler producera mer specifika antikroppar som är anpassade för att bekämpa just den specifika angriparen/mikroorganismen. För att bekämpa virus utvecklas exempelvis antikroppar av typen lgG, och mot parasiter utvecklas lgE. Sådana specifika antikroppar finns ofta kvar i kroppen under en längre tid, men hur länge de finns kvar i kroppen varierar från kortare tid till flera år eller livslångt.

Det finns även en försvarslinje i kroppen som kallas T-celler. T-cellerna kan ha flera olika uppgifter. En uppgift är att undersöka andra celler i kroppen som T-cellerna träffar på. Om ett virus tagit sig in i en cell kan T-cellerna upptäcka det och döda den angripna cellen. På så sätt förhindrar T-cellerna att viruset skapar fler viruspartiklar.
Det finns också T-celler som minns tidigare infektioner. Om T-cellerna känner igen en inkräktare från förr kommer de snabbt öka i antal och kan signalera till andra celler att medverka i försvaret.
Både IgG och T-celler minns alltså tidigare infektioner och kan därför se till att kroppens försvar är redo när kroppen utsätts för samma angripare igen. Både T-celler och IgG kan öka sitt antal snabbt. Därför brukar man prata om antikropps-immunitet och cellmedierad immunitet. T-cellsminnet ingår i cellmedierad immunitet.

Immunitet och mätning av immunförsvarets förmåga
Det kan vara svårt att mäta immunförsvaret och se om kroppen är immun mot en specifik sjukdom. Ett sätt är att mäta antikroppar. När man mäter antikroppar undersöker man om det överhuvudtaget finns antikroppar mot det viruset, bakterien eller parasiten som man eftersöker. Analysen av provet måste alltså riktas mot en specifik mikroorganism. Antikroppar kan ge en fingervisning om man har haft en infektion och visa om man blivit immun mot en specifik mikroorganism. Antikroppsmönstret skiljer sig åt mellan olika infektionssjukdomar. En del infektioner leder till en snabb produktion av antikroppar, andra infektioner ger en långsammare produktion av antikroppar och vissa infektioner ger inga kvarstående antikroppar alls.
Om det bildas antikroppar skapas alltid antikroppar av typen lgM först. Efter vissa infektioner kvarstår dessa under en längre tid, upp till ett halvår., medan det vid andra infektioner snabbt slår om till IgG, kanske redan efter en vecka. Vid en del infektioner bildas inga IgG-antikroppar alls. IgG är mer specifikt än IgM, och är den antikropp som används i det långsiktiga immunförsvaret. Det är IgG som tyder på att man har en viss immunitet mot en sjukdom.

Immunitet vid det nya coronaviruset
Gällande det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, vet vi ännu för lite för att kunna avgöra när antikropparna produceras och hur länge de är kvar. Det är därför fortfarande oklart om man blir immun, och i så fall hur länge. Det verkar som att IgG-antikroppar, den specifikare antikroppen, kan utvecklas ganska snabbt, inom en till tre veckor. Men hos vissa verkar inte infektionen vara helt utläkt när IgG uppstått.
Även om det är en pågående diskussion kring om immunitet uppstår om man bildat antikroppar mot SARS-CoV-2, så innebär IgG i alla fall att det finns ett immunologiskt minne av sjukdomen. Om man kommer i kontakt med samma virus igen kommer immunförsvaret växla upp snabbare än förra gången.
Hur länge man har kvar IgG-antikropparna mot SARS-CoV-2 är det ingen som vet i nuläget.

Vid andra coronavirus-infektioner såsom SARS och MERS har man sett att vissa personer förlorar sina antikroppar efter några år, andra har kvar sina antikroppar i minst 17 år.
Huruvida mängden antikroppar spelar roll tvistas det också om. Baserat på vad man vet om andra antikroppar och sjukdomar så kan en viss tröskelnivå behöva nås för att skyddet ska bli komplett. Var den tröskelnivån ligger för SARS-CoV-2 vet vi inte än. Vi vet egentligen inte om det ens krävs en viss mängd, eller hur dynamiken för mängden antikroppar ser ut. En teori är att det bildas mer antikroppar vid svårare symtom vid Covid-19. Denna teori är dock inte är bekräftad.
Folkhälsomyndigheten har bedömt att alla som har haft en infektion och blir symtomfria utvecklar immunitet i åtminstone sex månader. Att det handlar om Covid-19 ska ha bekräftats med PCR-teknik.
Det vi sett vid en del andra sjukdomar är att antikropparna snabbt kan växla upp i mängd om de stöter på angriparen igen. Då spelar inte mängden antikroppar som i vanliga fall cirkulerar i kroppen så stor roll. Vid andra sjukdomar är det visat att det krävs en viss mängd antikroppar för att kroppen ska kunna öka sitt försvar om man får i sig samma angripare igen.

Bildar man alltid antikroppar om man kommer i kontakt med corona?
Det bildas inte alltid antikroppar när man kommit i kontakt med ett virus. Det är mycket som fortfarande är okänt gällande hur vårt immunförsvar arbetar och reagerar, det finns en genetisk komponent som till viss del verkar styra hur mycket vi reagerar på olika typer av inkräktare. Vissa virus som tillhör samma familj verkar kunna ge ett visst skydd när man smittas av nya virus inom samma grupp, men det blir sällan ett totalt skydd. När det gäller SARS-CoV-2 kan det vara så att personer som har antikroppar från andra coronavirus kan ha ett bättre skydd mot Covid-19, men det är inget vi vet än.

Serologi, sensitivitet och specificitet
Mätning av antikroppar kallas serologisk undersökning. Det finns olika metoder för att mäta antikroppar, och metoderna är olika bra. Hur bra ett test är anges i termerna "sensitivitet" och "specificitet". Dessa termer används i all form av medicinsk testning, både vid blodprover och exempelvis röntgenundersökningar.

I fallet med Covid-19 mäter man antikroppar mot viruset som orsakar sjukdomen, SARS-CoV-2. Man brukar mäta både IgM och IgG. Ofta talar man om att specificiteten för dessa tester är hög. Det innebär att om testet är positivt, det vill säga att testet anger att man har antikroppar mot SARS-CoV-2, stämmer det med stor sannolikhet överens med verkligheten. Om exempelvis ett test har 99 % specificitet betyder det att det med 99 % sannolikhet stämmer att man har antikroppar i blodet vid ett positivt testresultat. Dock kommer 1 %, det vill säga 1 av 100 personer, få ett positivt svar som inte stämmer. Det kallas för ett är falsk-positivt svar. Personen ser alltså på testet ut att ha antikroppar utan att det finns antikroppar i blodet.
Sensitivitet mäter istället hur många av dem som faktiskt har antikroppar, som också blir positiva i testresultatet. Om exempelvis ett test har 96 % sensitivitet innebär det att om man får ett negativt testresultat är sannolikheten att resultatet stämmer 96 %. Det innebär att 4 av 100 testade som får ett negativt svar, egentligen faktiskt har antikroppar i blodet (ett falskt negativt svar).

Det är inte bara själva testets specificitet och sensitivitet som avgör hur tillförlitligt svaret blir. Förekomsten av sjukdomen i befolkningen spelar också roll. Om sjukdomen inte alls finns i befolkningen kommer alla positiva svar vara falskt positiva svar. Ju vanligare sjukdomen är i befolkningen desto högre andel av de positiva svaren beror på att de är sant positiva.
Det finns många tester för SARS-CoV-2 ute på marknaden. Först och främst bör man endast provta sig inom hälso- och sjukvården, inte beställa hem egna tester från nätbutiker. Därutöver är det stor skillnad på testerna. De anger alla testets sensitivitet och specificitet men man har räknat på olika sätt. Läkemedelsverket har avrått från ett antal olika tester som visat sig vara för dåliga, och klart sämre än tillverkarna själva angett. Gemensamt kan sägas att snabbtester ofta har bra specificitet (det vill säga positiva svar stämmer) men sämre sensitivitet (det vill säga negativa svar stämmer inte alltid).
I olika sjukdomsfall är det olika viktigt hur specifikt och sensitivt ett test är. I fallet med Covid-19 och dess antikroppar är det viktigaste att specificiteten är så nära 100 % som möjligt. Detta då det är viktigt att ett positivt resultat, det vill säga ett resultat som visar att man har antikroppar, stämmer. Det är självklart viktigt att ett negativt resultat stämmer också, men om man tänker sig att en person som får reda på att den har antikroppar kanske agerar mindre försiktigt, så är det viktigt att svaret antikroppstestet ger är korrekt.

T-cellsimmunitet är dessvärre svårare att mäta. Forskare kan se om T-celler reagerar mot vissa proteindelar av coronavirus, men enklare tester specifikt för SARS-CoV-2 är inte utvecklade. En studie kunde visa att personer som hade haft SARS i början av 2000-talet fortfarande har aktiva T-celler efter 17 år. De T-cellerna reagerar dessutom på det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Forskarna i studien drar slutsatsen att en infektion med SARS-CoV-2 sannolikt ger en långvarig och betydande immunitet mot nya infektioner. Fler studier behövs för att bekräfta fynden.

Källa: netdoktor.se