Är du sockerberoende?

År 1982 flyttade Bitten Jonsson till USA med sin kärlek som hon tidigare hade träffat i Sverige. Hon lämnade sitt jobb som sjuksköterska och vidareutbildade sig i USA. Under åren i USA insåg hon att hon var alkoholist tack vare den kunskap som hon fick. Hon missbrukade inte bara alkohol utan även, cigaretter, kaffe, glass och godis, och tyckte själv att hon åt normalt och insåg inte först att hon hade ett beroende.

Efter en tid tog hon tag i sitt liv och blev nykter alkoholist som hon nu har varit i drygt 32 år. Efter att hon lyssnat på en föreläsning med experten på beroende och författaren Terence Gorski gällande återfall förstod hon att hon fortfarande hade ett beroende, beroendet av kaffe, rökning och socker. Han berättade då att återfallsrisken i alkohol var större om hon fortsatte att röka, dricka kaffe och äta massa onödigt socker.
- Jag förstod att det fanns en koppling och slutade röka samt drog ner på mitt kaffedrickande, säger Bitten.
Istället började hon äta massa choklad och glass för att döva abstinensen och gick upp 20 kilo.
- Jag sov också mycket och trodde att jag hade en allvarlig sjukdom.
Hon åkte då till Chicago hösten 1993 för att lära sig mer om ”food addiction” (matberoende) som är ett beroende av skräpmat på samma sätt som drogmissbrukare är beroende av droger. Det involverar samma områden i hjärnan, samma neurotransmittorer där många av symtomen är identiska. Efter sin lärdom i Chicago bestämde hon sig för att sluta äta socker och onyttiga kolhydrater. Hon slutade med glass, choklad och mjöl och gick ner tio kilo.
- Jag hade inte alla verktyg då, så jag fick så klart återfall. Att lyssna på sin egen kropp är också en process. Men i dag anser jag att mat inte är annat än bränsle för mig och väljer vad jag stoppar i mig, fortsätter Bitten.
Hon förklarar också att överäta är en form av beroende där du istället blir trött efter du har ätit.

Kenneth Blums kunskap är också något som har hjälpt Bitten på vägen. En forskare som har studerat neuropsykofarmakologi och genetik och som hjälper människor att bättre förstå deras genetiska predisposition mot beroendeframkallande beteende.

Mjöl är socker
År 1988 flyttade Bitten tillbaka till Sverige och fattade inte då att mjöl var socker. Det var inte förrän 1992, då hon träffade Gorski, som hon insåg att hon åt fel mat.
- Jag har aldrig egentligen gillat mjöl och äter inte pasta, ris, bröd och inte heller potatis i dag, förutom till sill och surströmming, två gånger om året. Men alla fungerar vi olika där vissa kan få högre insulinpåslag än andra, berättar Bitten.
Med hennes erfarenheter genom åren blev hennes böcker ”Sockerbomben” och ”Sockerfria kokboken” till. ”Sockerbomben” har getts ut på fem olika språk och sålts i över 70 000 exemplar. Allt fler läkare och forskare varnar för sockrets skadliga effekt på hjärta och kärl, som en orsak till västvärldens exploderande fetmaepidemi och till den snabba ökningen av diabetes typ 2. Trots att de flesta vet att socker är skadligt för oss ökar försäljningen, vilket delvis beror på okunskap, men framförallt på att människor utvecklar ett beroende då socker och mjöl är beroendeframkallande ämnen.
”Sockerbomben 3.0” ger kunskap om sockrets skador, enkelt presenterat utifrån den allra senaste forskningen och Bittens egna erfarenheter av över 20 års framgångsrik behandling av sockerberoende. Boken beskriver, steg för steg, hur du kan göra för att slippa sockersuget, få en bättre hälsa och ett liv i frihet från beroendet.
”Sockerfria kokboken” innehåller 111 enkla recept för varierade måltider, både vardag och fest. En bok för de som är sockerkänsliga, sockerberoende, glutentoleranta och de som vill undvika bröd och mjöl samt har diabetes typ-1 eller 2 med svängande blodsocker. Den innehåller även fakta om vad du behöver äta varje dag för att må bäst med alternativ till mjölkprodukter och vad du bör undvika.

I dag vet vi mer, samtidigt som allt fler får problem med migrän, övervikt, diabetes typ-2, depressioner, extrem trötthet, humörsvängningar, koncentrationsproblem och kronisk stress, där denna kokbok kan vara till hjälp. Alla recept bygger på den allra senaste forskningen och på Bittens egna erfarenheter av framgångsrik behandling av sockerberoende.

Var noga med vad du stoppar i dig
I dag driver Bitten eget och jobbar bara med att utbilda sockerberoende terapeuter som behandlar patienter, där många har diabetes typ 2, och försöker lära dem att äta sundare. Enligt Bitten så har brittiske näringsexperten och författaren Patrick Holford sagt år 2009 att av ca 60 miljoner britter var 20 miljoner sockerberoende, 10 miljoner nikotinberoende, 5 miljoner alkoholberoende och 2 miljoner beroende av sömn- och lugnade tabletter. Så sockerberoendet är störst av alla beroendeutlopp.
- I grunden handlar det om ett beroende hos mina patienter, där sockerberoende är ett av de svåraste beroendet. Jag har jobbat med detta i 24 år och lärt mig att de som tror att jorden är platt, (dvs inte tror att sockerberoende existerar) de går inte att förändra, förklarar Bitten.
Hon är också certifierad att utföra ett test med kartläggning av sockerberoendet på sina patienter, där de får svara på 70 frågor.
- Jag har gjort 100-tals sådana och märkt att det första symtomen på beroendet kommer redan i fem-års åldern som senare i livet ofta utvecklas till diabetes typ 2.

Förutom utbildningar håller Bitten föreläsningar i Sverige, USA och på Mallorca med flera länder samt skriver böcker. Hon rekommenderar oftast LCHF eller keto till sin patienter, med begränsning av protein. Själv föredrar hon ren och enkel mat och påpekar att processad mat samt socker och mjöl bidrar till att diabetes typ 2 ökar.
Bitten äter för det mesta bara proteiner och fett och lite grönsaker och väljer ofta en ingrediens, typ fisk, ägg eller kött. Grönsaker som spenat, gurka ruccola och blomkål hamnar ofta på hennes tallrik. Hon använder avokado- eller olivolja samt kokosfett och smör och menar att man ska undvika rapsolja med tanke på att det ökar inflammationen i kroppen. Välj även grönsaker ovan jord.
- Undvik pasta, bröd, mjöl, flingor, godis, glass, socker, light- och konstgjorda produkter. Läs innehållsförteckningen och se om du vill stoppa i dig det som finns i produkten.

Bitten förklarar också att vi alla är olika och mår bra av olika råvaror.
- Ingen kan äta som jag i och med att vi är olika individer. Vi har alla olika bränsleblandningar. Men välj ren mat. Börja fundera på vad du stoppar i dig och om du vill ha det i din kropp. Inled mig inte i frestelsen, för dit hittar jag själv, avslutar Bitten.

Fakta om socker av Bitten:
Vad är socker? När vi säger socker tänker de flesta av oss på vitt strösocker och/eller sockerbitar, men det är bara en form av socker. Socker är en kolhydrat och en av de tre makronäringsämnen vi behöver, de andra två är fett och protein.
Det finns 6 typer av socker - fruktos, galaktos, laktos, glukos, maltos och sackaros. Vitt strösocker kommer från sackaros, som är framställt ur sockerrör eller sockerbeta. Socker finns naturligt i framför allt frukt och grönsaker - då är det inbäddat i fibrer och näringsämnen, som gör att kroppen måste jobba för att använda det som näring.

Kennet Bock, läkare, närings- och miljöexpert i Albany, New York, berättar att två burkar vanlig läsk innehåller 20-24 teskedar rent socker, dvs 4,2 gram per tesked. Socker nedsätter effektiviteten hos de vita blodkropparna upp till 92 % i minst 5 timmar. Kommer då en elak bakterie eller ett elakt virus i din väg, så har du inte stor chans.
Näringsexperter rekommenderar max 5 teskedar socker per dag, om du vill undvika skador. De flesta av oss får i oss minst 20 teskedar per dag på grund av allt socker som är dolt i maten du äter. Alkohol, rågsikt, vitt mjöl samt oblekt, vitt eller polerat ris är raffinerade kolhydrater och påverkar blodsockret lika snabbt som socker.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Läs även Så farligt är socker

Vad ska man äta när man har diabetes typ 2? Det finns så klart olika kostråd för olika individer, som medelhavskost, LCHF, paleolitisk kost, 5:2 och 8/800. Vi på Diabetes Wellness Sverige vill att du ska ha ett så bra liv som möjligt och välja den kost som passar och fungerar bäst för just dig. Rådfråga alltid din vårdcentral vilken diet som är bäst för dig.