Bakterier i mage och tarm påverkar insulinkänsligheten

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans.

Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kroppens vävnader, så kallad nedsatt insulinkänslighet, kan bidra till försämrad blodsockerkontroll. De flesta med nedsatt insulinkänslighet kan initialt kompensera för detta genom att utsöndra mer insulin, men när kompensationen är otillräcklig stiger halterna av socker i kroppen och typ 2-diabetes är ett faktum.

Sockeromsättning och bakteriesammansättning
I den nu publicerade studien i tidskriften Diabetes har de amerikanska forskarna från Cedars-Sinai Medical Center undersökt 353 personer utan diagnostiserad typ 2-diabetes. 

I undersökningen ingick dels genetiska tester av avföringsprov som deltagarna hade lämnat in. Dessa tester genomfördes eftersom det genetiska avtrycket i många av de bakterier som lever i vår mag-tarmkanal är känt. Därför gick det att bestämma vilka sorter det handlade om och hur mycket bakterier deltagarna hade.
Vidare testades deltagarnas förmåga att omsätta socker med ett så kallat sockerbelastningstest och de besvarade en enkät om sina matvanor.

Jämförde bakteriesammansättning
Det visade sig att 28 av deltagarna hade odiagnostiserad typ 2-diabetes. Ytterligare 135 deltagare visade sig ha prediabetes, ett förstadium till sjukdomen baserat på hur de hade svarat på sockerbelastningstestet. Därefter kontrolleras med jämna mellanrum hur mycket halten socker i blodet påverkas av belastningen.

Sedan jämförde forskarna deltagare som hade diabetes och prediabetes med de deltagare som hade en normal sockeromsättning under belastningstestet. Den fråga som skulle besvaras var om det var någon skillnad på sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen mellan grupperna, baserat på svaren från de genetiska avföringstesterna.

Ingen av deltagarna hade nyligen haft någon allvarlig mag-tarmsjukdom eller använt antibiotika som hade kunnat påverka sammansättningen av mag-tarmfloran. Forskarna tog även hänsyn till de enskilda deltagarnas ålder, kön och BMI.

Både bra och dåliga bakterier
Resultatet visade att de deltagare som hade högre halter av tio sorter av en bakteriestam som heter Coprococcus hade bättre sockeromsättning och högre insulinkänslighet. Tvärtom var det för deltagare som hade högre halter av två sorters bakterier som kallas Flavonifractor då dessa hade sämre insulinkänslighet.

Forskarna påpekar att det är för tidigt att introducera nya behandlingar som bygger på att förändra bakteriefloran för att förebygga eller behandla typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen. Men om vidare forskning skulle visa att det fungerar blir nästa steg att bestämma hur en sådan behandling ska se ut, kanske kan den innefatta någon probiotika eller antibiotika.

Information om studien
Studiens titel: Butyrate-Producing Bacteria and Insulin Homeostasis: The Microbiome and Insulin Longitudinal Evaluation Study

Källa: Diabetesportalen/Tord Ajanki