Diabetes är en komplex sjukdom

Erik Renström gick läkarlinjen i Göteborg och blev klar legitimerad läkare 1990. Han gjorde allmäntjänstgöring på Västgötaslätten och hade mål att ägna sig åt kardiologi. 
- Jag visste att jag förr eller senare skulle ägna mig åt forskning men inte just då, säger Erik. 
Det var inte förrän han fick möjligheten att arbeta tillsammans med Arvid Carlsson, som år 2000 fick Nobelpris i medicin, som hans intresse för forskning växte. År 1993 blev han doktorand i Göteborg där forskningen kring betaceller i bukspottskörteln blev uppstarten till det han forskar mest om i dag och en ny värld öppnade sig för honom. 
- Diabetes hade jag egentligen inte specialiserat mig på. 
Han började bygga nätverk, medverka på möten och kommunicera internationellt, och ställde sig frågorna; Vad är det som är de viktiga frågorna som man måste lösa? Vad brinner jag för? Vad vill jag göra framöver? Efter hans disputation öppnade det sig en möjlighet på endokrinologiavdelningen i Malmö där han kunde arbeta en tredjedel var med forskning, undervisning samt på mottagningen.
 
År 1997 fick han ett postdoktorstipendium och 1999 flyttade han till Lund och började bygga upp sin forskargrupp. År 2001 fick han en forskarassistenttjänst på Vetenskapsrådet som 2006 gick över till en rådforskartjänst, och 2009 blev han professor. Han har även varit inblandad i ansökan och uppstarten av Linnémiljön tillsammans med Leif Groop. Sedan januari 2018 är han nu dekan för Medicinska fakulteten, Lunds universitet som har verksamhet främst i Lund, Helsingborg samt Malmö på CRC (Clinical Research Center) där hans forskargrupp finns. 
År 2006 byggdes det arkitektritade huset CRC där en stor del av diabetesforskningen sker i dag.  
- Här har vi ett gemensamt intresse med en blandning av olika kompetenser i en spännande miljö där vi får inspiration av våra kollegor i en supermiljö. 
I och med att diabetes är en sådan komplex sjukdom som engagerar många olika forskningsinriktningar fick Erik i början lägga stor kraft på att förstå till exempel genetikernas språk och hur de tänkte. Det var värt mödan, för det har i dag gett tillgång till ett stort nätverk och tillgång till patientmaterial där de kan undersöka om ett speciellt protein verkligen är viktigt vid diabetes.
 - Vad skiljer sig från de som har diabetes typ 2 och de som inte har det? Det går att göra så mycket oväntade saker med dagens teknik. Tidigare formade man en hypotes, men nu kan man starta mer förbehållslöst och ändå fokusera sin nyfikenhet på det som verkligen betyder något vid diabetes. Där spelar externa medel en helt avgörande roll för att forska om något nytt som inte andra har forskat om. 
 
Diabetes typ 2 är en komplex sjukdom 
Undersökning av betaceller har hela tiden varit med Erik. Förr angrep han forskningen utifrån ett cellbiologiskt perspektiv och försökte sedan koppla fynden till diabetes. I dag har han vänt på processen och startar alltid med bredare undersökningar för att hitta de processer som är påverkade vid diabetes och utgår bland annat med hänsyn till nedärvningsmönster.  
I dag är han inte så ofta i labbet förutom när de får humana langerhanska öar från det skandinaviska nätverket i Uppsala. Sedan 2009 har de haft detta samarbete och när pankreatiska öar kommer därifrån behövs alla händer i labbet! Tidigare forskade de uteslutande på betaceller från möss och råttor, men numera spelar humana öar en allt större roll. Det finns en hel del som skiljer sig från djurvärlden till den mänskliga betacellen. Med deras samlade analyser har de ett helt bibliotek där de kan titta på exempelvis genuttryck. Vilken genuppsättning hade den här personen och hur fungerar hens betaceller? 
För att skapa detta bibiotek har Erik och kollegor under de senaste tio åren lagt ner mer än 50 miljoner på laboratorie- och analyskostnader.  

Diabetes typ 2 är en komplex sjukdom där genetik och miljöfaktorer spelar roll. I samhällen där befolkningen lever på svältgränsen är typ 2 diabetes en ovanlig sjukdom. I samhällen där det finns god tillgång på kaloririk mat är den vanlig, men det är stor skillnad i benägenheten att utveckla sjukdomen från individ till individ. 
- Man ska absolut inte skuldbelägga, men genom att ändra levnadsvanor kan man göra väldigt mycket. Vi eftersträvar att försöka hitta sätt att dels förebygga sjukdomen, men också att mildra sjukdomsförloppet, förklarar Erik. 
Han har även lett projekt där man tittat på hur stress är kopplat till diabetes. Erik berättar att var tredje person bland den vita populationen är känsligare för stress, där risken är stor att de utvecklar diabetes typ 2. De har fler receptorer i betacellerna som är känsliga för stresshormonet adrenalin. 
- De med ökad känslighet bör troligtvis hitta en vardag med minskad vardagsstress, men det finns också möjlighet till skräddarsydd behandling. 
Hur kan man då se vilka som är känsliga för stress? Jo, titta på personens DNA genom att ta ett blodprov. 
- Psykisk ohälsa ligger verkligen i tiden. Vi bör fråga oss själva om dagens samhälle stämmer överens med mig som människa, där samhället och miljön har förändrats. 

Vilken livsstil ska jag eftersträva? 
Diabetes typ 2 är ett spännande område, eftersom det handlar om kollision mellan en variabel nedärvd risk att få sjukdomen och den miljö vi genom vår livsstil erbjuder våra betaceller, menar Erik.  
- Ju mer vi lär oss, desto mer förstår vi hur sambandet ser ut. Med HUGO-projektet skapades ryggraden för den moderna medicinska forskningen. Utvecklingen inom molekylärbiologin möjliggjorde revolutionen inom genetisk forskning. Det var där då utvecklingen tog fart på allvar, när man enkelt från ett biologiskt prov kunde härleda vilken gen det kom ifrån.
-Det är en fantastisk utveckling och de bästa sakerna jag gjort är tack vare den här revolutionen. Det är en fantastisk tid att vara verksam i. I dag är utmaningen att hitta det som ingen annan lagt märke till, det som ingen annan gör, och där man kan göra stor skillnad. Konsten är att välja bort och prioritera, fortsätter Erik. 
Risken att få diabetes typ 2 beror som sagt på det genetiska arvet, men också den livsstil du väljer. Vilken livsstil ska jag eftersträva? I framtiden blir svaret på den frågan antagligen mer individanpassat än i dag.
 - Ät hälsosamt, men framför allt inte för mycket, rör på dig, sov mycket och stressa inte hela tiden. Alla är vi olika, där kost, motion och stress påverkar olika. 
Efter Eriks forskningsanslag 2014 har han även medverkat i andra projekt som bland annat i hur proteiner i det medfödda immunsystemet påverkar insulinproduktion och frisättning. Han har även tillsammans med immunforskaren Anna Blom identifierat en molekyl (CD59) som spelar en helt grundläggande roll för hur insulinsekretion kan regleras. Det intressanta är att detta fynd skett genom klassisk ”omodern” hypotesdriven forskning, som alltid kommer att ha en viktig plats för stora oväntade medicinska framsteg. 

På samma vis har Erik alltid odlat ett intresse för jonkanaler. I det senaste projektet har han tittat på mekaniskt aktiverade jonkanaler. De är kända från bland annat hjärta, lungor, urinblåsa och blodkärl, men inte alls i betaceller. Mekaniska signaler spelar också en viktig roll för hur betacellen fungerar och frisätter insulin. Detta leder till tanken att sjukgymnastik och massage kanske kan vara nya sätt att påverka blodsokerkontroll. 
Andra mer målinriktade behandlingssätt kunde vara att med magnetiska nanopartiklar, som kan fjärrstyras, sätta igång en mekanisk signal som startar insulinsekretion. Detta undersöker Erik och i tre-dimensionella cellkulturer.
-En annan positiv effekt är att de utökar försöken vi kan göra med humana celler och minskar antalet djurförsök. 
- Sjukdomen är så komplex. Just att det inte finns några enkla sanningar gör det så intressant. Utvecklingen under de senaste 20 åren har gjort att vi har kunnat börja tackla problemen på allvar. Vi forskare kommer alltid på nya frågor, men vi måste också visa att vi hittar svar och kommer framåt. Där är det viktigt hur vi kommunicerar vår forskning, avslutar Erik.

Eriks tips: 
Ät lite mindre 
Bli inte överviktig  
Ha ett välbalanserat liv 
Sov mycket 
Rör på dig 
Se vilket livsstilsråd som är lämpligt för dig (individanpassat) 
 
Erik Renström fick ett forskningsanslag på två miljoner kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige.
- Vi skulle undersöka en tillväxtfaktor i GDF11 (Growth differentiation factor 11) som man tror kan föryngra betaceller. Det har vi undersökt på många olika sätt. Vi har tittat på hur möss som spontant får diabetes när de åldras och hur de reagerar på den här typen av behandling. Vi har sett en förbättrande effekt, genom att blodsockernivåerna sänks. Vi har kommit fram till att det är en framkomlig väg för behandling som skulle kunna fungera, men det är ju möss än så länge. Vi måste ta det vidare och visa att det även fungerar i människan, så det är lång väg att gå. För det är viktigt att allt som vi testar i människan ska vara säkert och man ska veta vad man gör. Det finns inga genvägar och djurförsök kommer ännu på lång tid inte att kunna undvikas helt. Målet är att vi ska komma fram till en behandling som även ska kunna fungera för dem som fått diagnosen typ 2-diabetes, så att man mildrar förloppet så att det blir en beskedlig sjukdom som man lever med utan att den skapar så stora problem. 
 
Text och foto: Ann Fogelberg