Diabetes i världen – hur vanligt det är och hur det behandlas (1990–2022)

Diabetes är en sjukdom som kan upptäckas tidigt inom vården, och rätt behandling kan minska risken för allvarliga komplikationer. Trots detta vet vi inte tillräckligt om hur många som faktiskt får behandling och hur det har förändrats över tid. Därför undersökte forskare hur vanligt det är med diabetes och hur behandlingen har utvecklats i 200 länder mellan åren 1990 och 2022.

Hur studien genomfördes
Forskarna använde information från 1108 olika studier med totalt 141 miljoner deltagare från hela världen. De undersökte personer som var 18 år eller äldre och mätte deras blodsocker för att se om de hade diabetes. För att räkna någon som diabetiker använde de tre kriterier:

1. Ett blodsockervärde på fastande mage som var 7,0 mmol/L eller högre.
2. Ett långtidsblodsocker (HbA1c) på 6,5 % eller högre.
3. Att personen tog diabetesmedicin.

De undersökte också hur många med diabetes som faktiskt fick behandling. Sedan använde de en avancerad statistisk metod för att räkna ut trenderna över tid.

Vad forskarna upptäckte gällande diabetes

• År 2022 hade omkring 828 miljoner vuxna diabetes, vilket är en ökning med 630 miljoner sedan 1990.
• Diabetes har ökat i de flesta länder, särskilt i låg- och medelinkomstländer som Malaysia, Pakistan, Egypten och Jamaica.
• I vissa länder, som Japan, Spanien och Frankrike, har förekomsten av diabetes istället minskat något.
• Länder med högst andel diabetiker 2022 fanns i Polynesien, Mikronesien, Karibien, Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Malaysia.

Behandling av diabetes

• År 2022 fick 445 miljoner vuxna med diabetes ingen behandling, vilket motsvarar 59 % av alla med sjukdomen världen över.
• Antalet personer utan behandling var 3–5 gånger fler än 1990.
• Fler personer fick behandling i länder som Mexiko, Chile, Kanada, Sydkorea och Jordanien.
• Behandlingstäckningen har inte ökat lika mycket i de flesta länder i Afrika söder om Sahara, Västindien och delar av Asien.
• I vissa afrikanska länder fick mindre än 10 % av diabetikerna behandling.

Slutsats
I många länder, särskilt i låg- och medelinkomstländer, har vården inte lyckats hålla jämna steg med ökningen av diabetes. Det innebär att fler människor lever med obehandlad diabetes, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem. För att förbättra situationen behövs bättre sjukförsäkring, bättre vård och specialiserade diabetesprogram för tidig upptäckt och behandling.

Finansiering UK Medical Research Council, UK Research and Innovation (Research England) och US Centers for Disease Control and Prevention.

Publicerad online 13 november 2024 https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)02317-1

Korrespondens till:
Prof Majid Ezzati, School of Public Health, Imperial College London, London W12 0BZ, majid.ezzati@imperial.ac.uk

Källa: The Lancet 2024; 404: 2077-93

Vad är typ 1-diabetes?
Typ 1-diabetes uppstår när kroppen inte längre klarar av att producera insulin och det gör att man får för mycket socker i blodet. Eftersom brist på insulin leder till att man blir allvarligt sjuk måste man tillföra kroppen extra insulin varje dag.
Vid typ 1-diabetes skapar kroppen en autoimmun process som gör att det egna immunförsvaret bryter ner de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln som då hindras från att producera insulin. Orsaken till varför är fortfarande oklart.

Typ 1-diabetes drabbar ca 10-15 % av alla med diabetes och då vanligtvis människor under 40 års ålder. Typ 1-diabetes är till viss grad ärftlig. Typ 1-diabetes brukar komma tidigt i livet och kallas därför också för barn- eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen går inte att bota, men när man hittat en behandling som fungerar bra går det att leva ett bra liv med sin sjukdom. 

Symptom
Om man får typ 1-diabetes är det vanligt att man

• behöver kissa ofta och mycket
• blir väldigt törstig
• är ovanligt trött
• mår illa
• har ont i magen
• luktar aceton ur munnen
• ser suddigt
• har snabb viktnedgång

Behandling
Typ 1-diabetes behandlas med insulin varje dag, antingen med sprutor eller insulinpump. En viktig del i behandlingen är att ha kontroll över sitt blodsockervärde. En stor del av diabetesbehandlingen bygger på egenvård som innebär att ansvaret läggs på varje patients förmåga att själv hjälpa till att hålla sin diabetes under kontroll. Det görs genom undervisning där patienten får lära sig sköta sin diabetes och hur man undviker komplikationer. Till sin hjälp har patienten stöd från personal på vårdcentralen eller speciella diabetesmottagningar.

Oftast så sköts okomplicerade diabetesfall via primärvården hos den lokala vårdcentralen. Ögon och fötter kontrolleras regelbundet. Prov och undersökningar sker efter individuella behov.

Om man misstänker att ett barn eller man själv har typ 1-diabetes ska man söka vård direkt på en akutmottagning, barnklinik eller vårdcentral.

Vad är typ 2-diabetes?
Den vanligaste typen av diabetes är typ 2, som 85-90 % av de drabbade får och det mest alarmerande är att typ 2 diabetes numera blir allt vanligare bland den yngre delen av befolkningen - barn och ungdomar.

Vid typ 2-diabetes är orsaken ofta viktrelaterad. Om du är smal är det sannolikt att din kropp inte producerar tillräckligt med insulin för att konvertera kolhydraterna du äter till energi. Du kan då behöva tabletter och/eller insulin för att hjälpa till med processen. Om du är överviktig är det mer sannolikt att insulinresistens är orsaken. Det innebär att de signaler som gör att kroppen tar upp socker inte fungerar, vilket leder till att effekten av kroppens insulinproduktion minskar. Genom att reducera vikten och hålla sig fysiskt aktiv så förbättras insulinkänsligheten, men tabletter och/eller extra insulin genom injektioner kan behövas.

Typ 2-diabetes drabbar oftare äldre, fast på senare tid har antalet drabbade i yngre ålder ökat kraftigt – speciellt då hos personer med övervikt och som är fysiskt inaktiva. Typ 2-diabetes är starkt förknippad med kraftig fetma och viss ärftlighet. Många med typ 2-diabetes har högt blodtryck och högt kolesterolvärde som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Symtom
Om man får typ 2-diabetes är det vanligt att man

• är trött både fysiskt och psykiskt
• blir mer törstig
• kissar oftare

Man kan också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt, men ibland får man inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen.

Behandling
Det finns stora möjligheter att påverka sin situation om man har typ 2-diabetes.

De två viktigaste faktorerna i behandlingen av typ 2-diabetes är att äta hälsosamt samt att hålla sig fysiskt aktiv. På lång sikt kan det trots motion och hälsosam mat ändå behövas någon form av medicin eller till och med insulin för att ha kontroll över sjukdomen. De flesta med diabetes behöver någon form av medicin för att hålla sin diabetes under kontroll. Det är viktigt att ta sin medicin enligt de anvisningar som ordinerats då den är framtagen för att förhindra framtida komplikationer.

Om man har några av de vanliga symtomen och misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov.