Diabetes och hjärt-kärlsjukdom bör ses som riskfaktorer för demens
I takt med att befolkningen åldras insjuknar allt fler i demens. I dag har uppskattningsvis 160 000 personer diagnostiserad demenssjukdom och betydligt fler är drabbade. En forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att systemsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom bör ses som riskfaktorer för demens som uppkommer hos personer över 80 år. Med tidig och adekvat behandling av ”riskfaktorer” kan man eventuellt minska förekomsten av demens hos denna grupp från 24 procent till lägre.
- Studien visar att 66 procent av de individer som hade konstaterad demenssjukdom samtidigt hade flera patologiska förändringar i hjärnan, bland annat förändringar som ses vid Alzheimers sjukdom, förändringar i kärnproteinet, så kallade TDP43, och vaskulära förändringar. Till skillnad från förändringar vid Alzheimers sjukdom visade sig de två sistnämnda förändringarna vara påverkade av diabetes och/eller hjärt- och kärlsjukdom vilket indikerar att dessa sjukdomar bör ses som riskfaktorer för demens, säger Irina Alafuzoff, överläkare och tf sektionschef inom klinisk patologi vid Akademiska sjukhuset, tillika professor emerita vid Uppsala universitet.
Både kliniska och epidemiologiska studier har tidigare undersökt huruvida systemsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes ska ses som riskfaktorer för Alzheimers sjukdom och annan demens hos äldre. Man har även spekulerat att dessa riskfaktorer direkt påverkar de förändringar i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom.
Målsättningen med studien var att undersöka vilka åldersrelaterade förändringar som förekommer i hjärnan och i vilken omfattning. Dessutom ville forskarna undersöka om det finns en orsaksrelation mellan förekomst av dessa hjärnförändringar och de vävnadsförändringar man ser i hjärta och njurar vid hjärt- och kärlsjukdomar.
- En del av förändringarna vi fann var relaterade till sjukdomar som diabetes och kärl- och hjärtsjukdomar som i vissa fall kan kontrolleras och/eller behandlas. Därmed väcks en förhoppning att man med korrekta, riktade sjukvårdsinsatser ska kunna sänka den aktuella demensförekomsten hos denna åldersgrupp från 24 procent till lägre. För närvarande görs en liknade detaljerad analys av förekomsten av förändringar i hjärnan hos individer i 60 till 80 årsåldernför att få bättre grepp om när de riktade sjukvårdsåtgärderna bör initieras, säger Irina Alafuzoff.
I den aktuella studien ingick 119 individer som avlidit i 80-89 årsåldern. Forskarna undersökte vävnad från hjärna, hjärtmuskel och njure som var tillgänglig via en utförd obduktion på Akademiska sjukhuset. Detta gjordes histologiskt enligt vedertagna internationella metoder.
Närmare en fjärdedel av individerna hade avlidit av en demenssjukdom och 15 procent hade diagnosen diabetes. Den vanligaste hjärnförändringen var förändringar av nervcellernas strukturprotein (tau) som sågs i 99 procent av fallen. Forskarna hittade även förändringar i beta-amyloid hos 71 procent.
- När dessa förändringar förekommer samtidigt i riklig omfattning lider individen av Alzheimers sjukdom. Denna diagnos kunde fastställas för 47 procent av alla individer med kliniskt observerad demenssjukdom. För 62 procent sågs en förändring av ett kärnprotein (TDP43). När denna patologi ses hos en äldre individ kan hen lida av en relativt nyligen definierad åldersrelaterad demenssjukdom och en sådan diagnos ställdes för 14 procent av alla med demenssjukdom, förklarar Irina Alafuzoff.
Hon berättar vidare att den proteinförändring som orsakar Parkinsons sjukdom, och demens relaterad till Parkinsons sjukdom, α-synuklein, sågs i 21 procent av fallen och diagnosen demens relaterad till Parkinsons sjukdom ställdes i 14 procent av fallen med demens. Hjärnförändringar som direkt orsakas av hjärt- och kärlsjukdomar som infarkter sågs hos nio procent av alla och ingen av individerna med demenssjukdom fick diagnosen ren vaskulär demens.
Källa: Pressmeddelande Akademiska sjukhuset
Senaste nyheterna
