Diabetes ökar risken för demens

–  Redan på 1920-talet noterade man att patienter med diabetes hade sämre minne och verkade lida av nedsatt kognitiv förmåga, berättar Elin Dybjer. Men fram till relativt nyligen så har kopplingen inte definitivt kunnat fastställas.

Men under det senaste årtiondet så har det kommit allt fler studier som tyder på detta och i den senast publicerade läroboken för diabetes har Elin Dybjer och hennes handledare Peter Nilsson skrivit en artikel där bevis för sambandet presenteras.

Diabetes påverkar hjärnan
– Diabetes påverkar hjärnfunktionen på lång sikt genom livet och ökar dessutom risken för att utveckla demens i ålderdomen, fortsätter Elin. Forskning på detta område blir allt viktigare då den berör två av våra växande problem i folkhälsan – diabetes blir vanligare och befolkningen blir allt äldre.

En komplikation av diabetes är att de tunna blodkärlen i till exempel ögon och njurar blir styva och förkalkas, vilket kan leda till att dessa skadas. Man tror att huvudorsaken till att diabetes kan leda till demens och kognitiv nedsättning är att även blodkärlen i hjärnan påverkas på samma sätt.

– Men det finns även andra orsaker, berättar Elin Dybjer. Man har till exempel hittat en koppling mellan diabetes och Alzheimers sjukdom, vilket troligen beror på helt andra mekanismer.

Forskningen baserad på äldre personer
Elin Dybjers forskning baseras på en kohort med äldre personer i Malmö och hur deras resultat på kognitiva tester korrelerar med deras diabetesstatus.

– Vi tittar på epidemiologiska samband mellan diabetes och nedsatt kognitiv förmåga, berättar Elin. Just nu undersöker vi om biomarkörer, det vill säga biologiska substanser i blodet (till exempel hormoner) som korrelerar med sjukdomen, kan ha ett samband med sämre testresultat.

Två växande problem i folkhälsan är att diabetes blir vanligare och befolkningen blir äldre. Därför är Elin Dybjers och andra forskare forskning allt mer viktig.

Nya spår upptäckta - diabetes ökar risken för demens
Man har ännu inte sett att man med något läkemedel har kunnat förebygga demens hos personer med diabetes. Man hade förhoppningar om att nya läkemedel, som liknar ett av kroppens insulinreglerande hormon, GLP-1, skulle kunna hjälpa till att förhindra sjukdomen, men detta har ännu inte kunnat bevisas. Elin Dybjer menar dock att hoppet för de så kallade GLP-1-analogerna inte är ute. I sin forskning har hon och hennes handledare kunnat se ett samband mellan bättre testresultat på kognitiva test och nivån av hormonet i blodet, både hos personer med och utan diabetes.

Utöver GLP-1 har forskarna undersökt ett annat liknande hormon, GIP, och sett ett liknande samband. Man kunde även se att en högre nivå av så kallat AGE, en restprodukt som ansamlas i kroppen vid diabetes, gav ett sämre resultat på de kognitiva testerna. Detta tycker Elin Dybjer är ett spännande resultat eftersom man misstänker att dessa restprodukter är en del av kopplingen mellan diabetes och Alzheimers.

– Vi har även sett att ett annat blodsockerreglerande hormon, Glukagon, som liknar GLP-1 och som uttrycks från samma gen, tycks ha ett samband med bättre testresultat, berättar Elin Dybjer – och detta har ingen gjort tidigare!

Hon förklarar att man hittills inte trott att Glukagon skulle kunna användas i diabetesbehandling eftersom det till skillnad från GLP-1 är ett hormon som höjer blodsockret. Hormonerna är dock mycket lika varandra på en molekylar nivå, Elin Dybjer med kollegor tror därför att de gagnar hjärnfunktionen på samma sätt – genom att underlätta impulserna i hjärnans synapser.

– Men jag vill understryka att vad vi har gjort är att se ett samband på populationsnivå, säger Elin och menar att mycket forskning ännu kvarstår. Men det är roligt och intressant att vi har hittat ett nytt spår i diabetesbehandlingen,

Källa: Lunds Universitet