Publicerat 3 december 2018

Bloggerskan Diabetesia, Sofia Larsson-Stern, har levt med diabetes typ 1 sedan hon var 15 år. Under åren har det varit en hel del upp- och nergångar. Att leva med diabetes är ett heltidsjobb som hon bloggar och föreläser om i dag, så att kunskapen om sjukdomen i samhället ska öka.

När Sofia Larsson-Stern, även känd som Diabetesia, var 15 år var hon ofta trött. Hon kände sig törstig och gick ner cirka tio kilo på bara några veckor, och då anade hennes föräldrar att något inte var som det skulle. De bokade då in ett läkarbesök för att kolla vad som kunde vara fel. Vid läkarbesöket tog de ett blodprov i armvecket och skickade det till laboratoriet på lasarettet. Efter några timmar ringde läkaren tillbaka till Sofias mamma och sa att de var tvungna att åka in till lasarettet i Växjö med en gång. Då hade Sofia ett blodsockervärde på 38. Ingen i Sofias familj eller släkt har typ 1-diabetes, så varken hon eller hennes familj hade någon kunskap om sjukdomen - allt var nytt för alla.

- Jag kommer ihåg att jag nöp mig i armen och sa till mig själv att jag måste vakna upp. Det här en mardröm, säger Sofia.

Men så var det inte, utan Sofia hade diabetes typ 1, som hon skulle få leva med resten av sitt liv.

- Det tog mig några dagar att ta in allt. Den initiala chocken var svårare att ta in än allt det nya, praktiska. Det var en jätteomställning.
Sofia drabbades av typ 1-diabetes under sommarlovet mellan åttan och nian. När hon kom tillbaka till skolan var hon relativt ensam om att ha diabetes. Det var bara någon i en av parallellklasserna som också hade sjukdomen, som hon hade sett ha en väska på magen, och få annan mat i skolan.

- Jag är oerhört tacksam för min egen, och mina föräldrars skull, att jag fick sjukdomen så pass sent ändå. Jag fick barndomen orörd och bekymmersfri.

Drabbades av ketoacidos i Afrika
Under åren har Sofia tränat mycket och spelat en hel del fotboll vilket har underlättat att hålla blodsockret på en jämn nivå. Trots att hennes blodsocker har dykt ibland har hon tack och lov aldrig hamnat i koma.

När hon var på semester i Afrika och blev magsjuk, drabbades Sofia dock av ketoacidos - syraförgiftning. Hon blev mycket sjuk, där hennes ketonvärde var alldeles för högt, trots relativt bra blodsockervärde. Hon blev då inlagd på ett sjukhus i Addis Abeba i en vecka.

- Diabetes är en komplex sjukdom som vi som diabetiker ibland inte ens vet hur den fungerar - i synnerhet när det kommer till ketoner, förklarar Sofia.

I dag förbereder hon sig noga och kollar alltid upp hur sjukvården ser ut dit hon reser och har alltid med sig dubbla uppsättningar av nålar, insulin, pumpar och batterier. Hon ser också till att ha ett uppdaterat intyg från sin läkare där det står att hon har diabetes typ 1.

CGM kopplad till hennes pump
I början av sin ”diabeteskarriär” kollade Sofia sitt blodsocker flera gånger om dagen och fick blåmärken lätt där hon hade stuckit sig. Hon glömde att ta med sig sprutorna hemifrån vid något tillfälle, så efter tre månader tröttnade hon och skaffade en insulinpump istället.

- Från början ville jag inte ha något som visade att jag var sjuk. Men pumpen gör att jag känner mig mycket friskare!

Hon har nu haft pump i tio år och är jättenöjd med den.

- I och med att jag är på sociala medier har jag tidigt fått tagit del av den nya tekniken och har i dag en CGM kopplad till min pump. Pumpen är en del av mig i dag.

I dag sticker hon sig två gånger om dagen för att kalibrera sin CGM, men kollar ändå sitt blodsocker på pumpens display ett par gånger i timmen. Sofia påpekar också att diabetes är en individuell sjukdom som skiljer sig åt från fall till fall, och den behandling som fungerar för henne kanske inte är den rätta för någon annan.    

Driver blogg, Instagramkonto, håller föreläsningar med mera
År 2014 startade Sofia sin blogg. Det var när de slopade det statliga bidraget för pumpar till diabetiker som hon blev upprörd och var då med och startade en namninsamling på Facebook. Den växte snabbt, och däri hittade Sofia lusten till att starta och driva sin blogg, www.diabetesia.se. I dag har hon flera tusentals besökare per dag till sin blogg samt till sitt Instagramkonto.

- Jag har mest fokus på Instagram i dag. Det är ett utvecklat, hett och lättillgängligt forum - och jag gillar att det är mer tvåvägskommunikation än bloggplattformen. På bloggen postar hon mest lite längre texter med djup och starkt budskap. Instagram är bättre lämpat för bilder, som för många kan vara enklare att ta in, tillägger Sofia.

Hon menar att man kan använda sociala medier till något fint och lyfta fram diabetes så att diabetiker inte behöver känna sig ensamma.

- Drömmen vore ju att anordna ett stort, nationellt möte, men det är ju svårt. Därför är sociala medier en utmärkt plattform att få ut ett budskap genom.

Förutom sin blogg håller hon även föreläsningar på bland annat företag, diabetesläger och inom sjukvården, är med på event, har diverse konsultuppdrag samt driver paneldiskussioner gällande diabetes.

- Jag tycker det är roligt att få komma ut och hålla föreläsningar, och kunna se de jag pratar med.

Sofia tycker att det är roligast att medverka på diabetesläger med barn där hon ser att de blir stärkta genom att umgås med andra barn som har diabetes.

- Det är häftigt att se att de mår bra i den miljön där diabetes är det mest ”normala” att ha, där barnen stolt visar upp sina pumpar och delar med sig av sina erfarenheter.

När det gäller kosten så går Sofia inte efter någon speciell diet och räknar heller inte kolhydrater men är mån om sitt matval.

- Jag vill äta och leva som jag blir glad av. Jag tycker mycket om mat och äter allt med måtta.

Hennes Ulcerös Kolit sätter käppar i hjulet
För en månad sedan flyttade Sofia med sin sambo, som också har diabetes typ 1, till Jönköping och skaffade sig en hund vid namn Bolus (se förklaring av namnet nedan), en drever på tolv veckor. Sofia och hennes sambo valde namnet Bolus eftersom de båda har typ 1-diabetes, och valpen, likt insulin, ger dem en dos liv och energi. Den gör så att Sofia kommer ut på promenader. I dag tränar hon inte lika mycket som tidigare, med anledningen att hon fick Ulcerös Kolit år 2013. Hon upplever vissa begränsningar gentemot tidigare, då hon periodvis inte mår så bra och lider av smärtor, men försöker göra allt för att leva normalt ändå.

- Min Ulcerösa Kolit sätter käppar i hjulet för mig ibland, då jag under skov behöver kortison - som i sin tur påverkar mitt blodsocker. Periodvis mår jag bättre och försöker träna tre till fyra gånger i veckan för att må bra. Men ibland finns inte motivationen där, förklarar Sofia.

Hennes långsiktiga mål är att köra Vasaloppet 2020.

Att leva med diabetes är inte lätt.

- Även om man skulle vilja ha, och må bra av, en semester ibland - så är sjukdomen alltid där, avslutar Sofia.

Tips till andra diabetiker:
- Hitta någon som också har diabetes att prata med för att få en förståelse och som kan vara ett bollplank där du också kan få bra tips.

Läs mer om Sofia på hennes blogg www.diabetesia.se

Text: Ann Fogelberg
Foto: Daniel Ahlqvist

Fotnot: Bolus (Wikipedia) Diabetiker och vårdpersonal använder ”bolus” för att referera till en dos av snabbverkande insulin med en måltid (i motsats till basalhastighet, vilket är en dos av långsamt verkande insulin eller kontinuerlig pumpning av en liten mängd snabbverkande insulin till att täcka leverns glukosutgång).