Dietisten om diabetes: ”Man får äta sötsaker”

Marie Danielsson, dietist vid länssjukhuset i Kalmar, berättar att det är svårt att ge generella kostråd då många har individuella förutsättningar.
– Det är två helt olika sjukdomar som nästan heter samma sak. Det är symtomen med höga blodsockervärden som är detsamma. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som slår ut de insulinproducerande cellerna i kroppen. Man kan tänka sig insulinet som små nycklar som låser upp cellerna i kroppen så att de kan transportera in glukos och göra om det till bränsle och energi. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat att producera nycklar och vid typ 2 kan man säga att nycklarna kommer, men låsen är lite rostiga.

– Man får anpassa kosten efter varje individs förutsättningar om man ser det brett. Hade det bara varit en generell kost att förhålla sig till hade vi inte behövts, då hade man kunnat få ett papper i handen. Många patienter som man träffar har inte bara en diabetessjukdom, vilket man får förhålla sig till.

Maten spelar alltså stor roll för en person som lever med diabetessjukdom. Det hela startar med att man stoppar maten i munnen, tuggar och sedan sväljer. Mat som man inte behöver tugga så mycket tas även upp snabbare av kroppen. Det innebär att blodsockret stiger snabbare.
– Lite beroende på vad man äter kommer det ta lite olika lång tid från munnen och ut i blodet. Här är det lätt att man fastnar på enskilda livsmedel. Att man delar upp livsmedel i bra och dåliga beroende på hur de höjer blodsockret för sig själva. Men det kanske inte är jätteofta att man äter bara potatismos eller bara en laxfilé. Oftast äter man maten tillsammans. Det som påverkar om blodsockret höjs snabbt är framförallt hur mycket jag behöver bearbeta det i munnen. Ju längre tid jag behöver bearbeta i munnen, desto längre behöver magsäcken jobba vidare med det. Sedan spelar även innehåll av fibrer in. All mat blandas i magsäcken och är det fiber med i blandningen kommer maten att bearbetas längre. Om du har en del på tallriken som höjer blodsockret snabbt, då behöver man lägga till något som gör att blodsockret höjer sig lite långsammare och då kommer framförallt grönsaker in i bilden. Det är ett bra råd för den som är frisk i övrigt och som inte har till exempel en ofrivillig viktnedgång.

Hur är det med godis och sötsaker?
– Man pratar ofta om att man ska undvika sötsaker just för att det höjer blodsockret ganska snabbt och för det har inte så mycket som bromsar ner som till exempel fibrer. Man behöver inte undvika det helt och hållet, men tar man det efter en måltid stiger blodsockret inte lika snabbt.

– Det är viktigt att man får med att man får äta sötsaker. På 80-talet var det så att barn som levde med diabetes ibland kunde få salta pinnar på kalas och festligheter, vilket är jättekonstigt egentligen. För det är fortfarande ett poröst livsmedel som höjer blodsockret ganska snabbt, det är bara att det inte innehåller socker. Jag tycker att det kan bli mycket fokus på att man ska undvika socker. Att man har sockerfria fikabröd och kakor, men då har du fortfarande mjölet det är bakat på som påverkar blodsockret och det är ofta ganska porösa kakor som höjer blodsockret lika snabbt – vare sig det är med eller utan socker. Då handlar det mer om vad man äter före och till.

Marie har arbetat med diabetessjukdom i flera år och en stor förändring gällande matintaget är att man kan anpassa insulindosen till det man äter istället för att ha strikta föreskrifter om till exempel antal potatisar.
– Vid 70- 80- och till och med 90-talet mätte man blodsockret och gav insulin på ett annat sätt än i dag. Man kunde ha en fast insulindos som begränsade det man fick äta. Det kanske inte var mer än två potatisar och en skiva bröd till maten. Nu har man mycket bättre möjligheter att anpassa insulindosen till det man äter, men man behöver ändå tänka på hur mycket blodsockret höjs efter måltid och hur snabbt det går. Jag hoppas att det har blivit en större frihet för den som lever med en diabetessjukdom.

Marie återkommer ofta till att kostråden är till stor del individbaserade. Det framkommer inte minst när hon pratar om ungdomar som tävlar i idrott.
– En 18-årig kille som håller på med tävlingsidrott har ett ganska högt energibehov. En fotbollsspelare ska till exempel vara aktiv i 90 minuter. Vissa taggar till och får ett stort adrenalinpåslag och ligger ganska högt under match för att sedan sjunka som en sten efteråt för att man har tömt ur alla reserver. Då kan man behöva diskutera med både dietist och diabetessköterska och få råd om hur man ska tänka med insulinet före och efter match samt med kolhydratintag under match.

I 18-årsåldern är det även många personer som gör sin alkoholdebut och det är något Marie och hennes kollegor ofta pratar med patienter om.
– Det är viktigt att veta hur man ska hantera det. Levern är en liten glukosreserv som kroppen kan ta till främst nattetid då den pytsar ut glukos för att hålla blodsockret uppe. Levern bryter även ner det som kroppen identifierar som ett gift – alkohol till exempel. Och levern kommer alltid att prioritera att bryta ner alkoholen före att pytsa ut glukos. Därför är det viktigt att komma ihåg att äta något innan man lägger sig så att man får glukos på det sättet. Det bästa är att inte dricka allt för mycket alkohol. I stor mängd är det dåligt för alla människor, men det är extra dåligt om det är så att man blir farligt låg på natten när man har en insulinbehandlad diabetes. Dessutom ska man instruera kompisar om hur de ska agera om man klappar ihop.

När allt kommer omkring vill Marie betona att hon och hennes kollegor alltid finns tillgängliga för samtal och råd.
– Man ska komma ihåg att man inte är en diabetiker, man är en person som lever med en diabetessjukdom. Det är ok att tycka att det är kämpigt med sin diabetes, och när det är kämpigt då finns vi där.

Källa: KalmarPosten/Linus Gunnarsson