Publicerat 3 juni 2021

Kopplingen mellan blodgrupp och mottagligheten för coronaviruset diskuteras just nu inom forskarvärlden. Enligt preliminära studier tycks det finnas en blodgrupp som är mer känslig för viruset – och en som är mindre känslig, säger forskaren Johan Nordgren på Linköpings universitet.

PUBLICERAT:03 jun 2020
KATEGORI:Forskning
DELA:

Vid Linköpings universitet har man sedan tidigare granskat kopplingen mellan mottaglighet för sjukdomar och blodgrupp – men här har det inte varit det nya coronaviruset som studerats – utan vanlig vinterkräksjuka, något som Vetenskapsradion har rapporterat.
- I vår forskning har vi sett att individernas blodgrupp påverkar vem som blir sjuk, det har man även sett vid andra infektionssjukdomar, säger Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi.

Han berättar att det nu kommit signaler att detta skulle kunna vara fallet även för det nya coronaviruset sars-cov-2.
- Enligt preliminära studier tycks det finnas en koppling mellan blodgrupp och mottaglighet för det nya coronaviruset. Det har visats i olika studier från Kina, Spanien, Italien och USA. Mer forskning behövs för att man ska kunna säga något med säkerhet, men resultaten är intressanta, säger Johan Nordgren och fortsätter:
- Det man sett i studierna är att individer med blodgrupp A tycks vara överrepresenterade bland de sjuka samt att de med blodgrupp 0 är underrepresenterade. Anledningen till dessa skillnader är inte helt klarlagt ännu men man arbetar med olika hypoteser.

Blodgrupp och mottaglighet hänger samman på flera sätt – för att förklara det går forskaren ner på molekylnivå.
- Ordet blodgrupp kan vara missvisande för blodgrupperna finns inte bara i blodet, de kan även finnas i exempelvis lungan. Vissa virus som infekterar en person "pryder sig" med de här molekylerna när de knoppar ut ur cellerna, det kan alltså bli en blodgrupp A-sars eller blodgrupp AB-sars osv.
- Hypotesen i vår forskning är att de med blodgrupp 0 har mindre sannolikhet att bli sjuka om de exponeras för viruset från en person med blodgrupp A eller B eftersom de redan har naturliga antikroppar mot A och B.

Johan Nordgren tror dock inte att blodgruppernas olika mottaglighet kommer att resultera i ett vaccin eller direkt behandling.
- Däremot kan detta hjälpa oss att bättre förstå viruset, säger han.

Det skulle bland annat kunna förklara varför olika länder drabbas olika hårt av viruset.
- Om hypotesen stämmer så innebär det att fördelningen mellan blodgrupper i en befolkning kan påverka hur viruset påverkar den befolkningen. Det skulle kunna förklara varför vissa drabbas mer än andra, men sådant påverkas så klart av många andra faktorer också.
- Fördelningen av olika blodgrupper i olika delar av världen tros faktiskt bland annat bero på deras olika känslighet för lokala sjukdomar. Exempelvis tror man att den relativt höga andelen blodgrupp 0 i Afrika beror på att den blodgruppen har mindre känslighet för sjukdomen malaria, säger Johan Nordgren.

I Sverige har cirka 40 procent av befolkningen blodgrupp 0, den blodgrupp som enligt hypotesen är mindre mottaglig för viruset, och 45 procent har blodgrupp A, den blodgrupp som enligt hypotesen är mer känslig.
Skulle vidare forskning styrka hypotesen om blodgruppernas olika känslighet och man förstår anledningen till denna skillnad så kan det därför finnas en poäng för privatpersoner att kolla upp vilken blodgrupp man har.
- Har man blodgrupp A och är dessutom i en riskgrupp så kan det vara bra att veta, men i vår forskning har vi märkt att det är få personer som vet vilken blodgrupp de har. Vet man inte det kan man bland annat ta reda på det på blodcentralen eller med ett självtest från apoteket. Viktigt att poängtera är dock att personer med alla sorters blodgrupper har risk att bli allvarligt sjuka, skillnaderna verkar vara relativt små, säger Johan Nordgren.

Källa: Ida Vanhainen / TT/SvD

Fakta: Blodgrupper
Oftast används två system för att dela in blodgrupperna: AB0-systemet och Rh-systemet.

Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper: A, B, AB eller 0. Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.

Proteiner på blodkroppens yta bestämmer vilken blodgrupp du har. Det som skiljer de olika blodgrupperna åt är små proteiner som kallas antigener. Antigenerna sitter på de röda blodkropparnas yta.

Förutom antigen på blodkropparnas yta har du även proteiner som kallas antikroppar i blodet. Antikropparna angriper blodkroppar med en viss typ av antigen på sin yta. Det gör att blod från olika blodgrupper inte kan blandas hur som helst.

Du som har blodgrupp A, har antikroppar i blodet som angriper B-blodkroppar. Du som har blodgrupp B har antikroppar mot A-blodkroppar. Vid blodgrupp AB saknas antikroppar mot både A-blodkroppar och B-blodkroppar. Du som har blodgrupp 0 har antikroppar både för A-blodkroppar och B-blodkroppar.

Källa: Vårdguiden