Direktrapport från Corona-drabbade New York

Den 26 mars blev USA världsledande i antalet Corona-drabbade medborgare med över 85000 insjuknade och 1200 döda. Den största koncentrationen av de virusdrabbade människorna bor i New York City, där över åtta miljoner människor trängs på en liten yta. Den 27 mars hade 26697 personer insjuknat och 450 avlidit. Två dagar senare är antalet avlidna uppe i 1000.

Det har gjort att staden infört strikta regler för att försöka stävja smittspridandet. Varningar till allmänheten om vikten av att tvätta händerna, hosta i armvecket och hålla sig på en människolängds avstånd från andra började redan för några veckor sedan, liksom rådet att jobba hemifrån eller skifta jobbtimmarna för att tunna ut människoströmmen under rusningstid. I gym, mataffärer och kollektivtraffik började en nitisk rengöring, och toalettpapper blev snart en bristvara i affärerna när oroade konsumenter bunkrade upp med stora lager. 

Den 16 mars stängdes skolorna med allt var det innebar av hemskolning under föräldrarnas uppsyn. Samma vecka började gym, restauranger och affärer bomma igen, och arbetslöshetskassans webbsida kraschade eftersom såpass många människor förlorat sina jobb samtidigt. Vad som skulle komma att kallas den totala nedstängningen, ”shut down”, eller den officiella, mindre slutgiltiga benämningen ”PAUSE” av New York, började dock inte förrän söndagen den 22:a mars kl 20:00 i enlighet med guvernören Andrew Cuomos beslut.

Sedan en vecka är det alltså förbjudet att gå till jobbet om man inte arbetar med nödvändiga tjänster som sjukvård (inklusive vetrinärpraktiker), matdistrubition, sophantering, banker, media, tvättomater, bensinmacker eller spritaffärer (!). Restauranger är stängda förutom några som säljer takeaway i luckor ut mot gatan eller gör hemeleveranser. Man får inte vistas i grupper (förutom den egna familjen) och alla lagsporter är förbjudna. Folk uppmuntras att inte gå ut överhuvudtaget om man inte behöver handla mat, medicin eller rasta hunden. Naturområdena med vandringsleder utanför stan är fortfarande öppna, men tåg, tunnelbana och bussar är till för de sjuksköterskor, spritförsäljare, matdistributörer och liknande som fortfarande måste ta sig till sina jobb. Det gör att man inte kan njuta av solitära skogspromenader heller om man inte har bil eller bor utanför stan.

New York, staden som aldrig sover, tycks alltså till sist tycks ha slumrat in. Times Square är fullkomligt öde, och tar man en promenad i teaterdistriktet ekar det tomt dag som natt. Posten levererar paket, poliser finns utspridda här och där, och visst kan man se någon enstaka bil, men det är väldigt glest mellan fotgängarna. En av de få platser där man se en folkgrupp, förutom på sjukhusen, är om man försöker sig på att storhandla mat. Populära matkedjor som Trader Joe’s har långa köer som ringlar sig runt kvarteret fråm morgon till kväll, och Wholefoods har stängt igen de flesta kassorna och släpper bara in några personer åt gången för att förhindra trängsel. Individerna köar ordningssamt med en människolängds avstånd mellan varandra, och de flesta har på sig mask och plasthandskar. Öppettiderna ändras utan varsel för att kunna fylla på med mat, och mataffärer liksom bankkontor stänger och öppnar igen beroende på om någon anställd varit i kontakt med en smittad eller blivit sjuk själv, så de måste sanera lokalen. Vissa bankkontor har bara onlinetjänster och andra har dragit ner på utbudet och erbjuder endast det mest basala tjänsterna såsom insättningar, betalningar och uttag.

Medan innerstadens gator ekar tomma, sjuder det av aktivitet i parkerna. Jag har nära till både Central Park och strandpromenaden längst med Hudson River, dit jag tar min hund på långa promenader i vårsolen. Utslagna narcisser lyser upp gräsplättarna medan körsbärsblom och magnoliaknoppar bidrar till färgprakten. Förutom hundägare samsas joggare, cyklister, flanörer, motionärer (med eller utan ipodinstruktörer), och bergklättrare (det finns murar och annat man kan öva på) om utrymmet. Stämningen är godmodig och människorna vistas lydigt en och en, i par, eller med sina familjer. Det är glädjande att se så många använda tiden till att sköta om sin hälsa, och några kanske till och med kan komma ur Corona-krisen mer vältränade, utvilade och hälsosamma än de var innan, men det gäller knappast alla New Yorkare eller amerikaner heller för den delen.

För att få någon effekt av att sätta en stad, stat eller land på ”PAUSE” måste ju alla följa direktiven. Det är en sak att beordra ”shut down” i Kina, vars medborgare är vana att följa statliga direktiv, och en helt annan i USA. Stora delar av befolkningen här lever i ju egna enklaver med livsstilar, regler och utbildningssystem separerade från resten av samhället. De trångbodda storfamiljerna i Brooklyns hasidiska kvarter exempelvis, drabbades tidigt. En pastor i Luisiana, där folksamlingar över 50 personer för närvarande är förbjudet, fortsätter bjuda in sin församling till gudstjänster med över 1000 deltagare, eftersom viruset enligt hans mening är ”politiskt motiverat” och inte berör dem. Bekymmerslösa tonåringar på ”spring break”, skolans vårlov, flockades i Florida som vanligt innan stränderna slutligen stängdes, och föräldrar larmade oroligt varandra i ett av Park Slopes bostadskooperativa nyhetsbrev när de sett sina tonåringar röka marijuana. Oron gällde inte drogerna som man som svensk skulle kunnat tro, eftersom konsumtionen är laglig här, utan för att gänget, som ordningssamt stod på en människolängds avstånd från varandra missade poängen med detta, då de skickade runt samma joint från mun till mun. Det hjälper inte heller att andra medvetet underminerar ansträngningarna – på nätet kan man fortfarande hitta konspirationsteorier och argument för att viruset är en bluff.

Krisen är verklig men livet går vidare och dagarna börjar flyta ihop. Det som överraskat mig mest är hur fort allting gått. För två veckor sedan kunde jag fortfarande gå på bio, sitta på caféer, äta på restauranger och njuta av konserter. Jag jobbade och gick på möten, tränade på gymet, träffade kompisar, och planerade sommarsemestern för fullt. En vecka senare kunde jag inte göra någonting av detta längre. I söndags hörde jag för första gången talas om mötes-appen Zoom. I måndags var jag en van användare både genom mitt gyms gruppklasser och en interaktiv veckokurs jag anmält mig till. Lördagkvällen spenderade jag med att dricka en öl tillsammans vänner via appen, så vi kunde umgås lite från våra respektive hem. Ikväll, söndagen den 29 mars, fick jag ett sms från ”Notify NYC” att ”PAUSE” är förlängt och alla måste jobba hemifrån till och med den 15:e april, minst.

Jag snabbkollar nyheterna innan jag går och lägger mig. 140000 insjuknade i USA, och för resten gäller självisolering fram till sista april. Det går snabbt i vändningarna nu. Staten New York har 59513 kända fall av Corona-patienter varav 33768 är i staden New York, centrum för pandemin. Än har vi bara sett början.

Bild och text: A. Andersson