Dr Benjamin King har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Dr Benjamin King vid Lund University Diabetes Center har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Roles of splice isoform CD59-IRIS-1 in beta-cell identity and function”.

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Benjamin King arbetar i dag på Lund University Diabetes Center och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ” Roles of splice isoform CD59-IRIS-1 in beta-cell identity and function”.

Roller för splitsning av isoform CD59-IRIS-1 i betacells identitet och funktion.
- Betaceller utsöndrar insulin, ett hormon som kontrollerar blodsockernivåerna. Vid typ 2-diabetes (T2D) kan det finnas en funktionsförlust hos insulinutsöndrande betaceller, vilket leder till lägre insulinnivåer och högre blodsocker. Det har blivit uppenbart att detta kan bero på betacellsdedifferentiering, en process där betaceller förlorar sin identitet och funktion (1) och blir oförmögna att göra sitt vanliga jobb. Hämning av dedifferentiering, eller reversering av processen, kan möjliggöra återställande av betacellmassa och funktionalitet i T2D, vilket förbättrar insulinutsöndringen och blodsockerhomeostasen. Vi har upptäckt ett nytt protein, CD59-IRIS-1, som uttrycks i bukspottkörtelöar och betaceller, och kommer in i cellkärnan där det interagerar med DNA. När vi uttrycker IRIS-1 i betaceller som vi odlar i labbet, ökar cellerna nivåerna av markörer för betacells funktion och mognad. Vår hypotes är därför att IRIS-1 fungerar i cellens kärna för att aktivera gener som definierar betacellsfunktion, och att IRIS-1 därför är en hämmare av betacellsdedifferentiering. Bättre förståelse för IRIS-1-funktionen skulle därför kunna leda till förbättrad betacellsfunktion hos patienter med T2D.

Varför började du forska?
- Jag började att forska helt enkelt för att jag var, och fortfarande är, helt fascinerade på hur kroppen fungerar. Jag har alltid tyckt om naturen och biologi, men fördelen med att jobba inom just medicinsk forskning är att man förhoppningsvis kan bidra till förbättrad hälsovård och livskvalitet, samtidigt som man kan studera ett av naturens mästerverk. 

Varför valde du att forska inom diabetes? 
- Jag började med forskning om immunförsvaret och inflammation, och blev intresserad av att så många sjukdomar har en inflammatoriska komponent. Många känner till att typ 1-diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom, där kroppens immunceller angriper betaceller. Men det är nu känt att inflammation också har en roll i typ 2-diabetes, där inflammation kan uppstå i olika vävnader på grund av fetma och bidrar till utvecklingen av diabetes. Det var precis detta som fick mig att vända till diabetesforskningen.

Kan du berätta mer om projektet?
- Vi upptäckte någonting som var helt oväntat. Vi studerade ett protein, CD59, som finns på utsidan av varje cell och försvarar celler mot en del av immunsystemet. Men när det tas bort från betaceller, kan de inte utsöndra insulin. Vi upptäckte att en speciell variant av detta protein finns inuti vissa celler, där det har en helt ny funktion. Det är ett bra exempel på en gen som har två olika produkter med helt olika funktioner. 

Vad är målet med projektet? 
- Vi kommer att undersöka exakt hur denna nya proteinvariant fungerar för att säkerställa betacellernas funktion. Vi vill också förstå varför detta protein verkar saknas i betaceller från patienter med diabetes. Vi misstänker att bristen på just detta protein kan bidra till försämrad insulinutsöndring hos diabetiker. 

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning? 
- Utöver vår ganska nya upptäckt kring CD59, forskar jag också med ett annat protein, C3, som också är en del av immunförsvaret och kan orsaka inflammation när det aktiveras. Vi har upptäckt att C3 också utsöndras från betaceller, och i större mängder hos patienter med typ 2-diabetes. Trots att C3 kan orsaka inflammation, hålls en mängd C3 kvar inom betacellerna, och här har det en funktion att skydda cellerna mot stress och överbelastning. Detta är något jag kommer fortsätta att undersöka. 

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes? 
- För det första, rollen av inflammation även inom typ 2-diabetes har börjat komma fram. Det är så klart mitt intresseområde. Men för det andra, potentialen för så kallade "personalised medicine" har börjat att förgyllas. Målet här är att en patient ska få en väldigt skräddarsydd behandling som passar just dem, baserad på exakt hur deras kropp fungerar, och till och med baserad på deras individuella gen. Det är ett område där Lunds Universitets Diabetes Center, där jag arbetar, verkligen briljerar.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Inom ”personalised medicin” och utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Jag tror att detta kommer att fortsätta, och förhoppningsvis kommer nya upptäckter, som den vi har gjort, att lägga till flera verktyg till verktygslådan som används för detta. 

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat