Dr Haiqiang Dou har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Dr Haiqiang Dou vid Göteborgs universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”The mechanisms of amino acids-regulated hormone release from pancreatic islets”.

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Dr Haiqiang Dou arbetar i dag på Göteborgs universitet och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ”The mechanisms of amino acids-regulated hormone release from pancreatic islets”.
- Finansieringen från DWS har varit ovärderlig, säger Haiqiang.

” Mekanismerna för aminosyrareglerad hormonfrisättning från pankreasöar”
- Diabetes är nu erkänt som en bihormonell sjukdom, med otillräcklig (eller ingen) insulinutsöndring och avvikande glukagonutsöndring. Insulin frisätts från pankreatiska β-celler, medan glukagon frisätts från α-celler. Den tredje typen av celler inom öar, δ-celler, reglerar frisättningen av både insulin och glukagon via parakrint somatostatin (SST). Dessa tre typer av cellöar arbetar tillsammans för att reglera kroppens glukoshomeostas, och varje försämring av dessa celltyper kan leda till diabetes. Även om glukosstimulerad insulinutsöndring är väletablerad, är mekanismerna genom vilka glukos reglerar glukagon och SST-frisättning ännu inte klarlagda, och de reglerande mekanismerna för varje hormon skiljer sig åt. Vidare spelar pankreasöarna en viktig roll för att reglera aminosyraomsättningen, främst medierad av α-celler. I preliminära studier har en subpopulation av α-celler som är specifikt känslig för aminosyror snarare än glukos identifierats, och SST samarbetar med aminosyror för att reglera glukagonfrisättning i både friska och diabetiska mänskliga öar. I denna föreslagna forskning strävar vi efter att förstå mekanismerna genom vilka aminosyror reglerar hormonfrisättning från cellöar genom att mäta nyckelmolekyler involverade i glukagon- och SST-utsöndring i både α- och δ-celler. Vi kommer också att använda en diabetisk djurmodell för att studera aminosyrornas roll i utvecklingen av diabetes. Denna forskning kommer att ge insikter i den centrala rollen för bukspottkörtelöarna i regleringen av olika näringsämnen, inklusive aminosyror och glukos. I slutändan kan denna kunskap leda till nya strategier för att förebygga och behandla diabetes.

Varför började du forska?
- För mig var det en naturlig utveckling. Under college utvecklade jag ett starkt intresse för naturvetenskap, som senare utvecklades till ett fokus på forskning. Efter att ha avslutat mina universitetsstudier rekommenderades jag starkt att ta en högre examen för att säkra bättre karriärmöjligheter. Det var då jag började min forskningsresa i ett labb som specialiserat sig på neurovetenskap och cellulär biofysik.

Varför valde du att forska om diabetes? Vad inspirerade dig att göra det du gör?
- Till en början var min forskning inom biomaterial, och mitt första projekt handlade om att designa en biosensor för att mäta insulinutsöndringen. Med tiden blev jag fascinerad av mekanismerna bakom insulinutsöndringen och diabetes. Under min doktorsexamen var jag den enda i min grupp som studerade diabetes, vilket ibland kunde kännas isolerat. Men när jag delade mitt arbete med vänner och familj överraskade deras intresse och engagemang mig. Jag insåg hur utbredd diabetes hade blivit och hur många grundläggande frågor om sjukdomen förblev obesvarade. Denna insikt gav mig en känsla av syfte – att veta att mitt arbete kunde bidra till att förbättra människors hälsa, utöver att bara tillfredsställa min nyfikenhet.

Kan du berätta mer om projektet?
- Projektet fokuserar på att förstå hur aminosyror reglerar glukagonutsöndring från bukspottskörtelns alfaceller. Glukagon är ett avgörande hormon som förhindrar hypoglykemi, och dess dysreglering är vanligt vid diabetes. Även om glukos är känt för att påverka glukagonutsöndringen, tyder nyare studier på att aminosyror också spelar en nyckelroll genom att förmedla överhörning mellan levern och pankreasöarna. Denna interaktion är avgörande för hela kroppens ämnesomsättning. Vårt mål är att utforska hur aminosyror reglerar glukagonutsöndringen genom att påverka alfacellernas funktion. Vi använder olika metoder, inklusive funktionella mätningar av alfaceller, transgena möss och diabetiska djurmodeller.

Vad är målet med projektet (i ett bredare perspektiv)?
- Vårt primära mål är att etablera ett tydligt samband mellan aminosyrametabolism och glukagonutsöndring. Därefter strävar vi efter att avgöra om defekter i aminosyrametabolismen bidrar till onormal glukagonfrisättning och diabetes. I slutändan hoppas vi kunna identifiera molekyler som är involverade i denna process som kan användas för att förebygga eller behandla diabetes.

Vad har du kommit fram till av din tidigare forskning?
- Vi har identifierat en undergrupp av alfaceller som förblir inaktiva under hypoglykemi men aktiveras av aminosyror. Vi tror att denna undergrupp spelar en nyckelroll i interaktionen mellan lever och alfaceller. Dessutom har vi kartlagt området och den tidsmässiga regleringen av alfaceller genom parakrin signalering inom öarna.

Hur tror du att diabetesforskningen har förändrats sedan du började din karriär?
- Diabetesforskning har sett betydande framsteg. Det har skett en övergång från att studera encellsprocesser till att undersöka kommunikation mellan organ, och inse att metabola störningar involverar hela kroppen. Stora molekyler som GLP-1-analoger har fått en framträdande plats vid diabetesbehandling, och stamcellsbaserade metoder går snabbt framåt. Verktyg som encellssekvensering och artificiell intelligens har revolutionerat forskningen och möjliggjort personlig diagnostik och behandlingar.

Vilket område inom diabetesrelaterad forskning utvecklas snabbast, och vad förutser du under de kommande tio åren?
- Stamcellsbaserad forskning går snabbt framåt och lovar mycket. Forskare har framgångsrikt skapat funktionella betaceller, icke-betaceller och till och med pankreasöar från mänskliga pluripotenta stamceller. Detta genombrott ger hopp, särskilt för individer med typ 1-diabetes, inklusive många barn, genom att tillhandahålla funktionella ötransplantationer som härrör från deras egna stamceller.När jag blickar framåt antar jag att framsteg inom teknik, särskilt AI, kommer att förändra forskningsmetoder över discipliner. Dessutom kommer nya terapeutiska mål sannolikt att valideras, och innovationer som långverkande insulin eller orala GLP-1-analoger kan bli verklighet.

Vad ser du som de största utmaningarna inom diabetesforskningen?
- En stor utmaning är att översätta fynd från musmodeller till människor. De metaboliska systemen hos möss och människor skiljer sig markant, och möss utvecklar inte naturligt diabetes. Att verifiera upptäckter i mänskliga vävnader är mycket mer komplext men nödvändigt för framsteg.

Hur har finansiering från DWS gjort det möjligt för dig att genomföra detta projekt?
- Finansieringen från DWS har varit ovärderlig. Det tillåter oss att behålla erfarna forskare i vår grupp, skaffa nödvändiga resurser som djurmodeller och material, och slutföra kritiska delar av projektet. Detta stöd har också gjort det möjligt för oss att publicera våra resultat och bidragit till det bredare fältet av diabetesforskning.

Har du ett meddelande till våra givare?
- Jag är djupt tacksam till DWS givare. Deras stöd gör det inte bara möjligt för oss att genomföra denna forskning utan motiverar också hela vårt team att fortsätta arbeta för framsteg inom diabetesbehandling. Vi hoppas att ett framgångsrikt slutförande av detta projekt kommer att ge värdefulla insikter om diabetesforskning och behandling, vilket fungerar som ett meningsfullt erkännande av din generositet.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat