Dr Ola Hansson har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Dr Ola Hansson vid Lunds universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Precision medicine for increased physical fitness and muscle health in the treatment of diabetes.”.
- Vi är väldigt stolta och tacksamma för detta!    

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Dr Ola Hansson arbetar i dag på Lunds universitet och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ”Precision medicine for increased physical fitness and muscle health in the treatment of diabetes.”
- Stödet från DWS betyder mycket för våra möjligheter att nå hela vägen till kliniskt meningsfulla tillämpningar av individanpassade träningsrekommendationer. Vi är väldigt stolta och tacksamma för detta!, säger Ola.
”Precisionsmedicin för ökad fysisk kondition och muskelhälsa vid behandling av diabetes.”
- Detta projekt syftar till att förbättra vår förståelse av muskelfysiologi och insulinresistens. Skelettmuskulaturen spelar en nyckelroll i glukosmetabolismen, särskilt under fysisk aktivitet. Som ett resultat är det centralt för utvecklingen av insulinresistens, ett av kännetecknen för typ 2-diabetes. De exakta orsakerna till muskelinsulinresistens är dock fortfarande oklara, vilket begränsar utvecklingen av effektiva behandlingar.
Även om träning är allmänt erkänt som fördelaktigt för att minska riskerna för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, är befintliga träningsrekommendationer ofta breda och generaliserade. Detta enstaka tillvägagångssätt tar inte hänsyn till mångfalden i hur personer med diabetes reagerar på livsstilsförändringar. Vårt projekt syftar till att ta itu med detta genom att skapa skräddarsydda träningsprogram baserade på individuella patienters specifika metaboliska profiler, särskilt deras muskelfibersammansättning och genetiska egenskaper.
Genom att anpassa träningsrekommendationer strävar vi efter att göra livsstilsinterventioner mer effektiva, motivera patienter genom påtagliga förbättringar av hälsoresultat. Dessa skräddarsydda program skulle kunna implementeras i kliniska miljöer. Som ett resultat kommer läkare att vara bättre rustade att ge specifika, evidensbaserade träningsråd och svara på vanliga frågor från allmänläkare: "Vilken träning ska jag rekommendera till mina patienter?"

- Vår studie kommer inte bara att förfina träningsriktlinjerna utan också avslöja potentiella mekanismer bakom muskelinsulinresistens, vilket banar väg för utveckling av nya läkemedel. Genom att kombinera muskelfibertypning med genetisk information erbjuder vi ett nytt tillvägagångssätt för diabetesbehandling, som går mot mer personlig medicin.
Resultaten av denna forskning kan tillämpas direkt i kliniska miljöer för att förbättra resultaten för personer med diabetes, erbjuda nya insikter om diabetesvård och optimera patienthälsan på lång sikt.

Varför började du forska? 
- Jag har alltid varit nyfiken på hur saker och ting fungerar, framför allt utifrån ett stort natur- och friluftsintresse som jag ärvt av mina föräldrar. När man är ute i naturen och ser hur olika organismer har anpassats och hur otroligt vackra, fascinerande ekosystem som finns precis utanför ens egen dörr, blir man väldigt intresserad av att förstå hur allting ”egentligen” fungerar. När jag senare skulle välja universitetsutbildning var det inte konstigt att det blev just biologi med inriktning mot genetik och fysiologi. 

Varför valde du att forska inom diabetes? 
- Att det blev forskning inom just diabetes har sin förklaring i ett av mina andra stora intressen, dvs idrott. Jag har alltid älskat att träna och tävla. Viljan att kombinera mitt intresse för fysiologi, evolution och hälsa, och samtidigt göra skillnad för ett stort antal människor gjorde det väldigt naturligt att ägna mig åt forskning fokuserad på diabetes. 

Kan du berätta mer om projektet? 
- Vi har definierat fem nya subtyper av diabetes med hjälp av en datadriven klassificeringsmetod och variabel som ofta mäts vid diabetesdiagnosen. Subtyperna har olika sjukdomsförlopp med olika risker för komplikationer. Vi ska nu förfina klassificeringen genom att inkludera muskelfibersammansättning, dvs andelen snabba respektive långsamma muskelfibrer, och olika mått på fysisk kondition. Två faktorer som är starkt kopplade till utvecklingen av insulinresistens och typ 2 diabetes. För att genomföra detta har vi nyligen utvecklat en ny och bättre mätmetod för muskelfibersammansättning och dels fått tillstånd att använda data från det svenska mönstringsregistret. Vi kommer genomföra de hitintills största genetiska kartläggningarna (GWAS) för att identifiera genetiska varianter som specifikt påverkar muskelfibersammansättning, styrka och fysisk kondition. Det här projektet har potential att förbättra både diabetesforskning och kliniska prövningar, genom att möjliggöra studier i mer homogena patientgrupper. Det ger också möjlighet att individanpassa behandling och fokusera sjukvårdsresurser så att patienter får den behandling de har bäst nytta av. 

Vad är målet med projektet? 
- Vi vill identifiera vilka individer som har det största behovet och sedan skräddarsy träning för att dels minska risken för diabeteskomplikationer, dels förhindra att man drabbas av diabetes från första början. Träningsrekommendationerna ska inte som idag vara ”one size fits all”, utan evidensbaserade med utgångspunkt från individens fysiologi, genetik och andra förutsättningar. Vårt fokus är att utveckla kliniskt meningsfulla metoder, dvs behandlingar som faktiskt fungerar i praktiken. 

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning? 
- Vi har under en längre tid försökt förstå på ett detaljerat molekylärtplan vad som händer i muskulaturen när man genomför olika typer av träning och vad som händer när vi åldras. Vårt fokus har framför allt varit på hur genetisk variation påverkar de här mekanismerna. Idag har vi en bättre, men tyvärr fortfarande väldigt bristfällig bild, av varför vissa individer svarar bra på en viss typ av träning, medan andra måste kämpa mycket mer.   

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes? 
- När jag höll på med muskelfunktion och träning under min doktorandutbildning för ca 25 år sedan var det mitt (kanske väldigt subjektiva) intryck att det då fanns ett stort fokus på just perifer insulinkänslighet och vävnader som muskel, fett och lever. Det ändrades dock när dom nya, storskaliga, genetiska GWAS analyserna publicerades 2007, som alla pekade mot att pankreas och insulinfrisättningen spelar en helt central roll i diabetesutvecklingen. Teknologiska framsteg har i alla tider drivit på forskningsfält och alla olika nya ”omics” metoder har tillfört mycket också till diabetesforskningen i kombination med mer och mer kraftfulla beräkningsmetoder. På senaste tiden tycker jag mig dock ha märkt av ett skifte tillbaka till ett större intresse för perifer insulinkänslighet och ett ökat fokus på både övervikt och att förhindra diabetesrelaterade komplikationer.  

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren? 
- Under de senaste åren har vi sett en väldigt välkommen lansering av nya typer av läkemedel som är mycket inspirerande. Dock visar bland annat vår egen forskning att de kanske inte ges i den utsträckning som är önskvärt till de individer som får den största nyttan. Vårt fokus på blodsockernivåer för både diagnos och behandlingssvar tror jag kommer att minska och istället kommer vi att mer diskutera hur vi på ett effektivt sätt långsiktigt kan minska risken för komplikationer med en mer och mer individcentrerad vård. I ett större perspektiv tror jag att vården måste förändras i grunden från att idag till stor del vara reaktiv till att vara mer preventiv. Om vi ska kunna erbjuda nya effektiva behandlingar i framtiden kan inte patienterna bara bli fler och fler. Tyvärr ser jag inga tendenser, t ex inom den diabetesrelaterade forskningen, att förändras mot mer preventions fokuserade projekt. 

Hur har forskningsanslaget från oss hjälpt dig att finansiera ditt projekt? 
- Stödet från DWS betyder mycket för våra möjligheter att nå hela vägen till kliniskt meningsfulla tillämpningar av individanpassade träningsrekommendationer. Det ekonomiska stödet betyder att vi nu rent praktiskt kan börja bjuda in deltagare till vår planerade studie, men DWS stödet ger oss också ett starkt och tydligt erkännande av behovet av mer muskel- och träningsorienterad forskning inom diabetesfältet. Vi är väldigt stolta och tacksamma för detta!    

Text: Ann Fogelberg
Foto: Diabetes Wellness