Finns coronaviruset i luften vi andas?

Just nu pågår mätningar på Infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund för att så snabbt som möjligt hitta svar på frågor om covid-19 och virusets överlevnad i luft. Mätningarna är en del av ett forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, som handlar om luftburen smitta.

Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH, är ansvarig för forskningsprojektet och listar några av de mest angelägna frågorna som forskargruppen nu söker svar på.
– Om coronaviruset finns i luften, när sprids då smittan från patient till luft? Hur mycket virus andas vi i så fall in? Är det tillräckliga mängder för att någon ska kunna bli sjuk av dem? Kan patienter i respirator sprida virus till luften? Vilken typ av andningsskydd behövs? Och hur ska luften renas?

– Coronaviruset smittar framförallt genom kontaktsmitta och droppsmitta via nysningar och hosta. Men man antar också att viruset i vissa situationer kan smitta via aerosoler, små luftburna partiklar, i luften, säger Carl-Johan Fraenkel, specialist i infektionsmedicin vid SUS och en av forskarna i projektet.

Mätningar med specialbyggda instrument
Insamlingen av luftprover på Infektionskliniken i Lund har pågått ett par veckor. Mätningarna görs med instrument som är specialbyggda för att samla in biologiska ämnen från luft, och prover tas både från korridorer, allmänna utrymmen och inne i patientrummen.
När Jakob Löndahl och hans forskarkollegor utför luftmätningarna har de på sig samma skydd som personalen som vårdar coronapatienter – munskydd, visir för ansiktet, handskar och skyddsförkläde.

Jakob Löndahl har tillsammans med andra forskare vid Lunds universitet under flera år studerat luftburen smittspridning där bland annat vinterkräksjuka har varit i fokus. Forskningen om covid-19 har nu inkluderats i de andra projekten som pågår om luftburen smitta.
– Coronaviruset är naturligtvis i fokus nu eftersom vi är i akut behov av mer kunskap om den luftburna smittspridningen, säger Jakob Löndahl.

– Vår tidigare forskning visar att aerosoler av vinterkräksjukeviruset är vanligast efter kräkningar och att det verkar finnas förutsättningar för luftsmitta. Jag tror att vi denna gång kan hitta spår av viruset exempelvis när extra andningsstödjande behandling sätts in, säger Carl-Johan Fraenkel.

Första proverna klara - resultat kommer snart
Nu har de första luftproven från patientrummen samlats in, men resultaten dröjer ytterligare en tid. Nu väntar först en laboratorieanalys då proverna koncentreras för att det genetiska materialet ska kunna avläsas och eventuella virus identifieras. Om allt fungerar som det ska finns preliminära resultat inom de närmaste veckorna.
– Genom detta forskningsprojekt vet vi förhoppningsvis snart mer om och hur coronaviruset kan spridas via luft, säger Jakob Löndahl.

Källa: Lunds universitet, Jessika Sellergren