För Johan Hultberg är det viktigt att vara öppen med sin diabetes
Riksdagsledamoten Johan Hultberg fick diagnosen typ 1-diabetes när han var 28 år. Han hade då under en längre period haft de klassiska symtomen för diabetes.
- Jag smalnade av, fick mindre ork, drack otroligt mycket och sprang ofta på toaletten, säger Johan.
Vilket visade sig i februari, en och en halv månad senare, att han hade typ 1-diabetes.
På en och en halv månad gick Johan Hultberg, 38 år, ner 12 kilo och var illa däran. Han kontaktade då sin allmänläkare i Stockholm via Riksdagen, som skickade honom raka vägen till sjukhuset i Växjö, där han bodde då, med diagnosen typ 1-diabetes.
- Jag hade då försökt rationalisera det och menade på att jag inte tränat ordentligt under en period. Jag kommer även ihåg att jag fick andnöd i en debatt i Riksdagen och fick kippa efter andan, fortsätter Johan.
Efter en vecka på sjukhuset blev det även en vecka hemma, innan han var tillbaka i Riksdagen igen.
- Det blev en stor omställning och en introduktion till mitt nya liv.
Tidigare på hösten innan diagnosen gjorde han en operation, där de tog bort en metallplatta i hans nyckelben, varpå han även blev förkyld.
- Jag tror att det kan vara det som triggade igång min diabetes.
Sedan han fick diagnosen, det vill säga för tio år sedan, har hans värden varit bra.
- Jag har ett bra HbA1c och pendlar mellan 4 och 9 i blodsockervärde och har inte fått några följdsjukdomar eller komplikationer.
Några gånger under de senaste åren har hans blodsocker dock blivit för lågt då hans fru har fått rycka in.
- Hjärnan hänger inte riktigt med när jag blir för låg, då jag har fått hjälp av min omgivning.
Johan är också tydlig med att han är öppen med sin diabetes.
- Ju fler som vet om det, så vet de även vad de ska göra om jag blir för låg, vilket ger mig en trygghet och att jag samtidigt kan öka kunskapen om sjukdomen. Likaså som politiker har jag alltid varit öppen. Det går bra för det mesta, där min största rädsla är att något av mina barn ska få diabetes.
Träningen har blivit ännu viktigare efter hans diagnos
Johan tränar mycket och är väldigt aktiv motionsmässigt. Med två maratonlopp, fyra Vasalopp, och ett Lurs Backyard Ultra 2019 då han tog sig runt 21 varv, vilket motsvarar 140 km bakom sig, har han inte lagt ner sin träning. Han har även avverkat ett stort antal halvmaror samt andra långa lopp som till exempel Ultravasan 90, 2017, det vill säga, han har sprungit 9 mil, från Sälen till Mora.
- Det är try and error. Vad funkar och vad funkar inte. Träningen var mycket viktig innan min diabetes, men när jag fick diagnosen så har träningen blivit ännu viktigare, där jag har ett stabilare blodsockervärde, förklarar Johan.
Han läste dock att mer krävande träning eller idrott inte var lämpligt för honom med typ 1-diabetes.
- Det provocerade och taggade mig, där jag utmanade mig själv. Jag ville visa att det gick.
När det gäller kosten så har Johan alltid levt ett bra liv, men en mamma som är folkhälsovetare.
- Det blev inga jätteförändringar utan istället mer planering och framförhållning inför mina träningar.
Han har även lärt sig att skatta hur mycket kolhydrater kosten innehåller.
- Med många resor i jobbet har jag inte alltid full koll på serveras och jag har alltid med mig dextrosol, frukt och mellanmål.
Två år efter sin diagnos fick Johan en Libre.
- Jag var bland de första som fick en Libre, då jag bodde i Kronoberg. Det blev en positiv förändring som gav mig andra förutsättningar för att förstå min diabetes. Tidigare när jag stack mig i fingret fick jag bara veta hur blodsockret låg vid det specifika tillfället.
I dag har han pumpen Tandem t-slim samt Dexcom 6 där han känner sig trygg och har samtidigt koll på sitt blodsockervärde.
- I dag mäts det på ett annat sätt. Jag kan följa min blodsockerkurva under en tid tillsammans med min läkare och diabetessköterska. Det känns kul med den nuvarande utvecklingen, där livet som diabetiker underlättar i dag, men jag vill att sensorerna ska bli mer pålitliga i sina värden.
In i politiken som 16-åring
När Johan var 16 år gick han med i Moderata Samlingspartiet genom sitt gymnasieval. Han flyttade till Växjö och kände att Moderaterna hade en politik som passade honom.
- Båda mina föräldrar var politiskt engagerade under min uppväxt, så även om jag inte ärvde mina föräldrars partifärg ärvde jag engagemanget. Jag ärvde övertygelsen att det är möjligt att med demokratins verktyg förändra det samhälle vi alla är en del av – och det till det bättre. Moderaterna har en bra människosyn och en politik som ser att vi är individer, där det är viktigt med mångfald med en skola som passar varje individ. Skolan måste ge alla elever en bra start i livet – goda yrkeskunskaper eller goda förkunskaper för fortsatta studier. En bra skola kräver duktiga lärare, berättar Johan.
År 2010, nyss fyllda 25 år, kom han in i Riksdagen.
- Jag tycker fortfarande att det är givande och är nu inne på min fjärde mandatperiod. Fast det krävs ju mycket av mig, och mycket resande. Det känns också jobbigt att vara borta från familjen med fru samt två barn på fem och åtta år. Men samtidigt är det jätteroligt i regeringsställning att kunna påverka, vilket är mycket stimulerande.
I dag sitter Johan i socialutskottet för hälso- och sjukvårdsfrågor med mer övergripande frågor inom sjukvården.
- Med mina egna kunskaper om diabetes hjälper det ju till, där vården för oss typ 1-diabetiker fungerar bra, men det finns mycket att göra inom vården för de med till exempel prediabetes. Där kan man spara mycket genom att förhindra att man får typ 2-diabetes, avslutar Johan.
Tips till andra med typ 1-diabetes:
- Det är viktigt att vara öppen med din diabetes.
- Låt inte sjukdomen sätta hinder i livet. Det krävs mer planering, men det går.
- Var inte rädd. Låt dig inte begränsas. Det går att leva ett bra liv med diabetes.
Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat