Förklaring till farliga åderförfettningsplack vid typ 2-diabetes

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död till följd av åderförfettning och forskare söker efter förklaringar till detta. Ett forskarlag vid Lunds universitet har nu identifierat molekylära mekanismer som kan förklara den ökade risken. Deras upptäckt kan leda till mer träffsäkra behandlingar mot åderförfettning i samband med typ 2-diabetes.

Individer med typ 2-diabetes har en ökad risk att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och för tidig död i samband med åderförfettning, men det har hittills varit okänt vilka mekanismer som ligger till grund för den ökade risken. Andreas Edsfeldt och Isabel Gonçalves, forskare vid Lunds universitets diabetescentrum, har lett en studie som har kartlagt skillnader i åderförfettningsplack hos personer med och utan typ 2-diabetes.

Forskarna bakom studien i Nature Communications är också verksamma som läkare på hjärtkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. De möter många patienter med typ 2-diabetes som utvecklat hjärt-kärlsjukdomar. I Sverige är det uppemot 600 000 personer som har diabetes. Av dessa är det 85-90 procent som har typ 2-diabetes.

– En stroke eller hjärtinfarkt leder ofta till försämrad livskvalitet och i värsta fall döden. Eftersom vi vet att personer med typ 2-diabetes har en ökad risk att drabbas så har vi tuffare behandlingsmål i samband med åderförfettning för denna grupp. Dagens behandlingar är främst inriktade på riskfaktorer såsom livsstil, blodfetter och blodtryck, oavsett om personen har diabetes eller inte. Vår nya studie ger ökat stöd för att personer med typ 2-diabetes kan behöva nya behandlingar som är riktade mot specifika molekylära mekanismer vid åderförfettning, säger Andreas Edsfeldt, hjärtläkare och docent vid Lunds universitets diabetescentrum.

Brist på skyddande proteiner
Forskarna har gjort detaljerade analyser av åderförfettningsplack från totalt 219 personer med hjärt- och kärlsjukdomar, varav 72 hade typ 2-diabetes. Åderförfettningsplack består av fetter, celler, kalk och bindväv som ansamlas i blodkärlsväggen. Forskarna har funnit att åderförfettningsplack från personer med typ 2-diabetes hade lägre nivåer av skyddande bindvävsproteiner jämfört med plack från personer utan diabetes. Orsaken till detta verkar vara en brist på en specifik tillväxtfaktor, kallad TGF-beta2. Forskarlaget har även sett att höga blodsockernivåer kan kopplas till lägre nivåer av skyddande bindväv i åderförfettningsplacken, något som medför ökad risk för stroke eller hjärtinfarkt.

– Höga blodsockernivåer kunde kopplas till minskade mängder av skyddande proteiner och bindväv i åderförfettningsplacken, vilket ökade risken för hjärt- och kärlkomplikationer över tid. Fynden indikerar att det är viktigt att ha kontroll på sitt blodsocker över tid för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och att en sämre blodsockerkontroll kan påverka kroppens förmåga att bilda skyddande proteiner i åderförfettningsplacket, säger Andreas Edsfeldt.

I kommande studier vill forskarna undersöka hur kunskapen kan användas för att utveckla nya behandlingar för personer med typ 2-diabetes som kan förebygga hjärt-kärlsjukdom.
– Vår förhoppning är att kunskapen kan användas för att utveckla skräddarsydda behandlingar som minskar risken för att personer med typ 2-diabetes får stroke och hjärtinfarkt. En möjlighet är att vi tar fram ett läkemedel som ökar mängden skyddande proteiner i åderförfettningsplacket eller en behandling som stabiliserar placket, säger Isabel Gonçalves, professor i kardiologi vid Lunds universitets diabetescentrum och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Åderförfettning
Åderförfettning (även kallat åderförkalkning eller ateroskleros) innebär att fetter, celler, kalk och bindväv ansamlas på insidan av blodkärlen och bildar så kallade åderförfettningsplack. Placken kan skapa förträngningar i kärlet som gör det svårare för blodet att passera, och när placken brister kan det bildas blodproppar i kärlen. Blodproppar i halskärlen kan orsaka stroke medan blodproppar i kranskärlen kan orsaka hjärtinfarkt. Det går att minska risken för åderförfettning genom att äta hälsosamt, sluta röka och vara fysiskt aktiv. Personer med typ 2-diabetes har en ökad risk för att dö och drabbas av komplikationer till följd av åderförfettning jämfört med personer utan diabetes.

Finansiering
En stor del av diabetesforskningen vid Lunds universitet görs inom forskningsmiljön EXODIAB, ett strategiskt forskningsområde (SFO) i Sverige som får stöd av Vetenskapsrådet.  

Studien har även fått stöd av följande organisationer: Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Crafoordska stiftelsen, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Strokeförbundet, Hjelt Diabetes Foundation, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne.

EXODIAB på Lunds universitets webbplats

Länk till studien i Nature Communications (nature.com)

Biobanken Carotid plaque imaging prjoject (CPIP)
Carotid plaque imaging project (CPIP) är en stor biobank med åderförfettningsplack som etablerades år 2005. Biobanken innehåller främst plack från hals- och benartärer från patienter som opererats på grund av avancerad åderförfettning vid Skånes universitetssjukhus (SUS). Biobanken är en forskningsresurs vid Region Skåne och Lunds universitets diabetescentrum (LUDC). Studien i Nature Communications bygger på analyser av mänskliga plack från halsartärerna.  

Källa: Diabetesportalen, Petra Olsson
Foto: Petra Olsson