Fritidskortet räcker inte för att stoppa stillasittandet

Frågan är inte om vi har råd att satsa på fysisk aktivitet. Frågan är om vi har råd att låta bli, skriver överläkaren och professorn Ylva Trolle Lagerros tillsammans med Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung.  Brist på fysisk aktivitet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa.

Våra kroppar är byggda för rörelse – men vårt samhälle är format för stillasittande. Vi rör oss allt mindre, vilket får allvarliga konsekvenser för folkhälsan. Prislappen? Miljarder i vårdkostnader och ett minskat välmående för stora delar av befolkningen.
Sverige har blivit ett stillasittande samhälle. Var fjärde svensk (24 procent) uppger att de är stilla minst tio timmar om dagen, vilket är klart över den nivå som leder till ökad ohälsa. Andelen vuxna med låg kondition har ökat från 27 till 46 procent mellan 1995 och 2017.

16,5 miljarder per år
Bland barn och ungdomar ser vi en liknande utveckling. Studier har visat att antalet dagliga steg som 14-åringar tar, har minskat med 25-30 procent mellan 2000 och 2017. Fyraåringar tillbringar i dag mer än åtta timmar stillasittande, vilket motsvarar två tredjedelar av deras vakna tid.

Samtidigt har forskningen om konsekvenserna av stillasittande blivit allt tydligare: Brist på fysisk aktivitet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa.
Effekterna är så stora att de sätter djupa spår i samhällsekonomin. En ny beräkning från Folkhälsomyndigheten visar att stillasittandet lågt räknat kostar samhället 16,5 miljarder kronor per år – bara för de fyra tillstånden cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes.

Tre av fyra vill röra sig mer
Men det finns en ljusning. Precis som stillasittande är en riskfaktor, är fysisk aktivitet även en friskfaktor – och en kraftfull investering i hälsa, livskvalitet och samhällsekonomi. Fysiskt aktiva sover bättre, mår bättre och presterar bättre. Vuxna som regelbundet rör sig har minskad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och vissa cancerformer.

En ny Novusundersökning som vi låtit göra visar att svenskarna är väl medvetna om problemet – och att de vill att regeringen agerar. Nästan alla (97 procent) tycker att fysisk aktivitet är viktigt och tre av fyra (75 procent) vill röra sig mer i vardagen än de gör idag. En klar majoritet (59 procent) anser att regeringen har ett stort ansvar att vända utvecklingen – och två av tre (66 procent) tycker att regeringen ska ta fram en nationell handlingsplan för att få fler att röra sig mer.

Regeringen har tagit flera viktiga initiativ för att öka vardagsrörelsen bland barn och unga, bland annat genom fritidskortet, skärmrekommendationer för barn och stärkta skrivningar kring fysisk aktivitet i förskolan. Alla dessa initiativ är bra, men räcker tyvärr inte för att vända trenden. För att bryta stillasittandet behöver Sverige en tydlig handlingsplan, med konkreta mål och åtgärder.

Tre av fyra vill ha reformerat friskvårdsbidrag
Tillsammans med Cancerfonden presenterar vi därför i dag sju konkreta förslag på hur vi kan bryta stillasittandet och bygga ett friskare Sverige. Vår Novusundersökning visar att de har ett brett stöd bland befolkningen. Tre av fyra (75 procent) vill till exempel att regeringen inför ett reformerat friskvårdsbidrag, som omfattar alla. Hela nio av tio (88 procent) vill att rätten till daglig rörelse ska skrivas in i skolans läroplan. Och sju av tio (68 procent) vill att cyklingen ska fördubblas till 2035.

Att få fler att röra sig i vardagen är en av de mest kostnadseffektiva insatser vi kan göra för att förbättra folkhälsan och minska de växande hälsoklyftorna. Internationella undersökningar visar att varje krona som investeras i fysisk aktivitet ger mångfaldigt tillbaka i minskade vårdkostnader och ökad produktivitet.

Svenska folket vill se förändring. Forskningen är tydlig. Ändå saknar Sverige en tydlig strategi för att bryta stillasittandet. Det är dags att regeringen tar fram en nationell handlingsplan för fysisk aktivitet som på samhällsnivå bidrar till att minska stillasittandet. Frågan är inte om vi har råd att satsa på fysisk aktivitet. Frågan är om vi har råd att låta bli.

Ylva Trolle Lagerros och Kristina Sparreljung, obesitasläkare och professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet respektive Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden.
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Källa: altinget.se

Fritidskortet är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Arbetet med reformen involverar en rad olika myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek.
regeringen.se