Glad Midsommar önskar vi dig och bjuder på några härliga recept

Vi på Diabetes Wellness Sverige önskar er en riktigt Glad Midsommar och delar med oss av ett sillrecept för diabetiker samt en två rätters-meny. Nu när det är midsommar så ska du som diabetiker även kunna njuta av den traditionella sillen. Matentreprenören Gunnar Frykfors, typ 1-diabetiker sedan 2001, delar med sig av sitt sillrecept samt en två rätters-meny.

Midsommar är en av de högtider som vi gärna firar med våra nära och kära. Med dans kring stången där somrig mat som hör midsommar till serveras. Sill och färskpotatis hör ju sommaren till och passar mycket bra på midsommarbordet.
- Klassisk inlagd sill - en bra grundstart på just inläggning med ett klassiskt recept. säger Gunnar.
Detta är en den mest klassiska inläggningen av sill och har säkert gjorts i flera hundra år.
- Jag har tvistat till den lite för att anpassa den till diabetiker, bland annat med äppelcidervinäger och honung då det är bättre för blodsockret, tillägger Gunnar.

Klassisk inlagd sill/Sillag för diabetiker (1-1-2)
1 kg minutsill
1 dl äppelcidervinäger
1 dl honung
2 dl vatten
2 tsk senapsfrön
1 st gul lök i skivor
6 st nejlikor
10 st krossade kryddpepparkorn
3 st lagerblad
morötter

Koka ihop kryddor, honung och vatten. Låt svalna och tillsätt sedan vinägern. Varva sill med lök och morötter. Slå på lagen och låt stå i ca 1-2 dygn för bästa resultat.

- Denna lag går att använda som grund till alla sillinläggningar, det viktiga att tänka på är att sillen behöver ligga i lagen (i kylskåp) i minst 1-2 dagar för bästa resultat. Jag är lite osäker på hur honung beter sig rent konserveringsmässigt tillsammans med vinägern, så jag rekommenderar att man äter upp sillen inom ett par dagar, säger Gunnar.

- En liten notis gällande skillnaden mellan ättika och vinäger. Kan vara tänkvärt när man lägger in, jag går på vinägern, precis som jag väljer smör framför margarin. Ättika och vinäger innehåller båda ättiksyra som ger den sura smaken. Vinäger är en produkt som människan har tillverkat i årtusenden. Det är en följdprodukt av vin och bildas när alkoholen i vinet har omvandlats till ättiksyra. Därmed får vinäger ofta namn av den typ av vin som den ursprungligen kommer från, exempelvis vitvinsvinäger, rödvinsvinäger, risvinäger, osv.

Ättika eller ättiksprit är ren ättiksyra och vatten och tillverkas industriellt genom destillering av metanol (träsprit) eller acetylaldehyd som sedan omvandlas till ättiksyra.

Honung – bättre för blodsockret
Vanligt socker är negativt för hälsan och särskilt för diabetiker. I en indisk studie testade man om honung kunde vara bättre än socker för personer med nedsatt insulinkänslighet – ett förstadium till typ 2-diabetes, som är mycket vanligt bland svenskar. 30 personer med diabetes i släkten testades och det visade sig att honung gav riktigt bra blodsockerbalans och är därför bättre som sötningsmedel än till exempel socker.
Men tänk på att även honung innehåller många kalorier så för mycket kan givetvis ge viktökning.

Fakta: ”Subjects with impaired glucose tolerance exhibit a high degree of tolerance to honey”. J Med Food. 2007 Sep;10 (3):473-8.

Om man inte vill ha sill på midsommar kommer här en två rätters-meny som också passar bra till midsommar.

Kallrökt lax med grön sparris, citronkräm och färskpotatis
4 pers

Ingredienser:
500 g grön sparris
1 kg färskpotatis
500 g kallrökt lax
2 citroner
2 dl crème fraiche
1 dl majonnäs
1 tsk dijonsenap
salt och peppar efter smak
färsk dill för garnering

Gör så här:
- Förbered citronkrämen genom att blanda crème fraiche, majonnäs och dijonsenap i en skål. Riv skalet från en citron och pressa ur saften från båda citronerna. Tillsätt rivet citronskal och hälften av citronsaften i krämen. Rör om väl och smaka av med salt och peppar. Ställ åt sidan för att smakerna ska kombineras.
- Skala och koka färskpotatisen i saltat vatten tills de är mjuka. Häll av vattnet och låt potatisen svalna något.
- Skär bort den träiga delen av grön sparris och koka sparrisen i lättsaltat vatten i ca 2-3 minuter tills den är krispig och mör. Låt sparrisen rinna av och skölj den sedan i kallt vatten för att bevara den gröna färgen.
- Dela den kallrökta laxen i mindre bitar.
- När potatisen har svalnat något, skär den i mindre bitar eller halvor, beroende på storlek.
- Placera den kokta sparrisen, färskpotatisen och kallrökta laxbitarna på ett serveringsfat.
- Ringla citronkrämen över ingredienserna eller servera den i en skål bredvid. Garnera med färsk dill.

Grillat lamm med rostad blomkål och yoghurt
6 personer

Ingredienser
Lammstek:
1,2 kg lammrostbiff
2 msk olivolja
3 vitlöksklyftor, finhacka
1 msk färsk rosmarin, hackad
1 msk färsk timjan, hackad
Salt och peppar

Rostad blomkål:
1 stort blomkålshuvud, delat i buketter
2 msk olivolja
1 tsk paprikapulver
Salt och peppar

Citron- och örtyoghurt:
2 dl grekisk yoghurt (låg fetthalt)
1 citron, zest och juice
2 msk färsk mynta, hackad
1 msk färsk persilja, hackad
Salt och peppar

Gör så här:
Förbered lammsteken:
- Förvärm grillen till medelhög värme.
- Blanda olivolja, vitlök, rosmarin, timjan, salt och peppar i en skål.
- Gnid in lammsteken med kryddblandningen och låt marineras i minst 30 minuter (eller över natten i kylskåp för mer smak).

Grilla lammsteken:
- Lägg lammrostbiffen på grillen och grilla i ca 10 minuter per sida eller tills innertemperaturen når 50°C för medium.
- Låt lammrostbiffen vila i 10 minuter innan du skivar upp den.

Rosta blomkålen:
- Förvärm ugnen till 200°C.
- Lägg blomkålsbuketterna på en bakplåt, ringla över olivolja och krydda med paprikapulver, salt och peppar.
- Rosta i ugnen i ca 25-30 minuter tills blomkålen är gyllene och mjuk.

Förbered citron- och örtyoghurten:
- Blanda yoghurt, citronskal, citronjuice, mynta och persilja i en skål.
- Smaka av med salt och peppar.

Gunnar kallar sig själv matentreprenör då han har startat upp en rad olika företag inom matupplevelse industrin, bland annat Rent a Chef och Foodlab Matstudio som erbjuder allt från hemmakockar till matlagningskvällar med företaget. Gunnar fick diabetes typ 1 2001 genom en matförgiftning som satte stopp på bukspottskörteln. Sedan dess och genom sitt matintresse har Gunnar laborerat mycket med mat och hur den påverkar just diabetiker och deras blodsockernivåer.