Goda resultat för konstgjord bukspottkörtel

Många personer med diabetes har de senaste åren blivit försedda med CGM, så kallad kontinuerlig blodsockermätare – en apparat som automatiskt mäter blodsockret på patienten med jämna mellanrum och säger till om blodsockret är på väg över eller under målvärdet. En CGM automatiserar själva blodsockermätningen, men insulinet måste fortfarande doseras och injiceras manuellt.

Nu pågår forskningen för att automatisera hela processen, i ett så kallat closed loop- system. Det innebär att inte endast blodsockermätningen, utan även doseringen och injiceringen av insulin, ska ske automatiskt. Closed loop-systemet brukar även kallas för en ”konstgjord bukspottkörtel”, eftersom det i praktiken ska göra bukspottkörtelns jobb på egen hand.

I den aktuella studien deltog 168 personer med typ 1-diabetes, vilka delades upp slumpmässigt. En grupp fick använda CGM och en grupp fick använda closed loop-systemet Control-IQ. Resultaten visar bland annat att den sistnämnda gruppen förbättrade sina blodsockervärden och ökade tiden de befann sig inom målvärdet med i snitt 2,6 timmar om dagen.

– Teknologin kring artificiella bukspottkörtlar har en enorm potential att förbättra vardagen för personer med typ 1-diabetes. Genom att göra hanteringen av typ 1-diabetes enklare och mer precis, kan den här teknologin minska den dagliga bördan av sjukdomen, samtidigt som den potentiellt kan reducera diabeteskomplikationer såsom ögon-, nerv- och njursjukdomar, säger Dr. Griffin P. Rodgers, en av forskarna bakom studien.

Bukspottkörteln, eller pankreas, är ett 15-25 centimeter långt organ som sitter bakom magsäcken och producerar många ämnen med viktiga funktioner. Hormonet insulin, som kontrollerar blodsockernivåer, tillverkas i bukspottkörteln och det gör även många enzymer som hjälper till att smälta maten i tarmsystemet. Genom bukspottkörteln går en kanal som tömmer ut i tolvfingertarmen, den bit av tarmen som kommer direkt efter magsäcken. Kanalen går ihop med liknande gångar från levern och gallblåsan och alla går in i tolvfingertarmen.

Bukspottkörteln producerar ett sekret som kallas för bukspott eller pankreassaft. Viktiga enzymer och hormoner produceras i pankreas. 

I bukspottkörteln finns flera olika typer av celler som producerar olika hormoner. Bland annat alfa-celler som tillverkar glukagon och beta-celler som tillverkar insulin. Glukagon och insulin kontrollerar blodsockernivån. Glukagon höjer blodsockret och insulin sänker blodsockret. Bukspottkörteln producerar även andra hormoner som hjälper till att reglera blodsockret, samt hormonet ghrelin som stimulerar aptit. Hormonerna som görs i bukspottkörteln släpps inte ut i tolvfingertarmen utan går ut direkt i blodet och påverkar hela kroppen. Det här är den endokrina delen av bukspottkörteln.

Källa: SSDF/Luca Pirro och cancer.se
Foto: SSDF