Gustaf Christoffersson har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Gustaf Christoffersson, docent vid Uppsala universitet, har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Discovery of islet-resident catecholamine-producing B cells as promising potent regulatory immune cells in type 1 diabetes.”
- Tack! Jag är mycket glad och tacksam för anslaget!

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Gustaf Christoffersson arbetar i dag på Uppsala universitet och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ”Discovery of islet-resident catecholamine-producing B cells as promising potent regulatory immune cells in type 1 diabetes.”
- Anslaget från Diabetes Wellness Sverige är det första anslaget som stöttar detta nya projekt. Tack! Jag är mycket glad och tacksam för anslaget!, säger Gustaf.

”Upptäckt av katekolaminproducerande B-celler som bor i öar som lovande potenta regulatoriska immunceller vid typ 1-diabetes.”.
- Typ 1-diabetes (T1D) är ett tillstånd där immunsystemet av misstag attackerar och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Som ett resultat måste personer med T1D förlita sig på insulininjektioner för livet och står inför en högre risk för allvarliga komplikationer, såsom hjärtsjukdomar och njurproblem. Även om den exakta orsaken till T1D fortfarande inte är helt klarlagd, pekar nyare forskning på betydelsen av immunsystemet och nervsignalering i bukspottkörteln i utvecklingen av sjukdomen. En spännande ny upptäckt i vårt labb är att vissa immunceller i bukspottkörteln, kallade B-celler, kan spela en avgörande roll i T1D. Dessa celler är kända för att producera antikroppar som kan attackera kroppens egna celler, men det visar sig att vissa B-celler i bukspottkörteln också gör ett ämne som kallas noradrenalin, en typ av kemisk budbärare som vanligtvis förknippas med nerver. Dessa speciella B-celler, kallade TH+ B-celler, kan hjälpa till att kontrollera immunsvaret i bukspottkörteln och skydda den från skador. Denna studie kommer att utforska hur dessa TH+ B-celler fungerar, var de finns i kroppen och hur de kan påverka utvecklingen av T1D. Vi planerar att spåra beteendet hos dessa celler i musmodeller av T1D och se om ett ökat antal kan hjälpa till att bromsa eller förhindra sjukdomen. Vi kommer också att studera humana blod- och bukspottkörtelprover för att förstå om TH+ B-celler finns och är aktiva hos personer med T1D. I slutändan kan denna forskning leda till nya behandlingar för T1D. Genom att fokusera på dessa TH+ B-celler hoppas vi hitta sätt att skydda insulinproducerande celler i bukspottkörteln och stoppa eller bromsa utvecklingen av sjukdomen, vilket förbättrar livskvaliteten för dem som lever med T1D.

Varför började du forska?
- Mitt forskningsintresse började nog ganska tidigt i skolåldern där jag var intresserad av allt från arkeologi och historia till natur och kemi. Under min universitetsutbildning kom jag i kontakt med en inspirerande professor som lät mig hjälpa till i olika projekt under somrarna och då föddes nog de riktiga tankarna på att jag skulle vilja göra detta på heltid. Tjusningen fanns i att göra något som ingen annan tidigare gjort och att få insikter i hur livet fungerar på detaljnivå.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Till en början var det en slump att jag hamnade i en forskargrupp med just ett diabetesfokus. Dock har jag under karriären befunnit mig vid flera vägval där jag kunnat välja att fokusera på andra sjukdomar. Mitt val har ändå alltid fallit på projekt som involverar diabetes på något vis. Jag tycker att det finns ett stort behov av att finna nya behandlingar för denna sjukdom och trots många års forskning finns det fortfarande många frågetecken kvar. Att det finns så många oklarheter är på samma gång lika mycket frustrerande som det är inspirerande för mig som forskare i ämnet.

Kan du berätta mer om projektet?
- Min forskning syftar i stort till att öka förståelsen kring hur immunförsvaret styrs vid insjuknande i typ 1-diabetes. Vi är intresserade av en rad olika immunceller och hur de påverkar varandra i de processer som leder fram till att de insulinproducerande cellerna förstörs. I projektet som fått finansiering från Diabetes Wellness Sverige har vi av en slump hittat en typ av immuncell i de Langerhanska cellöarna, där de insulinproducerande betacellerna finns.  I dessa öar fann vi B-celler (som är mest kända för att producera antikroppar) som även producerar signalsubstanser från nervsystemet, bland annat noradrenalin. Detta är något som inte varit känt tidigare och eftersom dessa celler kan producera dessa signalsubstanser finns möjligheten att de kan påverka både produktionen av insulin och andra hormon, men även påverka hur andra immunceller beter sig vid en inflammation som vid t.ex. typ 1 diabetes. Detta gör dem högintressanta som en möjlig centralfigur i att styra skeenden i de Langerhanska cellöarna.

Vad är målet med projektet?
- Anslaget från Diabetes Wellness Sverige är det första anslaget som stöttar detta nya projekt. Eftersom att detta från början var en helt oväntad upptäckt har vi mycket kvar att lära om dessa celler. Vi kommer att med avancerade metoder att noggrant kartlägga dessa B-celler. Vi kommer att ta reda på vad de reagerar på, hur de agerar vid insjuknande i typ 1-diabetes och utforska om det finns möjligheter att påverka eller använda dessa celler i någon typ av behandling av sjukdomen. Vår förhoppning är att detta kan vara en viktig pusselbit i att förstå det komplicerade nätverket av kommunikation mellan olika celler vid insjuknande i typ 1-diabetes.

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
- Min forskning inom diabetes har varit spridd över flera olika aspekter av sjukdomen och dess behandlingsformer. Tidigt i karriären jobbade jag med transplantation av betaceller och fann bland annat olika typer av immunceller som är viktiga för att transplantatet ska få tillräcklig blodförsörjning och fungera optimalt. Jag har även upptäckt ett par olika mekanismer för hur immunförsvaret kan kontrolleras vid insjuknande, som exempelvis genom att påverka nervers kommunikation med immunceller och hur olika typer av T-celler kan hjälpa till att dämpa immunförsvaret. För att komma fram till dessa insikter har jag utvecklat ett antal olika metoder för att med mikroskop kunna visualisera vad som sker med betaceller och immunceller vid insjuknande.

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- Under det senaste decenniet har vi fått en stor ökad förståelse för hur sjukdomen ser ut i pankreas genom användandet av donerade mänskliga organ i forskningen, samt genom stora studier som följt patienter under lång tid. Systematisk och högkvalitativ forskning som använt dessa material har lett till att vi nu vet mycket mer om hur typ 1-diabetes utvecklas från tidiga stadier och vad som händer i en person med sjukdomen under sjukdomens förlopp under många år och decennier.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Det händer mycket spännande just nu inom diabetesforskningen. Jag tror att vi kommer att se en snabb utveckling inom flera områden. Hjälpmedel såsom insulinpumpar och glukosmätare kommer att bli smartare med AI-drivna förutsägelser om hur blodsockret förväntas förändras. Det kommer förmodligen att ske genombrott inom stamcellsområdet som kommer att leda till att fler patienter kommer att kunna få transplantationer av insulinproducerande celler. Jag tror också att mitt forskningsfält, immunologin inom diabetes, genom användning av nya och avancerade metoder kommer att komma fram till insikter i hur sjukdomen utvecklas. Därmed finns också möjligheter till tidiga behandlingar så att sjukdomen inte behöver bryta ut.

Hur har forskningsanslaget från oss hjälpt dig att finansiera ditt projekt?
- Eftersom detta projekt baseras på ett helt nytt fynd har vi tidigare inte haft någon specifik finansiering för detta. Anslaget från Diabetes Wellness Sverige gör att vi på heltid kan fokusera och accelerera projektet och därmed få en riktig insikt i vilken uppgift dessa celler har vid insjuknande i typ 1-diabetes.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat