Publicerat 26 april 2018
Charlotte Ling, professor i diabetesforskning, Lunds Universitets Diabetescentrum fick 2016 en miljon i forskningsanslag av Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Regenerering av skelettmuskelceller hos människor med typ 2-diabetes”. Hon tycker att diabetes typ 2 är ett mycket spännande och utmanande forskningsområde och fann i sitt forskningsprojekt att de med fetma hade betydligt fler metyleringsförädringar än de smala.
 

Charlotte Ling har alltid varit intresserad av biologi, kemi och medicin. Direkt efter universitetet arbetade hon som försäljare av forskningsprodukter till forskare inom många forskningsområden i Australien.

- Då kom jag i kontakt med en forskare som forskade inom endokrinologi. Jag fann ämnet mycket intressant och bestämde mig för att doktorera inom endokrinologi, vilket jag sedan gjorde. Jag disputerade i endokrinologi 2002, säger Charlotte.

Varför valde du diabetes som forskningsområde?
- Typ 2 diabetes intresserar mig för det är en komplex sjukdom där både arv och miljö har betydelse samtidigt som flera organ är inblandade. Jag tycker det är ett mycket spännande och utmanande forskningsområde. Samtidigt är det en vanlig sjukdom så vår forskning har betydelse för många människor.

Kan du berätta mer om ditt forskningsprojekt? Vad har du kommit fram till?
- Fetma ökar risken för typ 2 diabetes. Muskulaturen har en betydande funktion för reglering av bland annat blodsockernivåer och fettförbränning, varför bibehållandet av detta organ är av stor vikt. Vi undersökte om en förändrad energibalans, som ses vid fetma, påverkar muskelstamceller. Vårt mål var att undersöka hur fetma påverkar den epigenetiska koden i muskelstamceller och vilken effekt det har på cellernas funktion.

- Epigenetiska modifieringar, t ex DNA metylering, fungerar som en länk mellan gener och miljö och de reglerar när och hur mycket olika gener aktiveras. Genom att jämföra DNA metylering i omogna och mogna muskelceller från friska individer fann vi att själva metyleringsgraden var av stor vikt för mognadsprocessen. Därefter jämförde vi skillnaderna i DNA metylering i muskelstamceller från de med fetma (BMI över 30) och normalviktiga individer. Vi fann att olika gener reglerades under mognadsprocessen och att de feta individerna hade betydligt fler metyleringsförändringar än de smala. Vi tror att muskelstamcellerna har omprogrammerats i de med fetma och att det delvis kan förklara varför muskelceller hos de med fetma har en sämre insulinkänslighet och ämnesomsättning efter att de mognat. Studien kommer underlätta utvecklingen av läkemedel och förebyggande åtgärder mot sjukdomen. Kunskapen kommer även att vara av vikt för forskning inom andra muskelsjukdomar och stamcellsterapi.

Hur ser du på utvecklingen internationellt där WHO spår att närmare 600 miljoner människor runt om i världen kommer att drabbas av diabetes inom de närmaste 20-30 åren? Vad kan vi göra för att förhindra utvecklingen tror du?
- Den stora ökningen av diabetes kommer förorsaka stort lidande för många patienter och höga kostnader för samhället. Eftersom patienter med diabetes har förhöjd risk att få stroke och hjärtinfarkt kommer incidensen av dessa öka. Om vi kan lära oss mer om hur typ 2 diabetes uppstår kan vi optimera och individanpassa behandlingen, och bota fler patienter. En stor utmaning inom modern medicin är också att förutspå och förebygga sjukdom. Samhället i stort behöver samarbeta så att människor rör sig mer, äter mer hälsosamt och hittar balans i sina liv vilket på sikt kan bidra till att ökningen av diabetes stannar av eller minskar.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Stig-Åke Jönsson/MalmöBild