Insulinet firar 100 år
Den 14 november, är det Världsdiabetesdagen. I år är det hundra år sedan insulinets upptäckt, nämligen 1921. Insulinbehandling kunde snart ges med livräddande effekt till patienter med diabetes. Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för fyndet, men flera andra forskare var nära upptäckten.
Länge tvistade forskarna om vad diabetessjukdomen berodde på. Handlade det om en obalans i kroppsvätskorna? Uppstod sjukdomen i njurarna, i magsäcken och tarmarna eller någon annanstans?
Fullständigt tydligt svar på frågan kom inte innan de båda tyska forskarna Oskar Minkowski och Joseph von Mering av en slump under 1800-talets sista år gjorde sin upptäckt att den antidiabetiska substansen fanns i bukspottkörteln. Tack vare det visste Frederick Banting och Charles Best ett par decennier senare var de skulle leta för att framställa insulin ur bukspottkörtlar från slaktdjur och med det förändra diabeteshistoriens gång. Egentligen var varken Minkowski eller von Mering speciellt intresserade av diabetes. Fokus för deras forskning var bukspottskörtelns funktion vid matsmältningen, det vill säga att utsöndra bukspott.
För att undersöka om bukspottkörteln är ett livsnödvändigt organ opererade de bort den på hundar. Försöksdjuren överlevde men forskarna upptäckte då att hundarna fick stora mängder urin. Det kunde vara ett tecken på diabetes. Det kunde vara ett viktigt fynd. När de testade urinen innehöll den stora mängder socker.
1899 kunde de rapportera att när bukspottskörteln opererades bort insjuknade hundarna i diabetes. Vidare forskning visade att om de enbart lät en liten del av körteln sitta kvar i kroppen insjuknade hundarna inte i
Konkurrens om upptäckten
Efter Minkowskis och von Merings upptäckt blev bukspottkörteln och dess anti-diabetiska substans ett stort forskningsområde. Under 1900-talets första decennier gjordes flera hundra försök att upptäcka och utvinna den anti-diabetiska substansen. Försök som 1921 gav framgång när Banting och Best i Toronto, Kanada, upptäckte den antidiabetiska substansen som de döpte till insulin. Frederick Banting och John Macleod tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten. Macleod förestod det laboratorium där Frederick Banting och Charles Best lyckades identifiera och framställa insulin.
Många andra forskare innan dess var snubblande nära. Kanske så nära att det borde vara de som ärades med ett Nobelpris för upptäckten. Prisutdelningen 1923 blev också omtvistad vilket de flesta Nobelpris i medicin blir. Flera forskare klagade hos Nobelkommittén och hävdade att de var före forskarna i Toronto
Krampanfall av överdosering
En av dem var tysken Georg Zuelzer, som redan 1910 publicerade sina försök på både diabetiska försöksdjur och diabetespatienter med ett extrakt från slaktdjur vilket han kallade för Acomatol. Zuelzer fick dock avbryta experimenten när flera av både djuren och patienterna drabbades av kramper. Slutsatsen var att extraktet var giftigt. Senare forskning antyder att det kanske i stället var så att det var för effektivt, att kramperna orsakades av djupa blodsockerfall. Zuelzer kunde inte mäta halten av socker i blodet vilket Banting och Best kunde göra tio år senare.
En annan forskare som var mycket nära upptäckten var rumänen Nicolas Paulesco. Samtidigt som Banting och Best arbetade i Toronto publicerade Paulesco en rad vetenskapliga artiklar om Pancréine, det extrakt han hade framställt och vad det verkar framgångsrikt hade behandlat diabetiska försöksdjur med. Paulescos försök resulterade också i kramper. I dag kan det kanske precis som med Zuelzers extrakt förklaras med överdosering och följden alltför låga blodsockerhalter hos djuren.
Det blev inte Acomatol eller Pancréine som gick ur striden som vinnare. Det blev insulin när Banting och Best i Toronto, Kanada, för hundra år sedan lyckades framställa extraktet som fick namnet insulin. Diabetes var inte längre en obotlig och dödlig sjukdom.
Fotnot: Banting delade med Best det halva Nobelpris som han fick 1923.
Källa: Diabetesportalen, Tord Ajanki
Världsdiabetesdagen instiftades år 1991 av International Diabetes Federation (IDF) och Världshälsoorganisationen (WHO) för att påminna om att diabetes är en sjukdom som ökar i hela världen. Anledningen till att Världsdiabetesdagen infaller den 14 november är att Frederick Banting, upptäckaren av insulin, föddes just detta datum år 1891.
Senaste nyheterna
