Internationell studie: Typ 1-diabetes utvecklar sig på tre olika sätt hos barn

– Studien ökar vår förståelse för hur sjukdomen utvecklar sig hos barn som har hög risk att få typ 1-diabetes. En stor styrka med studien är att vi har samlat fem uppföljningsstudier från flera olika länder och analyserat materialet gemensamt. Våra forskarkollegor vid IBM Research har de rätta kunskaperna om maskininlärning och datavisualisering som har krävts för det här projektet, säger Markus Lundgren, forskare i pediatrisk endokrinologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av författarna bakom studien som publiceras i Nature Communications.

Studien i Nature Communications bygger på data med 24.662 barn som har följts under 15 år. Data har hämtats från fem uppföljningsstudier med barn i USA, Sverige, Tyskland och Finland. Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum har bidragit med data från uppföljningsstudien Diabetes prevention in Skåne, där barn har screenats för diabetesrisk från födseln och sedan har följts upp till 15 års ålder.

"Tre tydliga vägar"
Forskarlaget har studerat vägen från frisk individ till ett insjuknande bland de 652 individer som fick en diagnos. Hittills har typ 1-diabetes ofta delats in i olika stadier beroende på hur många diabetesrelaterade autoantikroppar individen har. Den nya studien visar att typ 1-diabetes i stället kan delas in i tre olika grupper baserat på hur mönstret för att utveckla autoantikroppar ser ut.
– Vi har lyckats identifiera tre tydliga vägar från frisk individ till ett insjuknande, som också är associerade med olika grad av sjukdomsrisk, säger Bum Chul Kwon, studiens förste författare och forskare inom datavisualisering och visuell analys vid IBM Research.

Markus Lundgren, vetenskapligt ansvarig för preventionsstudien i Skåne, kommenterar resultaten:
– Jag ser det här är ett viktigt steg på vägen mot en indelning av typ 1-diabetes i olika undergrupper. Vi har identifierat att grupperna skiljer sig åt, och behöver nu få en bättre förståelse för vad det är som gör att de skiljer sig åt genom att exempelvis titta på genetiska faktorer, säger Markus Lundgren.

Screening för typ 1-diabetes
Det finns inga sätt att förebygga eller bota typ 1-diabetes och därför är det viktigt med ny kunskap inom området. Forskarna har förhoppningar om att den nya kunskapen kan användas för att utveckla screeningprogram för typ 1-diabetes.
– En målsättning är att skapa en prediktionsmodell som är så specifik att vi kan förutsäga vem som kommer att få sjukdomen. Det är viktigt att påpeka att sjukvården behöver ha mer att erbjuda personer som är i riskzonen att utveckla sjukdomen innan screening kan vara en bra möjlighet, till exempel ett förebyggande läkemedel som kan skjuta fram sjukdomsförloppet, säger Markus Lundgren.

De tre grupperna
Diabetesrelaterade autoantikroppar används allt oftare för att identifiera personer som är riskzonen att utveckla typ 1-diabetes. Forskarna har studerat följande autoantikroppar: IAA, GADA och IA-2A. Studien i Nature Communications har identifierat tre grupper där autoantikroppsmönstret skiljde sig åt bland studiedeltagare som utvecklade typ 1-diabetes.

Grupp ett
Individer i den första gruppen visade sig i ett tidigt skede ha flera olika autoantikroppar innan diagnosen kunde ställas. 

Grupp två
Barnen i den andra gruppen hade till en början autoantikroppar mot insulin (IAA) och fortsatte sedan att utveckla fler autoantikroppar innan diagnosen kunde ställas. 

Grupp tre
Individer i den tredje gruppen utvecklade först autoantikroppar mot GAD65 (GADA) för att sedan få fler autoantikroppar innan diagnosen kunde ställas.

Studiens titel: "Progression of type 1 diabetes from latency to symptomatic disease is predicted by distinct autoimmune trajectories" puiblicerad i Nature Communications 21 mars 2022.
Länk till studien i Nature Communications

Studien är resultatet av ett forskningssamarbete mellan IBM Research och fem uppföljningsstudier av typ 1-diabetes.
Fem uppföljningsstudier med barn från fyra länder ingår i studien: DAISY, DEW-IT (USA), DiPiS (Sverige), DIPP (Finland) och BABYDIAB (Tyskland).

Källa: Lunds universitet/Petra Olsson
Foto: Johan Persson