Jonathan fick 200 000 kronor i forskningsanslag

Sedan 2014 har 25 stycken unga forskare fått stiftelsens forskningsanslag, Junior Grant. I januari tilldelades fem unga forskare vardera 200 000 kronor för vidare forskning inom ämnen som är högst intressanta inom diabetes. Dr Jonathan Cedernaes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala var en av de som mottog 200 000 i forskningsanslag för sitt projekt ”Tissue-targeted circadian interventions for identifying genetic and molecular mechanisms regulating metabolic integrity in healthy and type 2 diabetic humans”.

- Varför började du forska?
Jag läste på läkarutbildningen och med ökad insikt om all den fantastiska kunskapen som andra tagit fram om sjukdomar, kände jag att jag inte bara ville läsa om det, utan också så tidigt som möjligt kunna bidra till att ta fram ny kunskap som kan bidra till bättre folkhälsa. Min morfar hade länge varit en stor inspiration för mig, han bidrog starkt till att jag ville bli läkare. Han hade också länge forskat och fick mig att vilja gå samma bana.

- Varför valde du att forska inom diabetes?
Jag har sedan länge varit intresserad även av livsstilsfaktorer som påverkar vår hälsa, särskilt vår ämnesomsättning och viktreglering. Där har kost och träning länge haft stort fokus i forskningen. Under de senaste tjugo åren har man alltmer insett hur viktig vår sömn och dygnsrytm är för att reglera vår ämnesomsättning, men de bakomliggande mekanismerna för hur dessa faktorer styr vår blodsockerreglering har varit ganska ofullständig. I och med att diabetes är en så pass vanlig och potentiellt allvarlig sjukdom, har det därmed känts naturligt att försöka bidra till att bredda vår förståelse kring hur sömn och dygnsrytm bidrar till sjukdomsprocessen. Det finns så många faktorer i vår dygnsrytm som alltmer visar sig vara centrala för diabetes: Vår dygnsrytm reglerar i princip alla processer i vår ämnesomsättning, alltifrån när vi blir hungriga och hur tarmen tar upp näring, till hur effektivt kroppen förbränner energi en vis tid på dygnet vid. Just vid diabetes spelar våra dygnsrytmer även roll för exempelvis, när på dygnet man bör ge olika former av insulin och andra diabetesläkemedel, till när på dygnet man ska äta för att uppnå optimal blodsockerreglering på både kort och lång sikt. Därför känns det som ett spännande forskningsområde som jag tror kan ha en stor betydelse för hur vi behandlar och följer sjukdomen.

- Vad är målet med projektet?
I slutändan är målet att hitta nya mekanismer för hur diabetes, särskilt typ 2-diabetes, kan uppstå. Då kan vi kanske använda dessa mekanismer för att utforma nya läkemedelsterapier mot sjukdomen. Likaså är ju sömn och dygnsrytmer livsstilsfaktorer som man i stor mån själv kan styra, i en interaktion utifrån den levnadsmiljö man befinner sig i. Vi kan därmed öka förståelsen för betydelsen av att optimera dessa faktorer på samhälls- och sjukvårdsnivå, för att bidra till att minska uppkomsten av diabetes och för att sjukdomen ska förvärras. Just i detta projekt gör vi det genom att studera hur kost, en mycket viktig livsstilsfaktor vid diabetes, interagerar med och påverkar våra dygnsrytmer. Vi kan då få en förståelse hur till exempel en dålig kost kan öka risken för såväl viktuppgång som typ 2-diabetes.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat