Kombinerad screening kan upptäcka leverskada vid diabetes

Ny forskning från Karolinska Institutet visar på möjligheten att screena personer med typ 2-diabetes för leverskada samtidigt som de genomgår screening för ögonsjukdomar. Studien har publicerats i Lancet Gastroenterology and Hepatology.

Mer än hälften av alla personer med typ 2-diabetes har fettlever, men många vet inte om det eftersom det sällan ger några symtom. Med tiden kan leverfibros utvecklas. Det är en slags ärrbildning i levern som hos en del av patienterna kan leda till skrumplever (cirros) eller levercancer. 

Internationella riktlinjer rekommenderar screening för leversjukdom hos personer som löper ökad risk för det, inklusive patienter med typ 2-diabetes. 
– Tyvärr upptäcks ofta svår leversjukdom sent när prognosen är dålig. Eftersom det nu finns godkänd behandling för fettlever vore det bra att kunna screena diabetespatienter för leverfibros och på så vis förebygga svår sjukdom, säger Hannes Hagström, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och biträdande överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

I Sverige är ögonbottenfotografering ett etablerat screeningprogram för att upptäcka ögonskada hos personer med typ 2-diabetes. 

Tidig upptäckt med screening                                                                                  
Hannes Hagström och hans forskarkollegor har i en ny studie undersökt om det skulle vara möjligt att samtidigt screena för leverfibros med elastografi, en ultraljudsbaserad teknik som är smärtfri och tar 5–10 minuter att genomföra. 
– På så vis skulle vi kunna slå två flugor i en smäll och enkelt kunna upptäcka leverfibros hos den här patientgruppen innan det utvecklas till skrumplever eller levercancer. Vår studie visar att många patienter med typ 2-diabetes är villiga att genomgå en sådan kombinerad screening, säger Hannes Hagström. 

Forskarna tillfrågade drygt 1 300 patienter med typ 2-diabetes som genomförde ögonbottenfotografering om de även kunde tänka sig att undersöka sin lever med elastografi. Mer än 1 000 personer, 77 procent av studiedeltagarna, svarade ja. 

Hälsoekonomiska analyser nästa steg
15,8 procent av patienterna som undersökte sin lever med elastografi hade värden som tyder på leverfibros medan 5 procent hade värden som tyder på svår leverfibros eller cirros. Vid upprepad undersökning och förnyad bedömning var dessa siffror dock lägre; 7,4 procent respektive 2,9 procent. 
– Det visar att metoden ger många falskt positiva svar, delvis på grund av att många sannolikt inte fastade som instruerat vid första undersökningen. Nästa steg blir att genomföra hälsoekonomiska analyser för att se om strategin med kombinerad screening för ögon- och leversjukdom är hälsoekonomiskt gynnsam, avslutar Hannes Hagström. 

Studien genomfördes i samarbete med Capio Ögon Stockholm Globen och finansierades huvudsakligen av läkemedelsbolagen Gilead Sciences och Pfizer samt Region Stockholm.  

Hannes Hagströms forskargrupp har mottagit forskningsfinansiering från Astra Zeneca, EchoSens, Gilead, Intercept, MSD, Novo Nordisk och Pfizer. Han har även varit konsult eller suttit i rådgivande kommittéer för Astra Zeneca, Bristol Myers-Squibb, MSD och Novo Nordisk samt har ingått i bedömningskommittéer för Arrowhead, Boehringer Ingelheim, KOWA och GW Pharma. 

Publikation
”Screening for advanced liver fibrosis due to metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease alongside retina scanning in people with type 2 diabetes: a cross-sectional study”, Andrea Lindfors, Rickard Strandberg, Hannes Hagström, Lancet Gastroenterology and Hepatology, online 12 december 2024, doi: 10.1016/S2468-1253(24)00313-3. 

Källa: Karolinska Institutet