Kopplingen diabetes typ 1 och celiaki

Daniel Agardh har arbetat på barnkliniken i Lund och Malmö sedan 1999 och disputerade 2006. I dag är han överläkare och en av de ansvariga i TEDDY-studien gällande kopplingen diabetes och celiaki, där han byggt upp en kommitté som arbetar med frågan om vad det är som egentligen triggar igång celiaki. 
- Jag har bland annat utarbetat rutiner för hur vi tar hand om barnen som är positiva i screeningen, säger Daniel. 

I forskningen följer de barn från födseln innan de blir sjuka och har genom all data möjlighet att gå tillbaka innan sjukdomsförloppet. 
- Vad är det som triggar igång celiaki och varför får vissa sjukdomen och inte andra? frågar sig Daniel. 

I TEDDY-studien är det 8667 barn som ingår och genom att titta på barn innan de blir sjuka gällande gener, miljö, kost, infektioner och graviditeter med samma utgångskriterier i de olika deltagande länderna så hoppas de att de ska få svar på många frågor. 
- Miljön spelar så klart en stor roll där barn från Sverige, Finland, Tyskland och USA ingår i studien, förklarar Daniel. 

De har dock märkt att antalet med celiaki är högre i Sverige, vilket man tidigare trodde berodde på när och hur man introducerade gluten i kosten. I Sverige är rekommendationen att små smakportioner introduceras efter fyra månaders ålder för att därefter öka succesivt med åldern. I andra länder börjar de flesta inte med gluten förrän vid sex månaders ålder. Men sambandet mellan celiaki och tidig glutenintroduktion har inte kunde inte bevisas i TEDDY-studien.

Inte heller tycks det göra någon skillnad hur länge barnen ammas. I nuläget har de inga färdiga rapporter gällande kosten och dess påverkan på diabetes typ 1, men de har sett att glutenintaget eventuellt påverkar risken gällande celiaki. Hittills i studien har de sett att endast ett tiotal har både diabetes typ 1 och celiaki, medan som tidigare sagts, 500 har celiaki, där gluten påverkar celiaki men inte diabetes typ 1.
- I Sverige har 2-3 % celiaki mot 0,5-1 % i övriga världen, vilket kan bero på mängden gluten. Vi har ju välling och gröt i Sverige, vilket de andra länderna inte har.  
 
Fler med celiaki än diabetes typ 1 
- Vi har sett att fler av barnen har celiaki (500 stycken, varav hälften från Sverige) än diabetes typ 1. Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst, men oftast kommer sjukdomen i unga år och man kan ha haft sjukdomen i flera år utan att man märker den. Bär du på två av de högsta riskgenerna så är risken 20 % att du utvecklar sjukdomen innan 10 års åder, förklarar Daniel. 

Han menar på att 1,5 – 1,7 procent i befolkningen bär på risken i dag att utveckla celiaki. 
- Jag brukar likna det vid en kolgrill där kolen är generna och tändvätskan gluten. Sedan behövs det en gnista för att tända igång celiaki. 
De har även gjort en undersökning på barn vid 1-4 års ålder, där föräldrarna har fått fylla i en enkät om barnet har haft infektioner och när. De barn som har visat sig ha celiaki oftare haft en maginfektion, som kräkningar eller diarréer tre månader innan de har visat resultat för celiaki. 
Rotavirus är det vanligaste maginfluensaviruset hos barn, där det har funnits en misstanke om att detta virus skulle kunna utlösa celiaki. Detta eftersom rotavirus påverkar mag- och tarmkanalen, där celiaki sitter. Man har där sett att ett rotavirusvaccin kan ge ett visst skydd mot celiaki. 

Att man utvecklar sjukdomen kan bero på en korsreaktion mellan en virusinfektion och gluten. 
 
Uppdelning i tre grupper; glutenfri kost respektive probiotika eller placebo 
De ställer sig frågan; Hur ska vi motverka att de inte får celiaki? Så i augusti startade de en ny studie som screenar nyfödda barn med den allra högsta ärftliga risken att utveckla celiaki och dela upp de i tre grupper. Den ena gruppen får glutenfri kost de första tre åren och den andra gruppen får probiotika och den tredje får placebo. De vill undersöka om probiotika kan dämpa immunförsvaret och därmed förhindra att utveckla för celiaki och följer barnen till 7 års ålder. 

Celiaki tycks öka i hela världen där antalet med celiaki är högst i Skandinavien som i Sverige och i Finland.  
- Där det finns vete, där finns det celiaki. 

Man har i och för sig i dag bättre metoder att lättare hitta sjukdomen. 
- De hypoteser som vi har ska testas och provas. Vi har gjort en hel del fynd som gör att vi kan gå vidare och testa för att så småningom kunna lämna en rapport, avslutar Daniel. 
 
Text: Ann Fogelberg 
Foto: Björn Martinsson 
 
Celiaki, som även kallas för glutenintolerans, är en kronisk sjukdom som orsakas av intolerans mot gluten. Denna intolerans leder till skador på slemhinnan i tarmen som i sin tur leder till att kroppen inte kan ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen i maten på ett normalt sätt. Celiaki är en autoimmun sjukdom, precis som typ 1-diabetes, och man tror att både genetiska och miljöfaktorer har betydelse för att man blir sjuk. 

Gluten är ett växtprotein som finns i olika sädesslag (vete, råg och korn) och livsmedel som innehåller dessa sädesslag som t.ex. bröd, frukostflingor, pasta, kex- och kakor. 
Källa: Lunds Universitetssjukhus  

Fakta: TEDDY har ett resultat som påverkar Livsmedelsverkets rekommendationer. En av TEDDY´s forskare, Carin Andrén Aronsson, har undersökt TEDDY-barnens glutenintag vid 9, 12, 18 och 24 månaders ålder med hjälp av matdagböcker. I jämförelse med friska TEDDY-barn (födda samma år, av samma kön och typ av ärftlighet för celiaki) hade barnen som utvecklat celiaki ätit större mängder gluten. 
Läs mer om TEDDY Här