Kristina har Charcotfot för tredje gången på grund av sin diabetes

Kristina har haft reumatism sedan hon var sex år och har behövt ta kortison för att lindra sin värk. År 1999 fick hon bröstcancer, och efter strålbehandlingen var slut fick hon diabetes.
- Jag fick diabetes som ett brev på posten, säger Kristina.

Kristina, 74 år, har levt med reumatisk värk sedan hon var sex år.
- På den tiden fick man magnecyl och malariamedicin för att lindra värken, fortsätter Kristina. I dag får hon kortison, vilket påverkar hennes blodsocker. År 1999 fick hon bröstcancer och opererades två gånger. Och efter strålbehandlingen var slut fick hon diagnosen typ 2-diabetes. Men redan efter ett och ett halvt år fick hon börja med insulin och 2007 kunde läkarna konstatera att hon istället hade diagnosen LADA.
Eftersom Kristina har reumatisk värk i hela kroppen, och så även i fingrarna, har hon svårt att sticka sig i fingrarna för att kolla sitt blodsockervärde. Så för cirka sex år sedan hjälpte Diabetescentrum vid Karolinska henne att få en Libre, så att hon kan mäta sitt blodsockervärde själv via sensorn.
I och med att hennes blodsockervärde är svajigt, mycket på grund av att hon tar kortison, så har hon larmet på sin telefon inställt på om blodsockret går över 13,8 eller under 3,8.
Kristina har konstant värk i hela sin kropp och är i dag stelopererad i båda händerna och har proteser i knäna.
- Jag har ont i både armar, axlar och mina händer ser bedrövliga ut.

För tredje gången har Kristina fått Charcotfot
År 2016 fick Kristina Charcotfot på vänster fot och blev gipsad direkt.
- År 2021 fick jag Charcotfot igen, men då på höger fot, och nu har jag det igen på höger fot, vilket jag nu har haft i två månader, förklarar Kristina.
Nu senast fick hon en gipsstövel i glasfibergips som gör det enklare för henne, där hon kan ta av den när hon ska duscha.
Hennes fötter beter sig lite som de vill och vrider sig ibland på högkant, vilket så klart är smärtsamt.
- Det är som en kraftig inflammation i foten, där temperaturskillnaden mellan fötterna kan ligga på fem grader.
Så för att kunna komma ut och röra på sig har hon en elrullstol, men inomhus kan hon gå själv.
På grund av att hon tar kortison svajar hennes blodsockervärde upp och ner.
- Jag känner inget när det går upp, och blir det för lågt, går jag som i en egen bubbla.
Så för Kristinas del är det att vara vaksam på blodsockervärdena 24 timmar om dygnet.

Äter mycket grönsaker och fisk
Förutom att kortisonet påverkar Kristinas blodsocker, så påverkar även hennes smärtor blodsockret, där hon är noga med kosten.
- Äter jag till exempel glass, så går mitt blodsocker rakt upp i himlen, berättar Kristina. Annars äter hon väldigt mycket grönsaker och fisk.
- Jag undviker soppor och äter inte potatismos eller vitt bröd. I butiken väljer jag bröd som har under fem procent socker och läser alltid på förpackningen hur mycket socker som produkten innehåller.
Under sommaren blir det oftast lättare mat, då hon får parera maten med insulinet.
- Man får vara uppmärksam på vad man trycker i sig och lära sig vad som funkar och inte funkar.
Hon har även tagit del av vad hennes kurskamrater på de tre olika diabeteskurserna som hon har gått på tipsat om.
- De har varit mycket bra, där jag har lärt mig mycket, där alla har delat med sig av sina erfarenheter, vilket har gett mig mer kunskap om min sjukdom.
Under åren har hon inte haft några andra komplikationer förutom neuropati och har aldrig heller hamnat i koma. Trots sin ständiga värk så är hon på gott humör och gör så gott hon kan.
- Man ska inte vara rädd för att få diabetes. Det går att leva med det, avslutar Kristina.

Text: Ann Fogelberg