Madelenes son fick typ 1-diabetes för snart två år sedan

Madelene Thomsen, 51 år, lever som mamma till en son som har diagnosen typ 1-diabetes sedan juli 2020. När han drack mycket och gick ofta på toaletten trodde hon att han hade fått urinvägsinfektion. Men Emil antog själv att han kunde ha typ 1-diabetes i och med att han hade en kompis som hade diagnosen, som hade haft liknade symtom. Han kände även själv att någonting i kroppen inte var som det skulle.
Under två månaders tid hade han symtom och orkade inte lika mycket samt tappade kondition, där fotbollsträningen även blev lidande.
- Emil tappade ork och motivation och hängde inte med och sa att någonting i kroppen inte var som det skulle och ville åka till Vårdcentralen en dag, fortsätter Madelene.
Väl inne på Vårdcentralen i Varberg blev de hänvisade direkt till akuten i Halmstad där Emil blev inlagd på barnavdelningen. Han hade då 25 i blodsockervärde.
- Att det var diabetes fanns inte på min världskarta. Min ryggsäck var redan överfull. Men vården har varit bra, alla bara stod där och hjälpte oss, så jag är jättenöjd med sjukhusvården.

Låg på helspänn på nätterna
I början tog Emil sprutor då Madelene och hennes man turades om att springa uppe på nätterna och titta till honom.
- Jag låg på helspänn hela tiden då hans blodsockervärde svävade mycket upp och ner, innan han fick sin pump. Var det en natt som var orolig, så fortsatte det någon natt till, med oregelbundna värden. Det gick liksom i sjok, förklarar Madelene.
Cirka en månad senare fick han sin första insulinpump, vilket gjorde att familjen kände sig tryggare.
- I dag har han den sista uppgraderingen av Tandem insulinpump som han är mycket nöjd med, där värdena oftast ligger på 7-8.
Dexcom-appen är kopplad till Madelenes telefon så att hon kan följa hans upp- och nedgång. Vilket känns lugnt för henne.
- Vi har även kommit på att när han äter sent på kvällen/natten går hans blodsockervärde upp.
De har även sett att mjölk, socker och vetemjöl höjer värdena och har trappat ner på det.
- Det var många konfrontationer med maten innan han blev sjuk, men nu vet han att han måste hålla koll på vad han äter. ”Hjälpredan för typ 1-diabetes” med fina recept har underlättat.
På vardagarna blir det bönpasta istället för snabba kolhydrater som makaroner hos familjen.
- Diabetesteamet på sjukhuset i Kungsbacka har varit väldigt noga med att Emil kan och får äta allt men det krävs mer planering kring måltiderna för att hålla koll på blodsockret. Så han inser hur han mår när han tänker till vad och när han äter.

Cyklade ihop över 120 000 kronor till diabetesforskningen
År 2015 cyklade Madelene med Team Rynkeby till Paris, då hon träffade Anna Friborg, som har en bror som har typ 1-diabetes. De hade tidigare sett varandra på dagis, där de hade barn i samma ålder. Cykelturen blev starten till mer cyklande. Och vid sträckan Varberg – Nyköping satt Madelene i Annas följebil. Turen till Paris blev starten till idén att samla in pengar till diabetesforskningen.
- Det kändes läkande för mig att Anna och jag tillsammans gjorde något för diabetes, berättar Madelene.
Under åren har det blivit flera cykellopp där de i dag har samlat in över 120 000 kronor till diabetesforskningen.
- Jag har lärt mig att aktivt göra något åt de livskriser man hamnar i. Det leder till personlig utveckling. Men nu är jag nöjd en stund.  Bara jag får börja med min standardmotion under cykelsäsongen, mars-oktober, med 10-20 mil per vecka samt olika typer av motionslopp.
I dag har familjen accepterat att de lever med diabetes i familjen.
- Allting går att vända till en erfarenhet som gör en starkare. Emil har i dag kommit till acceptans och vi har nu näsan ovanför vattenytan och har insett att det är en farlig sjukdom om man inte sköter den. Jag kräver ingenting av det yttre materialistiska. Hälsan och en god relation inom familjen och till våra vänner är det viktigaste för mig, avslutar Madelene.



Råd till andra föräldrar med barn som har typ 1-diabetes:
- Läs på om sjukdomen. Se det som en egen utveckling i livet.
- Försök åka med på vågen, åk inte emot den.
- Acceptera att det är som det är.
- Fokusera på det som fungerar.
- Bli tajtare i familjen. Jobba i team med alla i familjen.
- Hitta dagliga rutiner och strukturer.
- Hitta likasinnade för att stärka varandra.
- Ta hjälp och ge hjälp, om du orkar.
- Våga säga hur du känner.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat

Läs mer om cykelloppen med Anna Friborg HÄR