Miljögifter kan leda till typ 1-diabetes
I en alldeles färsk rapport har forskare vid universitetet i Oslo i samarbete med universitetet i Tromsø visat att miljögifter troligen bidrar till att någon får typ 1-diabetes. Tester gjorda på råttor visar att även låga koncentrationer av miljögifterna kan göra cellerna göra mindre insulin.
Nästan alla miljögifter vi får i oss kommer från saker vi äter och när de väl kommit in i kroppen finns det tyvärr inget vi kan göra för att bli av med dem igen. Det kan finnas miljögifter i både fisk, kött och mejeriprodukter. Som tur är har flera av miljögifterna försvunnit efter att ett antal PCB och bekämpningsmedel förbjöds för 20 år sedan, men vi är fortfarande inte i mål.
Äter man ekologisk mat som är odlad utan användning av bekämpningsmedel minskar man mängden bekämpningsmedel, men även ekologisk mat kan ta upp miljögifter genom jord och vatten. Vi ser också att mager fisk som sej, torsk och kolja innehåller något mindre dioxiner och PCB än fet fisk som hälleflundra, lax och öring.
Läs mer: Mager fisk minskar risken för typ 2-diabetes
Beprövad koppling
Forskarna jämförde blodprover från barn med diagnosen typ 1-diabetes och jämförde dem med en kontrollgrupp bestående av barn utan diabetes.
– Bland de med typ 1-diabetes hade en högre andel dessa läkemedel i sig. Dessa hade också i genomsnitt en högre koncentration av flera typer av miljögifter, förklarar Sophie E. Bresson för forskning.no.
Bresson är forskarassistent vid Institutionen för molekylär medicin vid Institutionen för grundläggande medicinska vetenskaper vid Universitetet i Oslo.
Forskarna fortsatte sedan med att analysera vad som hände med betacellerna hos råttor om de exponerades för liknande miljögifter. Resultatet var skrämmande.
– Vi fann att betacellerna producerade mycket mindre insulin, och det hände efter bara två dagar och med väldigt låga koncentrationer, säger Bresson.
– När betacellerna exponerades under en längre tid dog cellerna.
I Norge får cirka 400 barn och unga diagnosen typ 1-diabetes varje år. Det har skett en fördubbling av antalet nya fall sedan 1970-talet. Därför är det viktigt att fortsätta forska om orsakerna till sjukdomen, och att göra allt vi kan för att minska risken barn och unga utsätts för.