Monikas tuffa resa med diabetes och borrelia

När Monika Holm som barn, var på semester med sina föräldrar och blev törstigare än vanligt förstod hennes föräldrar att något inte var som det skulle. Trots att hon tidigare på sommaren hade varit hos läkaren som inte hade misstänkt att hon hade diabetes, trots att hennes bror hade diabetes typ 1, var det ingen som trodde att hon hade sjukdomen. Hon hade då gått ner 10 kilo och var ofta trött. Aptiten var också sämre men inga prover togs på diabetes.

- Jag kommer ihåg att de inte ens tog något urinprov, fast att jag var dålig, säger Monika.

Under sommarlovet blev hon sämre och sämre och när hennes mamma tog ett urinprov på henne efter semestern åkte de in till akuten direkt. Då hade hon alldeles för högt värde och blev istället vidaretransporterad från akuten i Ystad till barnkliniken i Lund. Där fick hon dropp med insulin med en gång och på andra dagen fick hon börja ta sina egna sprutor. Efter fyra veckor på sjukhuset fick hon komma hem. Tillbaka till skolan efter sommarlovet där de knappt hade någon kunskap om diabetes. Den enda kunskap de hade var hennes tre år yngre bror som också hade diabetes typ 1 sedan han var fyra år, som gick på samma skola.

När hon var tolv fick hon blindtarmsinflammation och fick opereras. Och hade där en barnläkare som började ställa om hennes insulindoser, vilka blev fel. Hon blev då sämre och sämre och till sist jättesjuk och fick åka tillbaka till barnsjukhuset i Lund där hon fick stanna kvar i sex veckor.

- Jag hade en jättebra läkare där som räddade livet på mig.

Troligtvis haft borrelia i minst 30 år
Tillbaka i skolan igen blev hon inte inbjuden på kalas som tidigare och hennes tidigare vänner försvann. Och när hon var sjuk så trodde lärarna att hon inte ville gå i skolan. Men det var ju det hon helst av allt ville.

- De hade ingen förståelse och i nian fick jag inte följa med på skolresa på grund av min diabetes, för min lärare ville inte ta ansvaret, fortsätter Monika.

Genom åren har hon fått många infektioner och varit inlagd på sjukhus om vart annat, men under vissa perioder har det också varit bra.
För sju år sedan blev hon sämre och vissa symptom blev värre och nya tillkom. Hon fick konstiga yrselanfall, som sedan gick över till svår yrsel 24 timmar om dygnet och blev jättesjuk. År 2012 kunde hon inte klara sig själv och flyttade hem till sin mamma i ett och ett halvt år, där hon åkte in och ut på sjukhuset. Läkarna trodde först att hon hade fel på sin sköldkörtel och misstänkte även att hon hade borrelia.

Via prover i Tyskland konstaterades att Monika hade gått med en borreliainfektion samt andra fästingburna sjukdomar under flera år. Med tanke på hennes diabetes var de restriktiva med mediciner, så Monika fick börja med örtbehandling i ett halvår. Efter det fick hon åka på intravenös behandling i Tyskland. Läkarna i Tyskland sa då att hon troligtvis hade haft borrelia i minst 30 år. Under tre veckor var hon på behandling i Tyskland där de även märkte att hennes diabetes hade påverkats av hennes borrelia.

- Jag känner ingen som har diabetes tillsammans med borrelia. Har man en infektion i kroppen så påverkar det mycket, bland annat mina blodsockervärden.

I dag har hon pump som hon haft i 16 år och tycker det känns bra och tryggare och är glad att det har kommit fler hjälpmedel för hennes diabetes genom åren. Vilket har underlättat för henne.

Många infektioner och komplikationer
Livet har varit upp och ner för Monika under åren där hon har känt sig flexibel när det har fungerat bra. Med olika infektioner och komplikationer för henne genom åren har det varit tufft att ta sig upp igen, där många av hennes organ har blivit förstörda genom åren. En av hennes komplikationer var när hon för 17 år sedan fick glaskroppsblödningar i ögonen, och till slut inte kunde se något. Vilket i sin tur ledde till en operation.

Det tog cirka två månader efter operationen till att hon började kunna se igen och i höstas fick hon problem med glaskroppsblödningar igen. Hon har under åren fått många laserbehandlingar och blev sjukskriven på halvtid för 20 år sedan, som sedan ledde till heltid och är sedan tio år tillbaka sjukpensionär och lider fortfarande av allt som kroppen och organen blivit utsatta för.

- Det har blivit bättre, men är så klart fortfarande inte helt bra. Min sköldkörtel har även blivit hårt drabbad av att gå med obehandlade fästingburna infektioner i så många år, tillägger Monika.

Hon hade tidigare under åren gått ner 20 kilo och kunde inte ta upp näringen i det hon åt. Under en period mådde hon så illa så att hon inte kunde äta över huvud taget. Hon kunde då bara äta någon tesked näringsdryck åt gången. För fyra år sedan började hon hos en naturläkare och fick natur- och örtmediciner som har hjälpt henne mycket.

- Jag hade mycket yrsel tidigare, men nu är det mycket bättre och jag är i dag normalviktig.

Men hon är fortfarande trött som delvis beror på sköldkörteln och allt hon varit med om genom åren. Sedan i våras lider hon också av diskbråck i nacken men försöker gå små promenader varje dag och är glad att hon slipper rullstolen som hon var tvungen att ha tidigare. Hennes bror har klarat sig bättre genom åren, utan infektioner och komplikationer. Det är bara nu på senare år som han har fått gå på dialys för sin njursvikt.

Sparsam med ris och potatis
Under årens gång har hon provat olika dieter som bland annat LCHF. När hon började hos naturläkaren fick hon göra ett födoämnestest som visade att hon inte tålde 29 olika råvaror. Så i dag måste hon utesluta bland annat ägg, mjölkprotein och gluten. Monika äter mycket kyckling, kalkon, fisk, rawfoodkost, grönsaker, frukt och bär och är mycket sparsam när det gäller ris och potatis och pasta äter hon inte över huvud taget.

- Det är bra att motionera, om man kan och även tänka på kosten, förklarar Monika.

Att leva med diabetes och borrelia samtidigt med många infektioner och komplikationer genom åren tar på krafterna.

- Jag ger inte upp, fast att det har varit en tuff resa genom åren, avslutar Monika.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat