Ny forskning kan hjälpa oss att förutsäga typ 1-diabetes hos barn

Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.

Forskare har upptäckt att barn som håller på att utveckla typ 1-diabetes har olika immunsvar beroende på vilken typ av antikroppar deras immunförsvar producerar först. Denna kunskap kan hjälpa oss att bättre förstå sjukdomen och i framtiden kanske till och med förebygga den.

I studien, som Starskaia och medarbetare gjort, följde forskarna 29 barn som hade en genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes. Dessa barn deltog i den finska studien Diabetes Prediction and Prevention (DIPP). Forskarna analyserade blodprover och tittade på immuncellerna för att se om det fanns några skillnader beroende på vilka autoantikroppar som dök upp först – de som riktade sig mot insulin (IAA) eller de som riktade sig mot ett enzym som kallas glutaminsyradekarboxylas (GADA).

Det visade sig att barn som utvecklade typ 1-diabetes hade olika typer av immunceller beroende på vilken autoantikropp som först upptäcktes i deras serumprov. Framför allt fann studierna en ökning av en viss typ av immunceller – naturliga mördarceller – hos de barn vars första prov redan hade flera autoantikroppar.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln av misstag. Även om både gener och miljöfaktorer spelar en roll, återstår det att upptäcka den exakta orsaken till detta.

Tidigare studier har visat att vissa immunceller, så kallade T-reglerande celler, har en viktig roll för att hålla immunförsvaret i balans. Om dessa celler inte fungerar som de ska kan det bidra till utvecklingen av sjukdomen. I den aktuella studien såg forskarna också att barn som hade flera autoantikroppar redan i ett tidigt skede hade en förändrad balans av dessa immunceller.

Studien, som fått forskningsmedel från DWS, hjälper oss att förstå hur typ 1-diabetes hos barn utvecklas och kan leda till nya sätt att förutsäga och kanske till och med förebygga sjukdomen i framtiden.

Accepterad: 12 april 2024, publicerad online 7 maj 2024

Inna Starskaia, Milla Valta, Sami Pietilä, Tomi Suomi, Sirpa, Ubaid Ullah Kalim, Omid Rasool, Emilie Rydgren, Heikki Hyöty, Mikael Knip, Riitta Veijola, Jorma Toppari, Johanna Lempainen, Laura L. Elo & Riitta Lahesmaa

Källa: Nature communications

Mer om Inna Starskaia:

Varför började du forska?
- Jag har ett starkt intresse för biologi, särskilt immunsystemets mekanismer och funktioner.

Varför valde du att forska om diabetes? Vad har inspirerat dig att göra det du gör?
- Jag avslutade mina masterstudier i immunologi, där jag utvecklade ett stort intresse för autoimmunitet, inklusive typ 1-diabetes. Detta intresse har sina rötter i en önskan att förstå mekanismerna för sjukdomspatogenes, samt att få insikter om immuncellernas samarbete i samband med autoimmunitet. Typ 1-diabetes är särskilt betydelsefull på grund av det faktum att insulinbehandling fortfarande är den primära behandlingen för detta tillstånd, och det är det mest kroniska tillståndet bland barn.

Kan du berätta mer om projektet?
- Vi testade hypotesen att det finns distinkta egenskaper hos tidigt immunsvar hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes baserat på vilken typ av autoantikropp som dyker upp först. Sådana skillnader upptäcktes när de jämförde barn vars första autoantikroppar var IAA eller GADA eller som redan hade ≥2 autoantikroppar i sitt första prov. För att uppnå detta genomförde vi encellig masscytometri, immunprofilering av mononukleära celler i perifert blod från barn (IAA-first, GADA-first, ≥2 Aab-grupper) som senare utvecklades till klinisk sjukdom och deras noggrant matchade kontroller. Analysen avslöjade förändringar i cellulär sammansättning och uttryck av proteiner som är viktiga för immuncellernas funktioner i cirkulerande immunceller i samband med typ 1-diabetes. Studiens resultat stödjer tidigare observationer om heterogenitet hos typ 1-diabetes och indikerar att immunsvaret skiljer sig åt hos barn, beroende på vilken typ av autoantikroppar som dyker upp först. Fynden kan spegla olika signalvägar, patogenes och möjligen endotyper som ligger till grund för sjukdomsutvecklingen.

Vad har du kommit fram till i din tidigare forskning?
- Min doktorsavhandling fokuserade på att förstå tidiga immunstörningar hos barn som utvecklar typ 1-diabetes, och på att identifiera potentiella biomarkörer för att förutsäga och övervaka sjukdomsutvecklingen. Tidigare har vi undersökt tidiga epigenetiska förändringar kopplade till typ 1-diabetes som uppstår före diagnos och innan autoantikroppar uppträder i den prospektiva DIABIMMUNE-kohorten. Denna studie gav nya insikter om celltypsspecifik differentiell epigenetisk reglering av gener som kan bidra till T1D-patogenes i de mycket tidiga stadierna av sjukdomsutveckling. (Starskaia I, et al., Diabetologia. 65:844–860, 2022).

- Vidare, i vår nyligen genomförda studie med den "First 100" nyligen diagnostiserade INNODIA-kohorten, fann vi att förändringar i genuttrycket under det första året efter klinisk debut av typ 1-diabetes kan förutsäga sjukdomsprogressionshastigheten. Detta fynd gjorde det möjligt för oss att dela in patienterna i snabba och långsamma förlopp (Suomi T, Starskaia I, et al., EBioMedicine 92:104625, 2023). Detta viktiga fynd kan vara användbart vid patientstratifiering för kliniska prövningar och behandlingar. Dessutom kan en prediktiv signatur ge fördelar, såsom snabb intervention i sjukdomsprocessen och förbättrad övervakning av dess progression.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat