Ny kunskap om var åderförfettningsplack brister kan leda till förebyggande behandlingar

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettningsplack. Högt blodtryck och typ 2-diabetes är faktorer som ökar risken för åderförfettning, därför ingick dessa patientgrupper i studien. 

Vid åderförfettning lagras fett in i blodkärlens väggar i så kallade åderförfettningsplack. Plack som brister kan orsaka stroke eller hjärtinfarkt, och det är viktigt att få en bättre förståelse för mekanismerna bakom plackbristning för att förebygga allvarliga komplikationer. Forskning vid Lunds universitet visar nu att åderförfettningsplack i halskärlen oftast brister i början av placket, vid den delen av placket som ligger närmast hjärtat. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American College of Cardiology (JACC). 

– I vår studie har vi lyckats kartlägga exakt var placken brister. Detta är ett viktigt steg på vägen mot en bättre förståelse av orsakerna till varför plack brister. Tidigare studier har fokuserat mer på hur placken bildas medan vi har studerat området där plack brister, vilket inga tidigare studier på människor har gjort, säger Isabel Goncalves, som lett studien.

Viktiga patientgrupper                                   
Hon är professor i kardiologi vid Lunds universitets diabetscentrum (LUDC) och överläkare på Skånes universitetssjukhus (SUS). Forskningen bygger på studier av åderförfettningsplack i halskärlen från sammanlagt 188 personer. Forskarna använde sig av bland annat elektronmikroskop och flera RNA-sekvenseringsmetoder för att få en detaljerad bild av området där placken brister. Högt blodtryck och typ 2-diabetes är faktorer som ökar risken för åderförfettning och därför ingick dessa patientgrupper i studien. 

– En styrka med vår studie är att den bygger på ett nära samarbete mellan kliniskt verksamma forskare och experter inom bioinformatik. Vi har även använt oss av flera olika tekniker för att genomföra så detaljerade analyser som möjligt. Det var viktigt för oss att inkludera personer med typ 2-diabetes i studien eftersom det är en grupp som löper ökad risk att dö av komplikationer till följd av åderförfettning jämfört med resten av befolkningen, säger Jiangming Sun, forskare inom bioinformatik vid LUDC och försteförfattare till artikeln.

Markör för komplikationer
RNA-sekvenseringen påvisade en stark koppling mellan enzymet MMP-9 och området där placket brister. Höga nivåer av MMP-9 kunde även kopplas till ökad risk för framtida hjärt- och kärlsjukdomar hos individer med åderförfettning. Forskarnas förhoppning är att de ska kunna använda MMP-9 som en markör för att förutspå vilka patienter som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke. De ska även undersöka om det går att utveckla nya behandlingar som minskar risken för att placken ska brista.  

– Vår studie visar att MMP-9 är en markör för framtida kardiovaskulära komplikationer. I våra fortsatta studier vill vi undersöka om det går att hämma enzymet så att det blir mindre aktivt och därigenom förhindra att placken brister. Det är dock viktigt att en sådan behandling inte ger oönskade biverkningar eftersom enzymet har andra viktiga funktioner i kroppen, säger Isabel Goncalves.

Förebyggande åtgärder
Isabel Goncalves har under flera års tid arbetat för att öka kunskapen om vad som händer när plack brister tillsammans med sin kliniskt verksamma forskarkollega Andreas Edsfeldt vid LUDC, som också är läkare på Skånes universitetssjukhus. Som läkare möter de många patienter som de skulle vilja hjälpa i ett tidigare skede än vad som är möjligt i dag. 

– Vi möter många patienter som har drabbats av en hjärtinfarkt eller som har blivit halvsidigt förlamade efter en stroke och som inte längre kan leva sina liv som vanligt. Åderförfettning ger oftast inga symtom i ett tidigt skede, utan det kan ta flera år innan sjukdomen märks. Vi som jobbar kliniskt ser tyvärr ofta placken för sent, när de redan har brustit och orsakat allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke. Om vi kan lära oss mer om de underliggande mekanismerna kan vi sätta in förebyggande åtgärder eller behandla farliga plack i tid, säger Isabel Goncalves. 

Åderförfettning
Åderförfettning (även kallat åderförkalkning eller ateroskleros) innebär att bland annat fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen och bildar så kallade åderförfettningsplack. Placken kan skapa förträngningar i kärlet som gör det svårare för blodet att passera, och när placken brister kan det bildas blodproppar i kärlen. Blodproppar kan orsaka plötslig död, hjärtinfarkt eller stroke. Det går att minska risken för åderförfettning genom att äta hälsosamt, sluta röka och vara fysiskt aktiv. Det är inte klarlagt vad det är som gör att personer med diabetes har en ökad risk att få av komplikationer till följd av åderförfettning jämfört med resten av befolkningen. 

Fakta om studien
Ämne: Kardiologi, åderförfettning
Forskningsområde: Translationell forskning 
Typ av publicering: Peer review-granskad publikation
Studiedesign: Kvantitativ studie
Experimentell undersökning: Ex vivo
Observationsstudie (epidemiologisk): Prospektiv, kohortstudie
Antal grupper i studien: Tre kohorter samt två mindre kohorter
Antal patienter i studien: 188
Patientgrupp: Patienter med avancerad åderförfettning i halskärlen som hade genomgått kirurgi (karotis endartärektomi)

Länk till studien i JACC

Biobanken Carotid plaque imaging project (CPIP)
Carotid plaque imaging project (CPIP) är en stor biobank med åderförfettningsplack som etablerades år 2005. Biobanken innehåller främst plack från hals- och benartärer från patienter som opererats på grund av avancerad åderförfettning vid Skånes universitetssjukhus (SUS). Biobanken är en forskningsresurs vid Region Skåne och Lunds universitets diabetescentrum (LUDC). Studien i JACC bygger på analyser av plack från halsartärerna.  

Finansiärer
Studien har finansierats med stöd av Novo Nordisk A/S, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, SUS stiftelser och donationer, SSMF, Strokeförbundet, Crafoordska stiftelsen, Svenska Läkaresällskapet, Diabetesfonden, Albert Påhlssons stiftelse, Lunds universitets diabetescentrum, Excellence of diabetes research in Sweden (EXODIAB), Stiftelsen för strategisk forskning (finansiär av translationell forskning vid LUDC-IRC). Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Källa: Pressmeddelande Lunds universitet/Petra Olsson
Foto: Petra Olsson