Ny satsning på biobank med fokus på folksjukdomar
Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank – den största i sitt slag – med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer.
- Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder, professor vid Lunds universitets Diabetescentrum.
Stora grupper i samhället lider av metabola, inflammatoriska och degenerativa sjukdomar. Här ingår diabetes, neurologiska sjukdomar, såsom Parkinson, Alzheimer och stroke, men också hjärtkärlsjukdomar och psykiska sjukdomar. Kostnaden för samhället att behandla dem är enorm och lidandet för patienterna är mycket omfattande. Forskarna tror att nyttan av biobanken och forskningen den möjliggör därför kommer att vara mycket stor.
- Med denna biobank kommer vi att kunna börja studera de funktionella konsekvenserna av genetisk variation mellan människor och hur detta bidrar till olika sjukdomar, säger Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.
100 stamcellslinjer
Satsningen är ett samarbete mellan Diabetescentrum och Stamcellscentrum vid Lunds universitet. Biobanken kommer att bestå av 100 stamcellslinjer som forskare från hela världen kan ansöka om att ta del av. En biobank av denna omfattning finns inte någon annanstans.
- Stamcellslinjerna kommer att ställas till förfogande för forskare som bearbetar grundläggande frågeställningar om molekylära, biokemiska, cellbiologiska och genetiska processer som styr eller bidrar till utveckling av våra stora folksjukdomar, säger Hindrik Mulder.
Blodprov eller hudbiopsi
Ett blodprov eller små prover i form av hudbiopsier tas från yttre delen av underarmen från både friska personer och patienter som diagnosticerats med diabetes eller någon annan av våra folksjukdomar. Gemensamt för dessa vanliga sjukdomar är att ett stort antal ”genvarianter” bidrar till sjukdomsbilden – varje enskild variant lämnar ett litet enskilt bidrag till sjukdomsuppkomsten. Hur detta sker är i de flesta fall oklart i dagens läge. Kan man förstå på vilket sätt det sker kan det resultera i att nya behandlingar kan utvecklas.
I första steget programmeras hudceller (fibroblaster) eller blodceller om till pluripotenta stamceller, iPS-celler. Dessa kan utvecklas till i princip vilken mogen celltyp som helst; insulinceller, olika typer av nervceller, leverceller, muskelceller etc. Vilken celltyp som skall utforskas väljs av de forskare som önskar få iPS-celler från den nya biobanken.
Gensaxen CRISPR
Forskarna vid Lunds universitet avser att utvinna DNA från iPS-cellerna och göra en analys och kartläggning av deras genetiska kod. På detta sätt kan majoriteten av alla genetiska varianter i individernas arvsmassa identifieras och deras betydelse för uppkomst av våra folksjukdomar undersökas. En metod för detta kommer att vara gensaxen, CRISPR, som både Johan Jakobsson och Hindrik Mulder använder i sin forskning
- Med CRISPR kan vi ändra en sjukdomsalstrande genförändring i stamceller till en som saknar denna negativa påverkan, säger Hindrik Mulder. Då kan vi jämföra mogna celler som skapats från stamceller med och utan sjukdomsalstrande genvarianter. Vi kan till exempel testa nya läkemedel i dessa olika celler och förutspå vilka som skulle kunna fungera som sjukdomsbehandling.
Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet, Diabetesportalen, Sara Liedholm
Senaste nyheterna
