Publicerat 9 augusti 2024

Tamponger från flera märken som potentiellt miljontals människor använder varje månad kan innehålla giftiga metaller som bly, arsenik och kadmium, visar en ny studie ledd av en forskare från UC Berkeley. Arbetet publiceras i tidskriften Environment International.

Tamponger är särskilt problematiska som en potentiell källa till exponering för kemikalier, inklusive metaller, eftersom huden i slidan har en högre potential för kemikalieabsorption än huden på andra ställen på kroppen. Dessutom används produkterna av en stor andel av befolkningen varje månad – 50-80% av dem som har mens använder tamponger – under flera timmar i sträck.

- Trots denna stora potential för folkhälsoproblem har mycket lite forskning gjorts för att mäta kemikalier i tamponger, säger huvudförfattaren Jenni A. Shearston, postdoktor vid UC Berkeley School of Public Health och UC Berkeleys Department of Environmental Science, Policy, & Management.

- Såvitt vi vet är detta den första artikeln som mäter metaller i tamponger. Det är oroväckande att vi hittade koncentrationer av alla metaller som vi testade för, inklusive giftiga metaller som arsenik och bly.

Metaller har visat sig öka risken för demens, infertilitet, diabetes och cancer. De kan skada levern, njurarna och hjärnan samt hjärt- och kärlsystemet, nervsystemet och det endokrina systemet. Metaller kan dessutom skada mödrars hälsa och fostrets utveckling.

- Även om giftiga metaller finns överallt och vi alltid utsätts för låga nivåer, visar vår studie tydligt att metaller också finns i menstruationsprodukter och att kvinnor kan löpa högre risk att exponeras när de använder dessa produkter, säger Kathrin Schilling, biträdande professor vid Columbia University Mailman School of Public Health, som är medförfattare till studien.

Forskarna utvärderade halterna av 16 metaller (arsenik, barium, kalcium, kadmium, kobolt, krom, koppar, järn, mangan, kvicksilver, nickel, bly, selen, strontium, vanadin och zink) i 30 tamponger från 14 olika märken.

Metallkoncentrationerna varierade beroende på var tampongerna var inköpta (USA vs. EU/UK), ekologiskt vs. icke-ekologiskt samt butiks- vs. märkesvarumärke. De fann dock att metaller förekom i alla typer av tamponger; ingen kategori hade genomgående lägre koncentrationer av alla eller de flesta metallerna. Blykoncentrationerna var högre i icke-organiska tamponger, men arsenik var högre i organiska tamponger.

Metallerna kan ha hamnat i tampongerna på flera olika sätt: Bomullsmaterialet kan ha absorberat metallerna från vatten, luft, jord, genom en närliggande förorening (t.ex. om ett bomullsfält ligger nära ett blysmältverk), eller så kan vissa metaller ha tillsatts avsiktligt under tillverkningen som en del av ett pigment, blekmedel, antibakteriellt medel eller någon annan process i fabriken som tillverkar produkterna.

- Jag hoppas verkligen att tillverkarna blir skyldiga att testa sina produkter för metaller, särskilt för giftiga metaller, säger Shearston.
”Det skulle vara spännande att se allmänheten kräva detta, eller att be om bättre märkning på tamponger och andra menstruationsprodukter.”

För närvarande är det oklart om de metaller som upptäcktes i denna studie bidrar till några negativa hälsoeffekter. Framtida forskning kommer att testa hur mycket av dessa metaller som kan läcka ut ur tampongerna och tas upp av kroppen, samt mäta förekomsten av andra kemikalier i tamponger.

För mer information: Jenni A. Shearston et al, Tampons as a source of exposure to metal(loid)s, Environment International (2024). DOI: 10.1016/j.envint.2024.108849

Källa: Vetenskapsnytt