Olof Eriksson vid Uppsala universitet har tilldelats ett forskningsanslag på 1 303 000 kronor

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Olof Eriksson arbetar i dag på Science for Life Laboratory Department of Medicinal Chemistry vid Uppsala universitet och erhåller 1 303 000 för sitt projekt ”GPR44 as a PET marker for measuring beta cell mass in human”

Varför började du forska?
Jag har varit intresserad av vetenskap och forskning sedan jag var liten och läste populärvetenskapliga böcker om till exempel astrofysik och evolution. Universitetsstudier inom bioteknik på Chalmers ledde till ett examensarbete inom PET imaging. Genom detta fick jag möjlighet att doktorera inom ett projekt runt PET avbildning av ö-transplantation under handledning av Prof Olle Korsgren.

Varför valde du att forska inom diabetes?
Mitt doktorandprojekt inom avbildning av transplantation av Langerhanska öar till personer med svår typ 1-diabetes, gjorde mig mycket intresserad av att vidare arbeta med hur man kan använda biomedicinsk avbildning för att förstå och behandla diabetes. Det visade sig att PET är en mycket väl lämpad teknik för att studera processer i bukspottskörteln, då alternativet - att ta biopsier - är svårt eller farligt.

Diabetesforskningen i Sverige är dessutom internationellt framstående, mycket på grund av möjligheten till extern finansiering från organisationer som Diabetes Wellness.

Kan du berätta mer om projektet?
Diabetes Wellness finansierar vårt arbete med att utveckla och validera ett nytt radioaktivt kontrastmedel för PET, som ska möjliggöra avbildning av de insulin producerande cellerna i bukspottskörteln.

Vad är målet med projektet?
Det långsiktiga målet är att göra det möjligt att mäta antalet överlevande insulin-producerande celler i bukspottskörteln, med en kort PET undersökning. Detta skulle i sin tur göra det möjligt att snabbt utvärdera olika behandlingar som avser att skydda eller expandera de insulin-producerande cellerna. Man skulle även kunna förstå hur mängden insulin-producerande celler förändras vid utvecklingen av olika typer av diabetes, till exempel när förlorar man dessa celler vid T1D?

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
Vi har tidigare utvecklat kontrastmedel för PET som möjliggjort direkt avbildning av Langerhanska öar transplanterade till lever, samt alla endokrina celler i bukspottskörteln. Dessa studier har lärt oss mycket om överlevnaden och funktionen av de Langerhanska öarna vid T1D och T2D. Studierna pekar på vikten av nya kontrastmedel som avbildar specifikt de insulin-producerande cellerna, vilket är det projekt som Diabetes Wellness nu stöttar.

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
Även mindre forskargrupper och yngre forskare har numera potentiellt tillgång till mycket avancerade metoder för att studera sjukdomsprocesser, genom organisationer som Science For Life Laboratory. En stor skillnad är även möjligheten att söka externa anslag för diabetes-forskning från patientorganisationer och privata stiftelser som Diabetes Wellness. Detta ger frihet till yngre forskare att utveckla sin egen forskningslinje.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
De senaste åren har flera nya typer av läkemedel introducerats, som tycks ge mycket bra behandlingseffekt (SGLT2-inhibitorer och GLP1R agonister). Dessa kommer ge ytterligare behandlingsmöjligeter inom både T1D och T2D i närtid.

I ett längre perspektiv tror jag att diagnostiken kommer utvecklas mycket, till exempel genom genomik, proteomik och avbildning. Denna typ av analysen kommer kunna lära oss mycket om olika typer av diabetes. Det finns redan indikationer på att T1D och T2D ytterligare kan delas upp i sub-typer, som i sin tur borde behandlas på olika sätt.

GPR44 är namnet på proteinet som finns på beta cellernas yta. PET kontrastmedlet binder till denna receptor, och ansamlas därför vid beta cellerna som då lyser upp på bilderna.
Det står för G Protein coupled Receptor 44. Proteinet kallas också CRTH2 ("Chemoattractant Receptor-homologous molecule expressed on T-Helper type 2 cells").

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat