Potentiell strategi mot blodsockerfall vid typ 1-diabetes

Att hämma hormonet somatostatin kan vara en ny behandlingsstrategi för att motverka farliga blodsockerfall vid typ 1-diabetes. Det visar en studie från bland andra Göteborgs universitet. Den tänkta strategin uppges ha potential att rädda liv.

Hos friska individer leder ett blodsockerfall till frisättning av glukagon, ett hormon som hjälper levern att bilda glukos som normaliserar blodsockernivån. Glukagon har motsatt effekt i kroppen till insulin som sänker blodsockret. Båda hormonen bildas i bukspottkörteln.

Personer med typ 1-diabetes har brist på insulin men också glukagon. När glukagon inte frisätts vid ett blodsockerfall leder det till farligt låga blodsockernivåer, ett tillstånd som orsakar cirka tio procent av alla dödsfall vid typ 1-diabetes.

Återställd förmåga att parera blodsockerfall
I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Nature Metabolism, presenteras en ny potentiell behandlingsstrategi mot farliga blodsockerfall vid typ 1-diabetes. En av de ledande forskarna är Patrik Rorsman, professor i cellulär endokrinologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och verksam även vid University of Oxford.

Forskarna undersökte grupper av hormonbildande celler från bukspottkörteln från både människa och mus, och kunde visa att dessa cellöar vid typ 1-diabetes är oförmögna att frisätta glukagon vid lågt blodsocker. Detta beror att på hormonet somatostatin frisätts i större mängd vid typ 1-diabetes och hämmar frisättningen av glukagon.

Samtidigt visade försök att blockering av somatostatin hos möss med typ 1-diabetes kunde återställa bukspottkörtelns förmåga att frisätta glukagon vid lågt blodsocker, och därmed förhindra farligt låga blodsockernivåer. Blockeringen gjordes farmakologiskt.

Kartläggning av tidigare okänd signalering
Med hjälp av genetiskt modifierade möss där betaceller aktiverades med hjälp av ljus, så kallad optogenetik, kartlades också samspelet mellan olika celltyper i bukspottkörtelns cellöar: alfaceller som frisätter glukagon, betaceller som frisätter insulin och deltaceller som frisätter somatostatin.

Resultaten ger en bakomliggande förklaring till hur den minskade andelen fungerande betaceller vid typ1-diabetes kan kopplas till den ökade risken för blodsockerfall, något som hittills har varit oklart.

Anna Benrick är docent i fysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av medförfattarna:
– De nya fynden belyser en viktig och tidigare okänd roll av elektrisk signalering som sker genom öppna cellförbindelser mellan betaceller och deltaceller, säger hon. Förloras de elektriska kopplingarna så minskar frisättningen av glukagon och risken för blodtrycksfall ökar. Att detta kan återställas farmakologiskt genom att blockera somatostatin öppnar upp möjligheten att motverka farliga blodsockerfall vid diabetes typ 1.

Studie: Loss of electrical β-cell to δ-cell coupling underlies impaired hypoglycaemia-induced glucagon secretion in type-1 diabetes, https://doi.org/10.1038/s42255-024-01139-z

En av de ledande forskarna är Patrik Rorsman, professor i cellulär endokrinologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Källa: Sahlgrenska akademin