Professor Eva Degerman har tilldelats ett forskningsanslag på 316 000 kronor

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Vi delar ut ett antal forskningsanslag varje år till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Professor Eva Degerman vid Lunds universitet har fått mottagit 316 000 kronor i forskningsanslag för sitt projekt ”The inner ear as a target for insulin action-implications for diabetes complications”.

Kan försämrad effekt av insulin i innerörat förklara hörsel- och balansproblem vid diabetes?
- Genom åren publicerade forskningsrapporter visar att det finns ett samband mellan diabetes och nedsatt funktion av innerörat, kroppens hörsel- och balansorgan. De bakomliggande molekylära mekanismerna för detta samband är dock okända. Vi har tidigare visat att insulinreceptorn uttrycks i innerörat hos människa. Vårt mål är nu att klarlägga rollen för insulinsignalering i innerörat och huruvida insulinresistens i innerörat bidrar till hörsel och balansrubbningar vid diabetes.

Varför började du forska?
- Under termin 1 på läkarprogrammet träffade jag på några mycket entusiastiska lärare/forskare som kickade igång mitt intresse för forskning. Steg för steg, via små projekt och fördjupningsarbeten, blev jag slutligen doktorand på heltid.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Under många år forskade jag med fokus på fettvävnaden och framför allt hur insulin reglerar fettcellernas funktioner. Eftersom övervikt är den största riskfaktorn för utveckling av typ 2-diabetes blev det naturligt att forskningen gick år diabeteshållet. Vi fick möjlighet att bland annat studera insulinets effekter i fettceller från friska personer och personer med övervikt och diabetes. Under senare tid har vi ändrat profil och fokuserar numera på innerörat, hörsel och balansorganet, tillsammans med Måns Magnusson på öronkliniken i Lund samt René In 't Zandt, expert på MR-avbildning. Återigen med fokus på insulin och diabetes.

Kan du berätta mer om projektet?
- Många forskningsrapporter genom åren visar på ett samband mellan diabetes och nedsatt funktion av innerörat, kroppens hörsel- och balansorgan. Man känner dock inte till de bakomliggande molekylära mekanismerna för detta samband. Vi har tidigare visat att receptorn för hormonet insulin uttrycks i innerörat hos människa och att insulin sätter igång signaleringsvägar i innerörats celler. Vårt mål är nu att klarlägga mål för insulinsignalering i innerörat och huruvida insulinresistens i innerörat bidrar till hörsel och balansrubbningar vid diabetes.

- Mer i detalj kommer vi att använda prov från inneröra från människa vid kirurgi i anslutning till innerörat samt en unik hörselcell-linje för att kartlägga insulinsignaleringssystem i innerörat. Vi kommer att undersöka huruvida insulin, via sina signalvägar, kan styra viktiga funktioner i innerörat såsom vatten och jontransport. Vidare kommer vi att använda en egen utvecklad musmodell där MR-teknologin används för att detektera inneröresvullnad, hydrops, en etablerad markör för inneröresjukdom. Möss med insulinresistens och diabetes kommer att undersökas med avseende på hydrops och det diabetiska örats känslighet för olika läkemedel kommer att undersökas.

Vad är målet med projektet?
- Som sagt, vårt mål är att klarlägga rollen för insulinsignalering i innerörat och huruvida insulinresistens i innerörat bidrar till hörsel och balansrubbningar vid diabetes.

Målet i ett större perspektiv
- Varken innerörat eller konsekvenserna av dess försämring tycks få mycket uppmärksamhet inom diabetesvården, även om det är troligt att buller och ålder verkar additivt eller synergistiskt i att orsaka skada på innerörat. Med tanke på betydelsen av innerörats funktion för balanskontroll kan reducerad innerörefunktion vara en viktig faktor vid fall och yrsel hos diabetespatienter, som hittills förbisetts. Det är viktigt för patienterna och diabetesteamen att vara medvetna om möjliga effekter på innerörat och försiktighetsåtgärder bör vidtas för att förhindra potentiell ytterligare skada. Till exempel kan konventionella testmetoder för tidig diagnos av hörselnedsättning användas vid uppföljning av patienter med diabetes för att förhindra ytterligare sjukdomsprogression av innerörats funktioner.

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
- Nu när vi fått tydliga indikationer på att insulin kan kontrollera vätskebalansen i innerörat vill vi lära oss mer om mekanismerna samt hitta sätt att bromsa hydropsutvecklingen.

Hur tycker du att diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- Forskningen har gått framåt med hjälp av nya teknologier, metodutvecklingar och möjligheten att generera, ta hand om och analysera stora mängder data. Forskningen i kombination med innovationer såsom nya insulinhanteringssystem, kontinuerlig glukosövervakning och olika digitala verktyg har lett till att den dagliga hanteringen av sjukdomen har underlättats. Detta tillsammans med ny kunskap via forskning på olika diabetesrelaterade områden ger en allt bättre blodsockerkontroll och ger lägre risk för följdsjukdomar.

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Jag tror mycket kommer att hända inom de närmsta tio åren inom olika områden. Vi kommer att se nya innovationer inom insulinhanteringssystem och kontinuerlig glukosövervakning. Insulinpumpen kommer att utvecklats mot en ”artificiell pankreas” och strategier att stimulera cellregeneration kommer att ha utvecklats vidare.

- Flera olika diabetesläkemedel har redan introducerats under senare tid för behandling av typ 2-diabetes. Man ser en vidare utveckling här med tanke på att skräddarsy behandlingar. Insikten att diabetessjukdomarna är mer komplexa än enbart uppdelningen i typ 1 och typ 2 blir allt tydligare och i framtiden skymtar man en mer individanpassad behandling där man tar hänsyn till genetik och många andra faktorer.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat