Professor Mia Philipsson har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Mia Philipsson arbetar i dag vid Uppsala universitet och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ”Rollen av immuncell-mikrobiella interaktioner för långvarig öfunktion och glukoshomeostas".

Varför började du forska?
Jag har alltid varit nyfiken och velat förstå hur saker hänger ihop.

Varför valde du att forska inom diabetes?
Diabetes är en sjukdom som många av oss på något sätt lever med. Det är viktigt att förstå orsakerna till att vi drabbas av diabetes för att förstå hur vi kan undvika att bli sjuka men även hur vi kan behandla och eventuellt bota diabetes och olika följdsjukdomar.

Kan du berätta mer om projektet?
Det här projektet undersöker den process där de insulinproducerande pankreasöarna mognar och blir funktionella efter födseln, för att förstå om detta påverka risken att utveckla diabetes senare i livet.  

Vad är målet med projektet?
Vi vill förstå om infektioner under det första levnadsåret ger högre risk att utveckla diabetes senare i livet, och hur vi kan motverka detta. Mer kunskap om varför vi har olika hög risk för diabetes gör det möjligt att individanpassa råd och behandlingar så att vi håller oss friska.  

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
Min forskargrupp har funnit nya funktioner för immunsystemets celler, och vi vill förstå hur dessa funktioner styrs. Ett projekt fann hur vi kan få immuncellerna att läka sår snabbare, vilket nu testas i en fas 2 studie i patienter med diabetiska fotsår.  

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
Diabetesforskningen var tidigare väldigt fokuserad på de insulinproducerande cellernas funktion, då dessa vid sjukdom fallerar att producera tillräckligt med insulin för att reglera blodsockret. I dag har vi ett mer systemiskt synsätt fokuserad på individen, och vi förstår att det finns olika anledningar till att diabetes utvecklas i patienter med både typ 1 och typ 2 och att dessa sjukdomar kan delas in i undergrupper med olika sjukdomsprogress och behandling. 

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren? 
Den kliniska framtiden för diabetesvård tror jag kommer ta nytta av den stora mängder data som produceras kring personer med diabetes, vilken borde kunna ge oss mer kunskap om individens specifika sjukdom och behov så att behandlingen blir mer individanpassad. Prekliniskt kommer vi lära oss mer om varför diabetes i olika former utvecklas, och vi kommer inse vad olika immunceller gör för att säkerställa en fungerande blodsockerkontroll, men också vad de gör när sjukdomen utvecklas. Min förhoppning är att vi ska kunna utveckla immunoterapier inte enbart för att behandla komplikationerna som diabetes kan orsaka, utan även själva grundsjukdomen.  

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat