Professor Nils Wierup har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Nils Wierup arbetar i dag på Lund University Diabetes Centre LUDC och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ”Studies of T2D disease mechanisms in human islets”.

Studier har gjorts av genetiska nätverk på enskild cellnivå för att hitta nya sjukdomsmekanismer och behandlingsstrategier för typ 2-diabetes.
- De Langerhanska öarna spelar en nyckelroll i T2D men det är inte klarlagt vilka cellulära funktioner som fallerar i vilken ö-celltyp. Ö-cellsforskning är nära ett genombrott tack vare celltypsspecifik information om genuttryck med hjälp av single-cell RNA-sekvensering. Detta har lett till upptäckt av gener vars uttryck skiljer sig i varje celltyp vid T2D. De publicerade studierna saknar dock samstämmighet, funktionell validering, och analyserna begränsas till skillnader i uttryck av enskilda gener snarare än till biologiska processer. För att angripa problemet har vi utvecklat algoritmer som identifierar hela nätverk av gener vars inbördes koppling är påverkade vid T2D, utan att nödvändigtvis skillnad i genuttryck föreligger. På så vis har vi hittat majoriteten av all hittills känd betacellpatologi, och ett flertal biologiska processer utan tidigare känd koppling till T2D. Nu kommer vi att testa dessa nätverk och deras betydelse för ämnesomsättningen i celler och djur. Vi drar nytta av det senaste inom molekylär genetik och dator-baserad biologi för att testa hur avstängning av olika gener påverkar uttrycket av övriga gener i nätverket. Ett särskilt fokus kommer att ligga på alfacellen, vars påverkan vid T2D förvånansvärt nog inte är särskilt väl studerad. Med denna strategi är vi unikt positionerade att identifiera de exakta biologiska processer som fallerar i varje ö-celltyp vid T2D, och därmed identifiera sjukdomsmekanismer som kan angripas med nya läkemedel.

Varför började du forska?
- Jag har väl egentligen bedrivet någon form av forskning så länge jag kan minnas, började min bana med att skruva isär radioapparater och bedriva arkeologiska utgrävningar i trädgården. Jag är nyfiken och vill veta hur saker och ting hänger ihop.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Ett bananskal från början, men tack vare mötet med min fantastiske handledare Frank Sundler blev det självklart. Anledningen att jag fortsatt är att diabetes är en komplex och allvarlig sjukdom och intressant vetenskaplig nöt att knäcka.

Kan du berätta mer om projektet?
- Vi vill veta vad som skiljer en diabetisk cell ifrån en frisk cell. Vi studerar celler från de Langerhanska öarna ifrån organdonatorer. Genom att mäta alla gener som är aktiverade i varje cell får vi en högupplöst bild av vilka biologiska processer som är aktiva, lite som att titta i RAM-minnet på en dator. Med hjälp av en ny beräkningsmetod kan vi få ett helhetsgrepp om de biologiska processer som skiljer en frisk cell ifrån en sjuk, istället för att mäta aktiviteten av enskilda gener separat. På så vis hittar vi förändringar som orsakats av, eller är orsaken till diabetes. Gener som vi tror spelar särskild betydelse för att reglera sjukdomspåverkade processer saknar inte sällan känd funktion och våra studier kommer att ge svar på deras funktion och eventuella potential som drug targets.

Vad är målet med projektet?
- Att förstå exakt vad som skiljer en diabetisk cell från en frisk och därmed kunna hitta sjukdomsmekanismer och cellernas försvarsmekanismer och på sikt använda dessa för att behandla diabetes.

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
- Kortfattat så har vi i tidigare studier hittat nya hormoner och beskrivit deras roll i ö-celler och i tarmens endokrina celler. Vi har även bidragit med ökad kunskap kring varför gastric bypass operation leder till förbättrad sockerbalans.

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- Man kan nog säga att de senaste 10 åren inom medicinsk forskning har varit som när datorn uppfanns, utvecklingen går i raketfart och många analyser som för bara några år sedan lät som science fiction är i dag självklarheter. För att ta ett exempel: När jag började för mer än 20 år sen studerade vi en gen eller ett protein åt gången, i dag kan vi mäta aktiviteten av alla gener i en enda cell åt gången och i tusentals celler samtidigt. 

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Utvecklingen av single cell RNA sekvensering kommer innebära ett genombrott för förståelsen av sjukdomsmekanismer i många olika fält. I dag saknas storskaliga studier och effektiva analysverktyg. I takt med att priserna minskar och metoderna förfinas kommer vi inom några år troligen veta oerhört mycket mer om varför och hur olika sjukdomar utvecklas, och förhoppningsvis även hitta nya metoder för att behandla eller förebygga diabetes. Men man skall inte glömma de till synes enkla sakerna: Om jag får önska något så är det ett icke-kirurgiskt sätt att åstadkomma varaktiga livsstilsförändringar som får folk att motionera regelbundet och äta nyttigare och mindre. Inte minst tycker jag att föräldrar behöver fundera över hur mycket tid barnen rör på sig jämfört med hur mycket tid de sitter stilla framför en skärm.      

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat