Professor Per-Ola Carlsson har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Professor Per-Ola Carlsson har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Professor Per-Ola Carlsson har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

Professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ” Treat and prevent type 1 diabetes by mesenchymal stromal cells”.

Publicerat: 27 apr 2022
Kategori: Intervjuer
Dela:

Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att öka allmänhetens kunskaper om diabetes och att ge olika typer av stöd till diabetiker i väntan på ett fungerande botemedel samt att stödja forskningen kring diabetes. Project Grant är ett forskningsanslag som delas ut till forskningsprojekt relaterade till både typ 1- och typ 2-diabetes där stiftelsen ser störst förutsättningar för att komma ett steg närmare en lösning kring gåtan diabetes.
Per-Ola Carlsson arbetar i dag på Uppsala universitet och erhåller 2 000 000 för sitt projekt ”Treat and prevent type 1 diabetes by mesenchymal stromal cells”.

Behandla och förebygga typ 1-diabetes av mesenkymala stromaceller
Projektet syftar till att genom cellterapi förhindra att de insulinproducerande beta-cellerna förstörs och därmed bibehålla insulinproduktionen hos barn och ungdomar med nydebuterad typ 1-diabetes.
- Läkemedelsframställda bindvävsstamceller, mesenkymala stromaceller, Protrans®, kommer att infunderas i blodet hos barn och ungdomar nydiagnosticerade för typ 1-diabetes. Studien består av en första säkerhetsdel, följt av en placebokontrollerad prövning i två steg, först med individer som är 12-21 år gamla och sedan med barn som är 7-11 år gamla. Om bevarad insulinproduktion ses i studien avser vi att påbörja en screening av barn och ungdomar med hög risk att utveckla typ 1-diabetes med syftet att starta en uppföljande prövning för att förhindra typ 1-diabetesutveckling. Utveckling av en behandling som kan förhindra att de insulinproducerande beta-cellerna förstörs skulle ge möjlighet att förhindra även sjukdomsuppkomst.

Varför började du forska?
- Mitt intresse för forskning väcktes redan under gymnasiet med olika laborationer i naturvetenskapliga ämnen. Jag sökte sedan och kom in på läkarlinjen, men sommaren efter jag slutade gymnasiet fick jag möjlighet att gå en så kallad forskarskola vid Lunds universitet. Jag arbetade då med genetiska förändringar i olika tumörer. Redan tidigt på läkarlinjen kontaktade jag sedan forskare som undervisade på utbildningen för att höra om möjlighet fanns att engagera sig i forskning vid sidan av studierna.

Varför valde du att forska inom diabetes?
- Det var mest en tillfällighet, eftersom flera av de första kurserna på läkarlinjen gavs av en institution med inriktning på diabetesforskning. Jag fick möjlighet till sommarjobb där och pröva på forskning redan efter andra terminen. Mitt första forskningsarbete kom att inrikta sig på att förstå fysiologin med genomblödning i och insulinfrisättning från de Langerhanska öarna i bukspottskörteln.

Kan du berätta mer om projektet?
- Det aktuella projektet handlar om att försöka hejda typ 1-diabetesutvecklingen hos barn och ungdomar genom cellterapi med mesenkymala stamceller framställda som läkemedel, Protrans. Grundtanken är att cellerna är immunmodulerande och skulle kunna stoppa upp det pågående immunangreppet mot de insulinproducerande cellerna. Individerna som är med i studien följs under totalt fem år för att se om insulinproduktionen hos de behandlade kan bibehållas.

Vad är målet med projektet?
- Syftet är att finna en behandling som kan stoppa typ 1-diabetesutveckling. Kan immunangreppet hejdas tidigt efter debut, så kommer diabetessjukdomen att vara betydligt mer lättkontrollerad eftersom individen har kvar en hel del av sin egen insulinproduktion. I förlängningen skulle vi också kunna screena barn och ungdomar i riskzonen för typ 1-diabetes, dvs förstagradssläktingar till individer med typ 1-diabetes, för antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. På så sätt kan man upptäcka individer som är på gång att utveckla typ 1-diabetes, men ännu inte fått högt blodsocker, och erbjuda dem behandling i syfte att förhindra manifest typ 1-diabetes.

Vad har du kommit fram till gällande din tidigare forskning?
- Vi har i tidigare studier på vuxna prövat principen att behandla nydiagnosticerad typ 1-diabetes med mesenkymala stamceller. I dessa studier har setts att vi kunnat bibehålla den egna insulinproduktionen hos behandlade individer i minst två år. Uppföljning pågår. Vi har samtidigt inte sett några tydliga biverkningar av behandlingen, vilket gör att vi nu har startat motsvarande studier i de åldersgrupper där typ 1-diabetes vanligen debuterar, dvs under 18 år.

Hur tycker du diabetesforskningen har förändrats sedan du började forska inom diabetes?
- Teknikutvecklingen har gått mycket snabbt, vilket gör att vi kan göra betydligt mer avancerade studier av sjukdomsmekanismer också på molekylär nivå. Av särskilt intresse för mig har också celler som behandling av sjukdomar blivit högaktuella. Många cellterapiprövningar pågår inom cancerområdet och celler är nu också aktuella för behandling av autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes. 

Inom vilket område av diabetesrelaterad forskning ser du i dag den snabbaste utvecklingen och vad tror du kommer att hända inom de närmaste tio åren?
- Cellterapiforskningen har gått mycket snabbt de senaste åren och flera avancerade läkemedel med celler är i klinisk prövning eller närmar sig sådan. Ett mycket intressant område i detta sammanhang är möjligheten att producera insulinproducerande celler från stamceller och denna typ av cellterapi är nu i första kliniska prövningar. Skulle vi kunna behandla med denna typ av celler utan att samtidigt ge immundämpande läkemedel för att hindra avstötning av dem, finns en möjlighet till botande behandling av typ 1-diabetes. 

Text: Ann Fogelberg
Foto: Johan Alp

Kategorie: Intervjuer
Dela med sig:
×

Share this