Så farligt är socker

Fruktos förändrar gener som kan leda till ett flertal sjukdomar som bland annat diabetes. Med en kost rik på omega 3-fettsyror kan den negativa processen vända.

Fruktsocker (fruktos) i raffinerade livsmedel brukar beskrivas som den värsta typen av socker vi kan äta eftersom fruktos inte fungerar bra som energikälla för våra celler. Istället lagras fruktosen i levern och drar igång en fettbildning som kan leda till fettlever om fruktosintaget är högt och konstant.

Forskning på råttor som utförts vid universitetet i Kalifornien (UCLA) visar att hundratals gener i råttornas hjärnor förändrades i negativ riktning när de fick dricka vatten med fruktos (motsvarande en liter läsk för en människa) varje dag i sex veckor. Generna har koppling till en rad olika sjukdomar, från diabetes och hjärt-kärlsjukdom till Alzheimers och adhd. Fruktosen gjorde också att råttorna i den första gruppen fick försämrat minne.

Det har också gjorts en studie som publicerats i Science Daily, som visade att dräktiga mösshonor som fick dricka vatten sötat med fruktos, födde ungar med fler riskfaktorer än honor som enbart drack vanligt vatten. Ungarna till mössen som drack vatten sötat med fruktos utvecklade högt blodsocker, metabola rubbningar och fetma.

DHA stoppar dna-skador
En andra grupp råttor fick samma fruktosvatten, men de fick dessutom tillskott av omega-3-fettsyran DHA. En tredje kontrollgrupp fick vanligt vatten utan vare sig fruktos eller DHA. Intressant nog avstannade de skadliga genförändringarna i gruppen som fick tillskott av DHA. Alla de påverkade generna blev normala igen. Råttorna i DHA-gruppen hade inte heller samma höga värden för blodfetter, blodsocker och insulin som gruppen som fick enbart fruktos.

– DHA förändrar inte bara en eller två gener, utan tycks återställa hela genmönstret. Det är verkligen anmärkningsvärt, säger Xia Yang, en av huvudförfattarna till studien, i ett pressmeddelande från UCLA.

DHA förekommer naturligt i hjärncellernas membran, men inte i tillräckligt stor mängd för att bekämpa sjukdomar.

– Hjärnan och kroppen saknar det maskineri som krävs för att tillverka DHA, berättar Fernando Gomez-Pinilla, professor i neurokirurgi och medförfattare till studien. Därför måste vi få DHA från kosten.

DHA-fettsyran förbättrar minnet och inlärningsförmågan. Den finns framför allt i vildfångad lax (men inte i odlad lax), makrill och sardiner samt i valnötter, linfrön, grönsaker och frukt. Den går också att få i sig via fiskolja.

Fruktos i hela frukter inte skadligt
Fruktos finns i fri form i glukos- och fruktossirapen som blivit ett allt vanligare sötningsmedel i godis och andra livsmedel, men också tillsammans med glukos i vanligt vitt socker. Den fruktos som finns i hela frukter är däremot inte skadligt i lagom mängd. Det beror på att fruktsockret är bundet till en matris av fibrer som gör att upptaget och omsättningen i tarmen sker långsammare än när det tas upp från raffinerade livsmedel. Frukt innehåller dessutom prebiotika, ämnen som de goda tarmbakterierna lever av, och andra växtnäringsämnen som är bra för hälsan – däribland DHA.

Den enkla slutsatsen är förstås att skippa godiset och ta en frukt om du känner för något sött. Gärna med lite valnötter för ökad DHA-halt. Det finns också forskning som visar att kurkumin i gurkmeja ökar omsättningen av DHA i hjärnan.

Sockerrik kost ökar risken för hjärt-kärlsjukdom hos friska män
En studie från universitetet i Surrey i England visar att bara tre månader på en sockerrik kost ändrar kroppens fettomsättning, så att risken för fettlever och hjärt-kärlsjukdom ökar även hos helt friska människor. Forskarna följde två grupper med män som antingen hade hög eller låg nivå av lagrat fett i levern. Studien var korsad, vilket innebär att alla deltagare i båda grupperna först fick äta en kost med antingen mycket eller lite socker, och sedan den andra typen av kost. Syftet var att ta reda på om mängden fett i levern påverkar sockrets effekter på hjärt-kärlhälsan.

Kosten med lite socker innehöll 140 kalorier tillsatt socker per dag, vilket ungefär motsvarar det rekommenderade dagsintaget. Den sockerrika kosten innehöll 650 kalorier eller omkring 160 gram tillsatt socker, motsvarande ungefär 1,5 liter Coca-Cola eller 250 gram smågodis.

Efter 12 veckor på den sockerrika kosten fick männen med högre andel fett i levern (ett tillstånd som kallas icke-alkoholrelaterad fettlever) förändringar i sin fettmetabolism som förknippas med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke. Fettmetabolismen är den biokemiska process där fetter transporteras och bryts ner i blodet, och sedan tas upp och används av kroppens celler.

Resultaten avslöjade att andelen leverfett ökade även hos gruppen friska män med låga värden när de åt den sockerrika kosten. Deras värden steg så mycket att de liknade dem hos männen med fettlever.

– Våra resultat ger nya bevis för att intag av stora mängder socker kan förändra fettomsättningen på sätt som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Bruce Griffin som är professor i nutritionell metabolism vid universitetet i Surrey.

– Även om de flesta vuxna inte konsumerar så mycket socker som i den här studien, finns det barn och tonåringar som kommer upp i sådana nivåer genom ett överintag av läsk och godis. Vi har anledning att oroa oss för den yngre befolkningens framtida hälsa, särskilt med tanke på den alarmerande höga förekomsten av icke-alkoholrelaterad fettlever hos barn och tonåringar i dag, och den exponentiella ökningen av dödlig leversjukdom hos vuxna. Så det vore nog en bra idé för Sverige att följa Storbritanniens sockerskatt på läskedrycker som kommer att börja gälla under nästa år.

Källa: nordicnutritioncouncil.com, ssdf.se