Så påverkas typ 1-diabetiker av fastemånaden ramadan | Diabetes Wellness Sverige
Donate

Varje öre räknas verkligen.

Ge En Gåva

Så påverkas typ 1-diabetiker av fastemånaden ramadan

Så påverkas typ 1-diabetiker av fastemånaden ramadan

Den muslimska fastemånaden ramadan pågår under april och ett par dagar in i maj. Det är en månad då troende vuxna muslimer ska fasta från det att solen går upp på morgonen tills den går ned på kvällen. Insulinbehandlade diabetiker blir avrådda från att fasta, men många gör det i alla fall. Vad får det för konsekvenser?

Publicerat: 29 apr 2022
Kategori: Forskning
Dela:

För två år sedan undersökte en forskargrupp från Mellanöstern, Nordafrika och läkemedelsföretaget Sanofi hur det gick för fastande typ 1-diabetiker.

Sex veckor innan ramadanmånaden frågade forskarna deltagarna i studien om de tänkte fasta eller inte. De som svarade ja kunde delta i studien. Deras värden, till exempel blodsockernivåer registrerades liksom de gjorde under själva fastemånaden. Deltagarna fick även svara på vilka dosjusteringar av insulin de hade gjort och om de under fastan hade haft fler djupa insulinkänningar än vanligt.

Många risker med att fasta
”Trots begränsad forskning om fasta under ramadan bland personer med typ 1-diabetes och rekommendationer att inte fasta på grund av den höga risken för komplikationer är det många som ändå gör det,” motiverar forskarna sin undersökning.

Fasta under ramadan är obligatorisk för alla friska vuxna muslimer. De med medicinska skäl, inklusive många med diabetes, behöver inte fasta. Beroende på var man bor varierar tiden mellan gryning och solnedgång kraftigt, från några få timmar till mer än 20 timmar. I juli är dagen/fastan fyra timmar kortare än i Kiruna.
Riskerna med en längre fasta vid insulinbehandlad diabetes är många. Blodsockerfall, höga blodsockervärden, syraförgiftning, uttorkning, blodproppar, är några av risker som forskarna räknar upp i sin artikel som är publicerad i tidskriften Advances in Therapy.

I artikeln redovisade forskarna de uppgifter deltagarna hade rapporterat om till exempel hur många dagar de fastade, anledningen till att de fastade eller valde att avstå samt hur de hade ändrat insulindoseringen före och under ramadan. 

”Personligt beslut"
Förändringar i fasteblodsocker och långtidsvärdet för blodsockervärdet (HbA1c) liksom nivån av blodfetter och blodtryck samt kroppsvikt och midjeomfång registrerades. Särskilt låg fokus på hur vanligt det var med komplikationer på grund av fastan.

Medelåldern bland de 136 deltagarna var 32 år som i genomsnitt hade haft typ 1-diabetes i 14 år. Innan ramadan var det genomsnittliga HbA1c 67 mmol/mol. 

77 procent av deltagarna fastade minst en dag, 72 procent av dem minst 15 dagar och nästan hälften, 48,5 procent, fastade hela 30-dagarsperioden.

Majoriteten angav ”ett personligt beslut” som skäl för fastan. En fjärdedel ”att vara i samklang med familj och samhälle”. Det vanligaste argumentet för att inte fasta var ”rädsla för diabeteskomplikationer” och ”tidigare erfarenhet av komplikationer relaterade till fastan”.

Inget försämrat blodsockerläge
Blodsockerkontrollen förbättrades för flera av deltagarna under ramadan och fasteblodsockret låg på samma nivåer under ramadan som innan. Blodfetterna var oförändrade förutom kolesterol som ökade något. Deltagarna upplevde inga djupa blodsockerfall.

Nästan alla fastande rapporterade förändringar i livsstilen under ramadan. Arbetstiden var drygt en timme kortare, sömnens längd var kortare och den fysiska aktiviteten var lägre. 

Ökat intag av grönsaker och protein
Självklart förändrades matvanorna under fastan men ur diabetessynpunkt knappast till det sämre. Hälften av deltagarna rapporterade ett minskat intag av kolhydrater, av socker och fett. Detta hade kompenserats med ökat intag av grönsaker och protein.

”Trots riskerna med fasta för personer med typ 1-diabetes fastade nästan hälften under hela ramadan. Under den perioden förbättrades blodsockernivåerna och det fanns ingen säkerställd ökning av allvarliga blodsockerfall”, skriver forskarna. 

Viktigt med uppföljning
Forskarna är noga med att understryka att det är viktigt för diabetiker att genomföra fastan i samarbete med vårdpersonal. 

”Rekommendationerna att typ 1-diabetiker inte ska fasta, oavsett om deras diabetes är välkontrollerad eller inte, bygger på att det är förknippat med risker. Därför ska de som insisterar på att fasta göra det i samarbete med vårdpersonal”, skriver de i studien.

Tidskriften Nature Reviews Endocrinology publicerade nyligen en granskning av de forskningsstudier som har undersökt hur fasta påverkar vikt och hälsa. Forskarna bakom artikeln skriver att det finns studier som tyder på att det kan vara säkert att fasta för personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, men att det behövs mer forskning. Även dessa forskare är noga med att påpeka att det är viktigt för diabetiker att ha täta kontakter med vårdpersonal under perioder av fasta.

Studiens titel: Patterns of Diabetes Care Among People with Type 1 Diabetes During Ramadan: An International Prospective Study (DAR-MENA T1DM)

Källa: Diabetesportalen/Tord Ajanki

Kategorie: Forskning
Dela med sig:
×

Share this