Stina fick insulin för sin typ 2-diabetes och är i dag symtomfri från sin diabetes

Stina Bengtsson sökte akut i tron att hon hade fel på hjärtat, men det visade att hon hade typ 2-diabetes. Två och ett halvt år senare har hon gått ner 40 kilo och tar inte längre några läkemedel mot sin diabetes.
- Jag är nog ganska unik som har kommit så här långt, säger Stina.

I januari 2021, när Stina Bengtsson var 48 år gammal, fick hon diagnosen typ 2-diabetes. HbA1c låg på 85 och läkaren skrev direkt ut långtidsverkande insulin. Först med tio enheter med en ökning på två enheter var tredje dag. Tio dagar efter diabetesdiagnosen blev Stina jättesjuk. Det tog någon vecka, men sedan fick hon återigen åka in akut till sjukhuset.
− Jag hade en stor njursten som hade fastnat och täppt till urinvägen. Jag höll på att dö, fortsätter Stina.
På sjukhuset fick hon en så kallad nefrostomi, ett dränage för njuren, och fick ligga kvar ungefär en vecka.
− På de två veckor som gick från att jag blev sjuk tills att jag kom hem från sjukhuset hade jag gått ner tio kilo.
Planen var att hon, någon månad efter att hon hade skrivits ut, skulle genomgå en operation för att få bort njurstenen. Men någon operation blev det inte.
− När jag röntgades inför operationen visade det sig att stenen var borta, så jag slapp opereras. Njurläkaren sa efteråt att jag skulle vara glad att jag lever – och det är jag.

I stället för operation togs nefrostomin bort. Och det var då, när alla främmande föremål var borta ur kroppen och läkaren hade förklarat att Stina var frisk, som blodsockervärdet för första gången gick ner under sex.
− I april hade jag ett HbA1c på 44 och i juni 35. Då fick jag börja sänka insulinet.
I september 2022, ett och ett halvt år efter diabetesdiagnosen, hade Stina ett HbA1c på 32. Då fick hon sluta injicera insulin och i stället börja med Jardiance-tabletter. Och i april i år, när hon fortfarande låg på ett HbA1c på 32, tog husläkaren även bort Jardiance. Nu tar Stina inga läkemedel för sin diabetes, men hon kollar ändå sitt blodsocker varje morgon och kväll.
− Jag har kontrollbehov, i synnerhet nu när jag inte har någon medicin. Och det går fint även utan läkemedel. I morse låg jag på 4,9. Ligger jag på 5,7 tycker jag att det är alldeles för högt. Jag förstår att det inte är särskilt högt egentligen, men för mig är det högt.

Ändrade sin livsstil gällande kosten
Direkt efter att Stina hade fått sin diagnos insåg hon att hon var tvungen att ändra på sin livsstil. Hon valde bort kolhydrater som pasta, ris, potatis och bröd.
− Jag har bland annat ätit mycket kål och kikärtor i stället. Jag har ätit det som har fungerat för mig och jag har gått mycket på känsla, förklarar Stina.
I början var det inte många som fick veta att Stina hade fått en diabetesdiagnos.
− Det kändes som ett stigma att ha typ 2-diabetes. Och jag ville kunna visa att jag kunde hantera det innan jag berättade.
Det var först i juli, nästan ett halvår efter diagnosen, när hon hade gått ner 20 kilo, som hon berättade för alla.
− Jag skrev ett Facebook-inlägg om vad som hade hänt, hur jag mådde och att det gick bra. Men jag skrev också att jag inte ville ha något förståsigpåande eller goda råd, utan bara respekt för att jag väljer bort socker och kolhydrater.

Stina förändrade sitt liv, och hon tvekade aldrig.
− För mig var det bara att göra det. Jag hade inget val, säger hon och berättar att hon i dag har gått ner ungefär 40 kilo.
På senaste tiden har Stina återigen börjat testa att äta lite mer kolhydrater.
− Jag testar mig fram och tar lite snabba kolhydrater emellanåt, till exempel någon hamburgare ibland. Och det går bra. Jag kommer alltid behöva vara försiktig, men det är skönt att inte behöva vara lika rigid som tidigare. Även om det har varit nödvändigt och känts ganska bra att vara rigid.
Hon har under hela tiden ätit två eller tre frukter om dagen.
− Men jag är försiktig med vilken frukt jag väljer. Det blir ofta päron eller äpplen. Nu på sommaren kanske en hård nektarin. Apelsin och clementiner går bra, men jag äter till exempel inte banan eller vindruvor.

Går i snitt 12,5 km per dag
En annan del av Stinas framgångsrecept är hennes promenader. Dem började hon med redan innan diagnosen, men de har blivit längre och längre. I dag går hon i snitt 12,5 km per dag.
− Jag mår bra av det, men det har också blivit ett sätt för mig att hålla på disciplinen. Förra året gick jag 438 mil. Lite galet, men det är skönt att veta att jag har den kapaciteten. Om någon hade sagt till mig för tre år sedan att jag skulle göra det, så hade jag nog mest himlat med ögonen och vänt på klacken, berättar Stina.
En annan viktig del har varit stödet från diabetessjuksköterskan Kerstin.
− Hon har tyvärr gått i pension nu, men utan hennes underfundiga sätt att hantera mig så hade jag inte klarat mig alls lika bra. Alla borde ha en Kerstin.
Efter sommaren ska Stina göra en uppföljning med sin nya diabetessköterska och kolla långtidssockret. Men i och med att hon har koll på sitt värde varje dag så är hon inte orolig.
− Jag är nog ganska unik som har kommit så här långt. Åtminstone verkar min husläkare tycka så, för hon sa att hon skulle vilja berätta för sina andra patienter om mig. Att det går att göra något åt det. Och det sa jag att hon självklart kunde göra. Jag har ingenting att dölja, avslutar Stina.

Stinas råd till andra med typ 2-diabetes
- Ta ett steg i taget och gör det som fungerar för dig.
- Dra ner på kolhydrater.
- Rör på dig på det sätt som känns bäst dig. Tycket du det är skönt att promenera: gör det. Tycker du det är roligt att gymma: gör det. Funkar det bäst för dig att simma: gör det.
- Berätta om din diagnos och ta åt dig av beröm som du får för framsteg som du gör.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat