Typ 1-diabetes fortsätter öka bland barn

Typ 1-diabetes bland barn har fortsatt öka över tid. Numera får över 900 barn i Sverige diagnosen varje år.

– Det är en familj i kris, som precis fått veta att deras barn är kroniskt sjukt, säger Lisa Torstensson i barndiabetesteamet i Västmanland – som möter uppåt trettio nya diabetesfamiljer årligen.

Enligt nationella diabetesregistret får numera över 900 barn i Sverige diagnosen typ 1-diabetes varje år. Det är hundratalet fler än i mitten på 2010-talet och tre gånger så många som på 1970-talet.

Det har gått lite upp och ner vissa år, men även med hänsyn till antalet barn i Sverige, innebär det en ökning över tid.
– Det har helt enkelt blivit vanligare, så kan man uttrycka det, säger forskaren Johnny Ludvigsson.

Orsaken fortfarande oklar
Orsakerna till typ 1-diabetes vet man fortfarande för lite om. Det egna immunförsvaret angriper och förstör de insulinbildande cellerna i bukspottskörteln, men varför är inte helt klarlagt. Troligtvis handlar det om en kombination av arv och miljö.

Inte sällan bryter sjukdomen ut i samband med en infektion i kroppen, vilket vissa menar att det kan förklara de rekordmånga fall en del regioner hade efter coronapandemin.

Fler under 18 år får diagnosen
I Västmanland får mellan 25 och 30 barn upp till 18 år diagnosen varje år. Samtliga skrivs in hos och träffar barndiabetesteamet på sjukhuset i Västerås. Det består av sjuksköterskor, läkare, kuratorer, dietist och annan personal med specialkunskaper om diabetes. Jämfört med i slutet av 1990-talet är de inskrivna barnen i dag hundratalet fler.

Antal nya fall av typ 1-diabetes
Ålder 0-18 år. Källa: Nationella diabetesregistret
2017: 914
2018: 864
2019: 965
2020: 928
2021: 1056
2022: 990

Källa: svt.se

Typ 1-diabetes hos barn
Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen tillverka insulin och barnet får då för mycket socker i blodet. Behandlingen består av att få insulin. Då kan barnet delta i samma aktiviteter som andra barn.

Ett barn som får typ 1-diabetes får ett eller flera av följande symtom:

• Barnet kissar oftare och större mängder. Hen kan också plötsligt börja kissa på sig under natten efter att inte ha gjort det på länge.
• Barnet blir mycket törstig och dricker mer än vanligt.
• Barnet minskar snabbt i vikt, mår illa eller har ont i magen.
• Barnet blir trött, lättirriterad och orkar inte göra något.
• Barnet ser suddigt och får synrubbningar.
• Barnet luktar aceton ur munnen.
• Barnet får svampinfektioner i munnen eller underlivet.

Barn kan få typ 1-diabetes från att de är några månader gamla.
Symtomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion några veckor innan sjukdomen bryter ut.

När barnet inte har tillräckligt med insulin stiger blodsockervärdet. Barnet kan då få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas.

Behandling vid typ 1-diabetes
Barnet behöver få vård på sjukhus när hen insjuknar. Tiden på sjukhus varierar vanligtvis från några dagar till några veckor. På sjukhuset finns så kallade diabetesteam, som består av sjukvårdspersonal med specialkunskaper om sjukdomen. Ni kommer att ha en regelbunden kontakt med diabetesteamet.

Behandlingen består av att barnet får insulin och att kontrollera blodsockervärdet. Blodsockervärdet anger hur mycket socker som finns i blodet och med insulin kan cellerna ta upp blodsockret. Barnet behöver få behandling resten av livet.

Vad händer i kroppen?
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet, till störst del i form av blodsocker. Blodsocker kallas också för glukos.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern fungerar på så sätt som ett sockerförråd.

För att cellerna ska kunna ta upp blodsockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln och frisätts framför allt när man har ätit och blodsockervärdet stiger.

Typ 1-diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att kroppens eget immunförsvar angriper de egna vävnaderna. 

Vid typ 1-diabetes har immunförsvaret förstört cellerna i bukspottkörteln. Då kan bukspottkörteln inte längre tillverka insulin. Kroppens celler kan inte ta upp blodsockret utan insulinet. Blodsockret stannar då kvar i blodet och blodsockervärdet stiger.

Vid typ 1-diabetes som är en autoimmun sjukdom attackerar det egna immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln så att de inte längre kan producera insulin. Sockerkoncentrationen i blodet ökar.

Personen behöver hela tiden kontrollera sitt blodsocker och tillföra kroppen rätt mängd insulin, genom sprutor eller via en insulinpump.

Orsaken är okänd, sjukdomen kan inte förebyggas. Det är en obotlig, livslång sjukdom.

Symtomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion några veckor innan sjukdomen bryter ut.

Högt blodsockervärde kan leda till syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Barnet kan bli medvetslöst och tillståndet kan vara livshotande om det inte behandlas.

Källa: 1177
Foto: Pixabay