Ulrik blev symptomfri från sin diabetes

Det var i december 2016 som Ulrik mådde dåligt och var helt slut, då han trodde att han hade gått in i väggen. Han tänkte att han måste sjukskriva sig en månad för att få sova. När han kom till läkaren och tog prover frågade läkaren honom om han hade diabetes. Varpå han sa ”nej”.

- Jag hade då 27 i blodsocker och 127 i långtidssocker och fick en insulinspruta med en gång samt en massa tabletter, fortsätter Ulrik.

Han fick då diagnosen typ 2-diabetes, vilket blev något chockartat för honom, trots att sjukdomen ändå fanns i släkten.

- Min kompis försökte då förklara för mig att om man är jordnötsallergiker så måste man ha medicin om man äter jordnötter. Likaså om du har diabetes och äter snabba kolhydrater så får du äta medicin. Han sa att jag var allergisk mot kolhydrater.

Detta blev starten till att han började ändra sina kostvanor. Han mätte sitt blodsocker två gånger per dag och började ta bort snabba kolhydrater som bröd, pasta, ris och potatis. På 4 månader hade han gått ner 26 kilo. Så när han efter sin viktnedgång var hos sin läkare hade han nästan för bra värden.

- När man har kommit in i det hela så är det rätt enkelt.

I och med att han älskar god mat och dryck så ville han ju fortsätta njuta av dessa produkter. Öl tar han dock bara ett glas någon gång ibland, men vin, champagne och whisky slinker gärna ned.

Medicinfri i dag
Efter två till tre veckor efter sin diagnos slutade han med insulin.

- Läkaren hade sagt att om jag låg under 15 i blodsockervärde så behövde jag inte ta medicin, förklarar Ulrik.

Men han fortsatte med metformin fram till februari 2017. I dag äter han ingen medicin alls.

- Så frisk som jag är nu, har jag aldrig varit.

Han går fortfarande på årlig kontroll och lämnar prover där hans värden fortsatt är toppenbra.

- Min läkare frågade senast ”Vad gör du här egentligen?”

I och med att han har blivit kostmedveten väljer han också bort mycket socker. Läsk och godis existerar inte i hans värld.

- Går man runt i butikerna och tittar på innehållsförpackningarna så innehåller de så mycket socker och även halvfabrikat innehåller mycket socker.

Så Ulrik är noga med att laga mat från grunden med bra råvaror, där han bara äter två mål om dagen, lunch vid 12 och middag runt 18-19. Till lunch blir det något enkelt, typ några ägg eller en charkbricka med någon nyttig korv. Middagen består ofta av en två- till trerätters middag. Gärna en soppa till förrätt, något grillat nu på våren till varmrätt och en pannacotta med björnbär eller blåbär till dessert.

- Man måste göra vardagen till lyx och njuta av tillvaron.

Tog bort bröd, potatis, pasta och ris
De senaste två åren har han varit symptomfri från sin diabetes och har gått ner från storlek 54 i kostym till small i jeans. Så från 102 till nuvarande 76 kilo. Långtidssockret ligger under 35 och hans andra värden är fortsatt bra.

- Jag tog bort bröd, potatis, pasta och ris. Det värsta var sushin, men jag äter gärna en bit lax och avokado i dag, men inga grönsaker under jord. Innan tyckte jag inte om blomkål eller broccoli, men i dag äter jag gärna blomkålsris. Sen äter jag gärna fett. Blir jag tvärhungrig tar jag gärna en klick smör i kaffet, en norrländsk tradition från Jukkasjärvi, där jag är född.

Ulrik försöker även röra på sig så mycket som möjligt, gärna långpromenader med sin hund i skogen. Han är även mån om att hunden ska få bra kost.

- Jag är egentligen glad att jag fick diabetes, så att jag fick ordning på min kropp. I dag mår jag mycket bättre än jag gjort tidigare och är gladare, avslutar Ulrik.

Ulriks tips:
- Minska eller ta bort bröd, potatis, pasta och ris och ersätt med till exempel blomkålsris.
- Ta en skiva knäckebröd, inte tio.
- Ät grönsaker ovan jord.
- Ät med ögonen och välj färgrik och tilltalande råvaror på tallriken.
- Gör egna kryddor i möjligaste mån.

Text: Ann Fogelberg
Foto: Privat

Vad ska man äta när man har diabetes typ 2? Det finns så klart olika kostråd för olika individer, som Medelhavskost, LCHF, paleolitisk kost, 5:2 och 8/800. Vi på Diabetes Wellness Sverige vill att du ska ha ett så bra liv som möjligt och välja den kost som passar och fungerar bäst för just dig. Rådfråga alltid din vårdcentral vilken diet som är bäst för dig.