Var tredje typ 2-diabetiker lever med för högt blodsocker

Typ 2-diabetes är en sjukdom som med tiden kan ge komplikationer som påverkar både inre organ, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom och ger skador på fötter och ögon. Vi vet vilka patienter som inom fem eller tio år sannolikt kommer att få en stroke eller hjärtinfarkt om inget görs. Snabb och effektiv behandling vid diagnosstart kan förhindra detta.

I hälso- och sjukvårdslagen står det att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Att inte stötta för att förhindra en negativ utveckling av en sjukdom som orsakar stort lidande och höga kostnader är ovärdigt. Men det är precis vad som pågår inom diabetesvården år ut och år in.
Det finns flera orsaker till att det ser ut så här, till exempel är Socialstyrelsens riktlinjer gamla och det finns heller ingen ambition från vare sig Socialstyrelsen eller Läkemedelsverket att se över dessa löpande. Diabetesläkarna gör vad de kan och har precis kommit ut med en uppdaterad version av sitt ”Måldokument för behandling”, och i det kan läkare och sjuksköterskor, framför allt på vårdcentralerna, enkelt ta till sig hur de ska behandla och vad målet med behandlingen är.

Måldokumentet slår fast att 80 procent av alla vuxna upp till 75 år som får en typ 2-diabetesdiagnos ska ha ett värde på sitt långtidsblodsocker (HbA1c) 48 mmol/mol inom max två år efter sin diagnos.
I den senaste årsrapporten från Nationella Diabetesregistret kan man se att ingen region klarar målet. Riksgenomsnittet är 65 procent, i region Skåne är det 69 procent. Men det är även en stor spridning inom regionerna.

Vid välbehandlad typ 2-diabetes kan många allvarliga komplikationer undvikas, som exempelvis hjärtinfarkt och stroke men även skador på njuren, ögon och fötter.
Att göra rätt från start är avgörande och blir en win-win-situation eftersom sjukvården kan undvika stora kostnader för att ta hand om de komplikationer som i dag slukar cirka 70 procent av budgeten inom diabetesvården och 7–8 procent av sjukvårdsbudgeten i sin helhet.

Det finns moderna diabetesläkemedel som visar väldigt bra resultat tillsammans med annan diabetesbehandling. Tyvärr förskrivs dessa inte alls eller sätts in för sent. I region Skåne har vi sett att allt för många av de med typ 2-diabetes fortfarande endast får kostbehandling, trots att rekommendationen är att det behövs både kost- och läkemedelsbehandling.
Dessutom kan vi se att 30 procent av patienterna med typ 2-diabetes har haft en hjärtkärlhändelse. Detta är inte acceptabelt. Att vänta med behandling tills komplikationerna kommer, måste få ett stopp!

Källa: Debatt Norra Skåne, Kristianstadsbladet, Thomas Magnusson, ordförande Diabetes Sverige, Yang De Marinis, Diabetes Sveriges kontaktperson i Skåne