Varför behöver man ta insulin vid diabetes?

Insulin tas och används framför allt vid typ 1-diabetes, när kroppen har slutat att producera eget insulin. Ibland kan det också användas vid typ 2-diabetes när behandling med tabletter inte räcker. 

Många olika faktorer påverkar den mängd insulin som behöver tillföras, till exempel tillväxtperiod, mat, infektioner och fysisk aktivitet. Den mängd insulin som injiceras är därför högst individuell och beräknas för varje tillfälle. Insulinet injiceras med insulinpennor (sprutor som ser ut som pennor) eller insulinpump. Den vanligaste behandlingen är insulinsprutor men mer än hälften av alla barn med typ 1-diabetes i Sverige har insulinpump och antalet ökar.

Pump
Pumpen levererar basaldos dygnet runt av snabbverkande insulin och extra bolusinsulin ges vid måltider med hjälp av knapptryck på pumpen. Pumpbehandling efterliknar den friska kroppens produktion mer än pennbehandling. Det finns olika typer av pumpar – med eller utan slang. Med en slangpump fästes pumpnålen med ett plåster på magen, rumpan eller benet och nålen byts cirka var tredje dag hemma.

Det finns också pumpar som är slanglösa och klistras direkt på kroppen, till exempel på armen eller magen.  Då byts hela pumpen var tredje dag. På mycket små barn används insulinpump från början då denna kan injicera mycket små doser insulin och där pennbehandling inte fungerar.

Penna
Pennor är egentligen sprutor som ser ut som pennor. De kan se lite olika ut och kan vara för engångsbruk eller flergångsbruk där insulinampullen byts när den tagit slit. Nålen kallas pennkanyl och byts vid varje injektion. Magen, rumpan och låren är bra ställen att ge insulinet på och stället där insulinet ges ska flyttas runt. Om insulinet ges på samma ställe hela tiden bildas det ”bullar” i underhuden där inte insulinet tas upp lika bra och blodsockret kan bli svängande.

Litet insulinindex
Basinsulin är beteckningen för det insulin som tar om hand om kroppens insulinbehov mellan måltiderna och på natten. Cellerna i kroppen behöver få in glukosbränsle även under vila och mellan måltiderna. Behovet av basinsulin varierar mellan olika personer, perioder i livet och över dygnet. Detta insulin är ett långverkande insulin som tas en till två gånger per dygn med insulinpennor.

Basaldos. I en insulinpump kallas basinsulinet för basaldos och är ett snabbverkande insulin som ges kontinuerligt via pumpen.

Måltidsinsulin är det snabbverkande insulin som ges i samband med en måltid som gör att matens glukos flyttas in i cellerna och reservlagren av glukos fylls på i levern och musklerna.

Bolusdos är beteckningen för en måltidsdos som ges med en insulinpump.

Korrektion innebär att rätta till ett för högt blodsockervärde med snabbverkande insulin.

Vad gör insulin?
- Insulin öppnar celldörren så att blodglukosen flyttas från blodet till cellerna och används som energi.
- Insulin hjälper till att lagra överskottsglukos i form av ”lagersocker” (kallas glykogen) i levern och musklerna att använda mellan måltiderna, vid fysisk aktivitet och vid lågt blodsocker.
- Insulin bygger upp överskottsglukos i ”distansförråd” i fettväven.
- Insulin bidrar till att bygga upp proteiner (äggviteämnen) i kroppen.
- Insulin är också ett uppbyggande hormon.

Källa: Tagit ur boken Hjälpredan för typ 1-diabetes som vänder sig till föräldrar, anhöriga och vänner till barn och unga med typ 1-diabetes. Boken är skriven ur ett föräldraperspektiv av bland annat Karolina Jansson, mamma till Lisen som fick diabetes vid 8 års ålder, Beställ boken HÄR
Läs mer om Karolina Jansson Att vara mamma till ett barn med diabtes typ 1 HÄR.